Digitala Arkiv

Digitala arkiv

En av de viktigaste frågorna för arkivväsendet idag rör de digitala arkiven. Det har under tioårsperioden 1993-2003 producerat tiotusentals dokument vilka behandlar denna fråga.

De viktigaste problemen som måste lösas rör:

1) Hur skall den enskilda medborgarens rättigheter gentemot samhället kunna garanteras?2) Hur skall samhällets behov av nödvändig lagring av information kunna säkerställas?

Den digitala revolutionen har skett i ett rasande tempo. Under 1960-talet började den offentliga sektorn att utnyttja ADB-baserade ekonomisystem. På 1970-talet digitaliserades väsentliga funktioner inom samhället. Information om medborgarens pensioner och andra framtida rättigheter började förvaras på digitala medier. Under årtiondena därefter har utvecklingen accelererat, idag förvaras t o m den samlade medicinska informationen om medborgarna digitalt på vissa sjukhus.

För att säkerställa att denna digitala information bevaras för framtiden är det nödvändigt att konvertera och migrera den. Med detta menas att det inte bara räcker att överföra information mellan olika databärare genom kopiering utan det är även nödvändigt att informationen överförs mellan olika verisioner av program. Detta måste ske på ett för medborgarna säkert sätt under mycket lång tid.

För att ytterligare komplicera bilden kommer frågan om rättssäkerhet in. Den enskilda medborgaren måste vara säker på att den information som lagras eller överförs inte kan förvanskas eller kommas åt av obehöriga.

Det har gjorts försök att skapa allmängiltiga system för att lagra information, exempelvis den sk xml-standarden. Problemet här ligger i att:

• XML-standarden tryggar i praktiken bara lagringen av ordbehandlingsdokument och mindre databaser.
• för stora databaser kommer en fråga om "praktiskhet" in. Det är inte praktiskt eller ekonomiskt möjligt att återinlägga enorma, men sällan utnyttjade databaser när de behöver nyttjas.
• XML-standarden kan inte utnyttjas för att långtidslagra bilder, ljud eller filer från kalkylprogram.

Mycket information kan inte utan problem långtidslagras digitalt då den hänvisar till en föränderlig digital miljö, exempel på detta är länkningar till andra hemsidor. Kungliga biblioteket i Stockholm har gjort ett försök att under några år lagra alla svenska hemsidor, men detta försök är nu avslutat.

Statskontoret publicerade under juni månad 2003 en utredning om långtidslagring av digitala arkiv:

http://www.statskontoret.se/pdf/2003107.pdf

Ytterligare |webbsida där långtidslagring diskuteras:

http://www.foark.umu.se/infosok/handbok/diginfo.htm

http://www-jurdok.adm.slu.se/arkiv/digitaltbevarande/dig_bev.rtf

http://www.lu.se/jurenh/INTERN/digark.html

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Filateli
Filträd
Modul
Einsatzgruppen
Reichswehr
Heer
Karelen
Nybrogatan
Tjekan