Det svenska jordbruket

Innehåll- 1. Omfattning - 2. Produktionsformer - 3. Uppköpare - 4. Organisationer - 5. Aktuellt

Det svenska jordbruket (känt som modernäringen) sysselsätter numera en mycket liten del av arbetskraften och har helt förlorat sin ställning som dominerande näring i samhället. Detta till trots fyller jordbruket en stor funktion, bl.a. bevarar det det öppna landskap som karaktäriserar stor delar av Sverige och är i lokalt i glesbygd en stark ekonomisk faktor. Förädlingsindustrin, mejerier, slakterier o s v, sysselsätter också många.

1. Omfattning

Det finns idag 71.000 jordbruksföretag med areal över 2 hektar, varav 24.200 anses vara heltidsjordbruk. Anställd arbetskraft är inblandad i produktionen i 5.300 företag. Den totala åkerarealen är 2,7 miljon hektar eller ungefär 7 % av sveriges landyta. Av åkerarealen brukades 6,8 % ekologisk enligt KRAV:s regler.

En stor del av produktionen sker i Skåne.

2. Produktionsformer

Heltidsföretagen har under efterkrigstiden kommit att alltmer specialisera sig på viss typ av produktion. I Götalands södra slättbygder och på slätterna i Skåne dominerar växtodling, inte sällan i kombination med svinuppfödning. I Norrland och Smålands skoglän är företagen nästan uteslutande inriktade på husdjursskötsel i form av mjölk- eller nöttköttsproduktion.

• Mjölkproduktion. Sveriges mjölkproducenters 400.000 kor (2003) utgör ryggraden i den svenska jordbruksnäringen. Korna producerar inte bara årligen 3,2 miljoner ton mjölk till ett värde av ungefär 10 miljarder kronor, de, och deras rekrytering i form av kalvar och kvigor, förbrukar även stora mängder grovfoder och spannmål vars produktion tar en betydande del av åkerarealen i anspråk.
  • Arla Foods - Nötkreatur - Mjölkningsmaskin - Vall - Ensilage - Kraftfoder - Betfor
• Ensidig växtodling. Bedrivs i regel på slättgårdar med bördiga väl arronderade åkrar. De grödor som odlas är främst kvarnvete, maltkorn och oljeväxter. Marginalen, räknat per hektar, har minska dramatiskt under årens lopp, även om ett visst uppsving kom i och med arealersättningen och andra stöd som föranleddes av EU-inträdet, och har föranlett en kraftig strukturrationalisering bland heltidsbönderna. I Skåne odlas sockerbetor som har bättre lönsamhet än spannmålsodling; produktionen är dock underkastad ett kvotsystem. Potatisodling förekommer över hela landet på lättare jordar.
  • Skördetröska - Roundup - Konstgödsel - Växtskyddsmedel - Spannmål
• Nöttköttsproduktion. Traditionellt kommer större delen av det svenska nötköttet från utslagna mjölkkor, eller stutar av mjölkras. Efter den svensk omställningen på det jordbrukspolitiska området i slutet 80-talet har dock antalet djur av köttras ökat. År2002 producerades totalt 142.300 ton nötkött.
  • Diko - Stut - Tjur - Charolais
• Fågelkött. Ett hundratal lantbrukare, de flesta hårt knutna till Kronfågel, föder årligen upp cirka 77 miljoner slaktkycklingar. Det är Kronfågel som levererar kycklingarna, foder och bestämmer det mesta.
• Äggproduktion. Produktionen av ägg uppgår till 68.200 ton.
• Svinproduktion. År2002 producerades det 282.400 ton griskött. Produktionsvolymen varierar relativt kraftigt år från år eftersom lönsamheten till stor del beror på ett starkt flukterande köttpris.
  • Gylta - Integrerad produktion
• Fårhållning spelar en liten ekonomisk roll för heltidsjordbruken. Får används däremot i stor utsträckning för att hålla marker öppna som skulle växa igen om de inte betades.
  • Öppna landskap - Ull - Lamm - Tacka - Bagge
• Skogsbruk. Många gårdar, särskilt utanför de traditionella slättbygderna, omfattar också skogsmark. Ibland deltar lantbrukaren aktivt i skogsbruket, t ex genom att med en skogstraktor, skota ut timmer.
  • Rotpost - Slutavverkning - Sågverk - Massaved - Gallring - Motormanuell avverkning

Många lantbrukare, särskild de som inte håller husdjur, bedriver också versamhet med entreprenadmaskiner för att vintertid få mer sysselsättning. Även andra former av binäringar som självplock, turism, hästrelaterade tjänster, korttidsuthyrning av semesterbostäder och liknande har fått ökad betydelse.

3. Uppköpare

Sveriges bönder levererar sina huvudprodukter, spannmål, mjölk och slaktdjur, i hög utsträckning till tre kooperativt ägda företag:

• Lantmännen är den helt dominerande uppköparen av spannmål. Är även en stor försäljare av olika förnödenheter som lantbruksmaskiner, konstgödsel, växtskyddsmedel och så vidare.
• Arla (ägt tillsammans med danska mjölkbönder) väger in huvuddelen av all mjölk i Sverige. Övriga större mejeriföretag är Skånemejerier och Milko (norra Sverige).
• Swedish Meats står för den största delen av nöt- och svinslakten. Finns även några privatägda slakterier som t.ex. Ugglarps.

4. Organisationer

Det flesta av Sveriges bönder är medlemmar i LRF. De anställda, lantarbetarna, organiserades förr i ett eget förbund men numera i Kommunal. Utbildning på gymnasial nivå bedrivs på Naturbruksprogrammet på särskilda Naturbruksgymnasier. Utbildning, till lantmästare och högre utbildning till agronom, finns på Sveriges lantbruksuniversitet. Det två största facktidningare är ATL och lantbruksdelen i Land. Den senare tidningen får man gratis med LRF-medlemskapet. Jordbruksverket sköter administration av EU-stöden. Kommunerna ansvarar för djurskyddet, medan länsstyrelsen bl.a. avgör frågor som förprövning av djurstallar. De bönder som bedriver ekologiskt inriktad produktion är i regel anslutna till KRAV.

5. Aktuellt

• 1 april 2004, en i ATL: Svag framtidstro bland bönder
• 22 jan 2004, en i ATL: Uselt inkomstår för svenska bönderna

Statistiken i denna artikel är insamlad av Jordbruksverket och avser 2002 om inte annat anges.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Låssmed
Konjunkturcykel
Recession
Aluma
Idisslare
Obesuttna
Backstugusittare
Gatehus
Sjöhäst