Dop
Innehåll- 1. Religiös rit - 2. Traditionell välkomstrit - 3. Namngivning1. Religiös rit
Dopet är en del av den kristna tron. Ordet betyder att nedsänka, att doppa. Innebörden av dopet är att den döpte genom dopet upptas i Guds församling.En del (baptister och baptistiska grupper) menar att dop skall ske genom nedsänkning när dopkandidaten är gammal nog att själv bekänna Jesus som Herre (vuxendop). Andra (katoliker, lutheraner, ortodoxa) menar att det går bra att döpa spädbarn, ofta genom bestänkning på barnets huvud (barndop). Flera av dessa samfund har konfirmation för att bekräfta dopet.
Diskussionen mellan olika riktningar handlar om förhållandet emellan tro och dop. Baptismen menar att den enskilda personens tro måste föregå dopet. "Omvänd er och låt döpa er" (Apg 2:38). Omvändelse först, dop sedan, vilket innebär att det är omöjligt att döpa barn. Barndopet blir om man driver frågan till sin spets vuxen maktutövning över barnet. I t.ex. Svenska kyrkan som döper barn (och vuxna med förstås) menar man att föräldrarnas tro eller kyrkans tro vikarierar för barnet. Tron finns där och därmed kan dopet ske.
Det bibliska mandatet att döpa människor finner vi i till exempel Matt. 28:18-20:
Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut".
Se även Johannes Döparen.
saob:1/53/13527
i första upplagan av Nordisk familjebok, tredje bandet, 1880
2. Traditionell välkomstrit
I modern tid har dock dopet i allmänhet blivit avreligiositerat. Väldigt många fler svenskar än de som är troende kristna väljer att döpa sina barn i den kristna kyrkan och man gör det då av rent traditionella skäl och för att det är ett vackert välkomnande av barnet in i gemenskapen - inte nödvändigtvis den kristna gemenskapen. Somliga präster gillar inte alls det här, medan andra t.om. har ändrat den föreskrivna frågan till föräldrarna vid dopritualen, "Vill ni att ert barn skall döpas till denna tro och leva med församlingen i Kristi gemenskap?", till kort och gott "Vill ni att ert barn ska döpas och leva i gemenskapen?".En del föräldrar tycker det är fel att bevara en ceremoni grundad i en tro de inte delar och de väljer istället en "borgerlig välkomstceremoni" för sitt barn. Andra tycker inte det är konstigare att en ateist döper sitt barn i kyrkan än att någon som inte är rädd för häxor ändå kan tycka att det är mysigt att stå vid brasan på valborgsmässoafton.
3. Namngivning
I överförd betydelse används numera begreppet dop om invignings- och namngivningsceremonier i allmänhet (t.ex. för båtar, eller champagnedop vid ballongfärder) och frågan vad är han döpt till betyder i vardagligt tal att frågeställaren vill veta vad någon ursprungligen hetat, inte vilken tro han är döpt till. Detta är sprunget ur den vanliga missuppfattningen att barnet får sitt namn vid dopet. Dock har namngivning och dop egentligen inget med varandra att göra. Missuppfattningen kommer av att barnets namn har en framträdande roll i ceremonin: Prästen frågar föräldrarna vilket namn har ni gett ert barn? och säger sedan Gud, du som ensam räddar från allt ont, befria NN från mörkrets makt, skriv hans namn i Livets bok och bevara honom i ditt ljus, nu och alltid. och NN, jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. samt Livets Gud, uppfyll NN med din Ande, och hjälp honom att dag för dag leva i sitt dop.Man kan notera att samma betydelseglidning finns i engelskan (Christening).
- Historier födda ur missuppfattningen:
- När jag döptes välte prästen omkull dopfunten, så nu heter jag Per Anders Helvetes Jävlar Karlsson.
/Diskutera
Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
SpinnaTextilfiber
Microfibrer
Pilgrim
Albertus Pictor
Pipagrodor
BH
Huvudbonad
Bonnett