Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Demokrati'

Demokrati

Demokrati är en styrelseform där åsikten hos en majoritet av individerna i en organisation (t.ex. ett land, en kommun, en förening) bestämmer hur organisationen ska fungera. Ordet betyder folkstyre och förutsätter att alla individer som ingår i organisationen i utgångsläget har samma värde/makt. Det förutsätts även att det finns entydiga kriterier för medlemskap i organisationen samt regler som reglerar inträde i och utträde ur organisationen. Demokrati bygger på maktdelning, något som studerades bl.a. av Montesquieu på 1700-talet.

Demokratins rötter finns i antikens Aten, där medborgarna genom handuppräckning fattade beslut. Detta gällde dock bara fria manliga medborgare - kvinnor och slavar ansågs mindre värda.

Som statsskick framställs ofta demokrati som motsatsen till diktatur även om till exempel även anarki är en motsats. Anarkismen bygger nämligen på att alla handlar för sig, medan demokrati bygger på att alla ska följa ett gemensamt beslut och diktatur att alla ska följa ens beslut.

  • Direkt demokrati - individerna är direkt delaktiga i demokratin, exempelvis genom personval, initiativrätt och fler folkomröstningar
  • Representativ demokrati - individerna delegerar delar av beslutanderätten under en begränsad tid till vissa utvalda individer som representerar dem.

Grundläggande för en västerländsk demokrati:

  • Allmän och lika rösträtt
  • Fria och hemliga val
  • Yttrandefrihet
  • Rörelsefrihet
  • Religionsfrihet
  • Åsiktsfrihet
  • Pressfrihet
  • Rättsskydd

Förutsättningar för en rättssäker demokrati är hemliga val (Dvs ingen får se vad man röstar på), allmän rösträtt, regelbundna allmänna och fria val (åtminstone för representativ demokrati), yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet, åsiktsfrihet, pressfrihet samt respekt för mänskliga rättigheter. Dessutom måste majoritesprincip gälla i någon form, tex vid val och riksdagsval.

Begreppet demokrati finns i tre former. Den första formen är i betydelsen folkstyre. I marxistisk filosofi används den första definitonen i betydelsen borgerlig eller formell demokrati och ställs mot folkdemokratin där folket äger produktionsmedlen. Begreppet demokrati används också som en positiv ord med syfte att stärka något politiskt fenomen.

En demokrati kan inte fungera utan ett yttre ramverk som förhindrar korruption, ensidig propaganda, rättsliga övergrepp och myndigheter som ansvarar för utbildning av folket (för att förhindra politiskt ointresse bland folket, vilket kan leda till lågt valdeltagande. Det är en svår balansgång som bl.a. beskrivs med: skriven 1820-1840.

Det var erfarenheten att demokratin kan avskaffa sig själv som ledde till en renässans för naturrätten efter andra världskriget. Folkstyre kan leda till majoritetens förtryck av minoriteter, därför krävs begränsningar av demokratin, menade man. Konstitutionen i Tyskland efter kriget byggde därför på den parlamentariska demokratins principer, men med tydligt definierade garantier för individens fri- och rättigheter. Även Sveriges demokrati är sedan en tid begränsad av bl a Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Den hårt marknadsförda Svenska demokratin betyder i verkligheten att endast politikerna har rösträtt till sakfrågor. Den Svenska medborgaren får dock rösta på en politiker som representerar en politisk grupp med en röst per medborgare vart fjärde år. Intresset är lågt eftersom inflytandet på sakfrågor i praktiken är noll och löften sällan hålls. Ibland (nu 6 gånger på 80 år) får medborgaren "rösta" på sakfrågor som politikerna enligt lag har rätt att diskvalificera för att besluta det motsdatta, vilket har hänt en gång och kan ske igen. En demokrati där människor har möjlighet att i stor utsträckning rösta på sakfrågor måste istället uttryckas som direktdemokrati för att inte förknippas med oligarki. Okunniga kritiserar direktdemokrati som omöjligt, men det fungerar bra i Schweiz där en medborgare kan rösta på ca 30 sakfrågor om året. /Pauli Terho

Källor:

  • i första upplagan av Nordisk familjebok, tredje bandet, 1880
  • saob:1/48/12238

Se även

  • diktatur
  • majoritetsdiktatur
  • top-down
  • Rudolf J Rummel som menar att demokratier aldrig går i krig med varandra.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 5+6

Intresserad av fler artiklar?

Valkyria
Graffiti
Justitiedepartementet
Harlem
Ledmotiv
Kampanj
Underkläder
Kalsong
Stavhoppare

Senaste sökningarna

KK har fått 1191 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:42:42.

dianabol har fått 1183 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:41:18.

lock har fått 1093 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:41:02.

performance har fått 769 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:40:56.

andorra har fått 778 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:40:49.

sollentuna har fått 826 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:39:11.

azteker har fått 1152 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:36:23.

peg har fått 1094 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:34:58.

hallon har fått 1222 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:34:41.

rani har fått 950 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:34:17.

textilfiber har fått 943 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:33:02.

BRUTTO har fått 1004 sökningar. Den senaste gjordes 2019-04-26 18:29:55.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.13 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.