Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'De egentliga dalmålen'

De egentliga dalmålen

De egentliga dalmålen/dalskan talas i 21 socknar i Övre Dalarna, från Gagnef i söder till Älvdalen - Transtrand i norr.De indelas i ovansiljanmål, nedansiljanmål, övre västerdalsmål och nedre västerdalsmål. Ibland sammanförs västerdalsmålen till en grupp, men kan även indelas i tre grupper.Faktiskt kan man säga, att eg. dalmålet/dalskan är ett eget språk gentemot standardsvenskan och övriga språk i norden, samt i hög grad även mot dalabergslagsmålet, med ett antal dialekter inom sig. Bilden kan då se ut så här:
  • Nordiska
    • östnordiska
      • svenska
      • danska
      • eg. dalmål|dalska
    • västnordiska
      • norska
      • isländska
      • färöiska

Vissa av dalmålen, de i Övre Västerdalarna, kan mer med rätta föras in under västnordiska, liksom de i Ovansiljan, medan de övriga har följt den östnordiska linjen. Men även ovansiljasnmålen har tagit starkt intryck av östnordiska färgningar, så man kan se att bilden inte är helt lätt att bringa klarhet i!

  • Ovansiljan består av socknarna Ore, Orsa, Våmhus, Älvdalen, Mora, Venjan och Sollerön.
  • Nedansiljan innehåller Boda, Rättvik, Bjursås, Ål, Siljansnäs, Leksand och Gagnef.
  • Övre Västerdalarna har socknarna Lima och Transtrand.
  • Nedre Västerdalarna utgörs av Malung, Äppelbo, Järna, Nås, Floda och Mockfjärds kapellag i Gagnefs socken. Floda och Mockfjärd kan här utgöra en egen grupp.

Ovansiljanmålen anses som de ålderdomligaste och för andra mest obegripliga. De har sinsemellan tämligen god förståbarhet, även om älvdalskan anses som svår av många.

Ore socken ligger idag i Rättviks kommun, men oremålet är väsentligt skilt ifrån Boda- och Rättviksmål. Oremålets närmaste släkting torde vara Orsamålet, och då Skattungevarianten. De är sinsemellan förståbara. Tyvärr talas inte Oremål idag i någon större omfattning, i centralorten Furudal hörs ytterst sällan målet. Där hör man oftast ett slags dalabergslagsmål med viss ovansiljanintonation.Oremålet är inte särskilt splittrat, ändå kan den invigde avgöra från vilken del av socknen talaren kommer ifrån.

Orsa socken utgör också Orsa kommun. Orsamålet anses som det mål som är mest enhetligt i Ovansiljan. I Skattunge kapellag kan man höra vissa, smärre, variationer, men inget som inte är förståeligt för andra orsmålstalare. Orsamålet är ett av flera mål som talas av ett fåtal idag.

Våmhus socken är en del av Mora kommun, med ett mål som närmast påminner om älvdalskan, med vilken den också har många gemensamma drag. Vissa variationer förekommer i våmhusmålet, men inte värre än att det kan betraktas som tämligen enhetligt. Mellan Orsa och Våmhus går en skarp gräns med vissa, smärre svårigheter i förståelse, medan älvdalskan och våmhusmålet lättare förstås sinsemellan. Gentemot Mora blir situationen mer komplicerad, vilket kommer att framgå under Mora. Våmhusmålet lever relativt starkt.

Älvdalen socken ligger i Älvdalens kommun, dit även Idre och Särna socknar hör. Idre och Särna utgör ett helt eget dialektområde i Dalarna, närmast befryndat med härjedalska och norska målfören.Älvdalskan anses som det ålderdomligaste av Sveriges mål. Den uppvisar många likheter med isländskan, även om de sinsemellan inte är förståbara annat än till vissa, mindre delar. Älvdalskan förstås någorlunda bra inom Ovansiljan, särskilt då i Våmhus, Moras norra byar och i Orsa, medan den utanför Ovansiljan anses av de flesta som obegriplig. Älvdalsmålet har en stark, egen identitet, vilket gör att det är i högsta grad levande.

Mora socken i Mora kommun är ett kapitel för sig! Ingenstans har dialektsplittringen nått en sådan omfattning som i Mora. Från norr till söder skiljer sig målet så mycket åt, att det kan innebära vissa svårigheter i förståelse. Inom byarna kan det ibland skilja sig åt från gård till gård på ett märkbart sätt. I till exempel Oxberg påminner målet mer om älvdalska och kan förstås utan större svårigheter där, medan nusnäsvarianten inte ens låter lika och kan skapa viss språkförbistring. Moramålet lever idag ett starkt utsatt liv med alltfärre talare.

Venjan socken i Mora kommun är mycket speciell. Socknen ser på kartan ut som en åtta med kantiga hörn, på mitten är Venjan endast 1,2 km bred. Detta gör att de två sockendelarna, den norra och den södra, ser sig som två skilda delar. Södra delen kallas också av befolkningen där för Söromsjöbygden, medan den norra i dagligt tal rätt och slätt kallas Venjan eller kyrkbyn. Språket i norra delen har i vissa stycken närmat sig västerdalsmålen, då lima- transtrandsmålet, medan i södra delen närheten till moramålet känns starkare. Detta har sin förklaring i historien, vilket jag inte går in på här. Dialektsplittringen i Venjan är tämligen märkbar i den norra delen, där det mellan byarna skiljer sig åt en del, medan det i södra delen är mer enhetligt. Venjansmålet hörs alltmer sällan av yngre talare.

Sollerö socken hör även den till Mora kommun. Målet har mycket gemensamt med de centrala moramålen liksom med Södra Venjan. Vissa variationer av målet kan höras inom socknen. Intresset för sollerömålet har under de senaste åren ökat, vilket inger förhoppningar om målets överlevnad.

Nedansiljanmålen förstås mellan de olika socknarna tämligen väl, liksom de inte alls är obegripbara för talare av nedre västerdalsmål. Många ålderdomliga inslag finns bevarade, om ej i så hög utsträckning som i ovansiljanmålen. Människor ej bekanta med målen, kan ibland ha svårt att höra skillnad på målen mellan socknarna i området.

Boda socken i Rättviks kommun ligger nära Ore, en socken med vilken stort samröre finns, både historiskt och i nutid. Sockenmålet kan sägas vara en variant av rättviksmålet, dock med sina egenheter, skilda från rättviksmålet. Framtiden för bodamålet är mycket oviss.

Rättvik socken i Rättviks kommun har många varianter av målet, dock fullt begripliga sinsemellan. Språkgränsen mot Mora är skarp, liksom mot Ore, då de båda hör till ovansiljanmålen. Förståelsen kan därför vara svår men inte oöverstiglig. Rättviksmålet är ett av de starkt hotade sockenmålen.

Bjurs eller Bjursås socken i Falu kommun är den enda socken i Övre Dalarna som ligger inom en kommun tillhörande ett språkområde utanför de egentliga dalmålen|dalskan, nämligen dalabergslagsmål. Bjursmålet har under lång tid påverkats av närheten till Falun, men ändå lyckats bibehålla mycket av sin identitet. Många likheter mellan ål- och gagnefsmålen finns i bjursmålet, vilket har sin förklaring i historien. Idag är bjursmålet starkt hotat.

Ål socken i Leksands kommun är nog idag känt av de flesta som Insjön. Ålmålet kan tyckas vara en variant av Leksandsmålet, men har många drag som särskiljer det. Tvärtom skulle man kunna vända på resonemanget, för måhända är det Leksandsmålet som är en variant av ålmålet? Variationer i ålmålet finns, men de är inte helt tydliga. Framtiden för språket är inte helt ljus.

Siljansnäs socken i Leksands kommun är nog mest en variant av Leksandsmålets västliga målfören, vilket har sin historiska förklaring. Hotat i hög grad.

Leksand socken i Leksands kommun uppvisar ett brokigt lapptäcke av variationer i målet mellan de olika byarna, dock fullt förståeliga mellan sig. Största variationen torde vara i Djura, en egen kapellförsamling inom Leksands socken. Mycket få talare av leksandsmålet återfinns idag inom de yngre grupperna.

Gagnef socken i Gagnefs kommun är ett tämligen enhetligt språkområde.Variationer mellan byarna inom socknen förekommer, men de är av underordnad betydelse. Historiskt har socknen haft stort inflytande på både Bjurs och Ål. Ett stort undantag är kapellförsamlingen Mockfjärd, som utgör ett övergångsområde mellan Västerdalarna och Nedansiljan, men räknas till västerdalsmålen. Tillsammans med Floda kan man säga att de utgör en egen del av västerdalsmålen. Gagnefsmålet hör till de mål som idag har få talare.

Övre västerdalsmålen är egentligen endast ett, vilket kan kallas Lima- Transtrandsmål, då skillnaden däremellan endast är ytterst liten. Många ålderdomliga inslag finns i Övre västerdalsmålen, vilket gör att förståelsen med intilliggande områden ibland uppfattas som komplicerad.

Lima socken i Malungs kommun innehåller inga stora variationer i målet som ställer till problem i förståelsen. Målet är levande, men alltfärre använder sig av det.

Transtrand socken i Malungs kommun har ett mål som är nästintill identiskt med limamålet, dock finns en del skillnader. Gemensamt för Lima och Transtrand är rikedomen på diftonger gemensamma med fornnordiska, norska, isländska och färöiska.

Nedre västerdalsmålen skiljer sig inte mer åt, än att de är förståeliga mellan sig. Gentemot nedansiljansmålen är förståelsen, som tidigare nämnts, mycket god.

Malung socken i Malungs kommun. Malungsmålet kan sägas inta en mellanställning mellan övre och nedre västerdalsmålen, och där kan ibland förståelsen kompliceras gentemot de övriga målen inom nedre västerdalsmålen och nedansiljansmålen. Malungsmålet har dock inga diftonger, vilket gör att det hänförs till nedre västerdalsmålen. En del ålderdomligheter i malungsmålet kan återfinnas i, bland annnat, älvdalsmålet, vilket visar på det nära släktskapet mellan målen. Ett levande mål, men de sista årtiondena utsatt för en stark nedgång.

Äppelbo socken i Vansbro kommun visar stark närhet till Järnamålet, men med en del likheter med malungsmålet. Äppelbomålet är ännu ett levande mål, men tunnas ut alltmer.

Järna socken i Vansbro kommun har en del arkaiska (ålderdomliga) drag gemensamma med vissa nedansiljansmål, men är förvisso ett nedre västerdalsmål, med för utomstående en till förväxling stark likhet med nås- och äppelbomålen. Inom Järna socken finns municipalsamhället Vansbro, grundat på 1890-talet, med ett helt avvikande språk, färgat av värmländska och hälsingska språkelement. Järnamålet är levande men utsatt.

Nås socken i Vansbro kommun har ett mål som innehåller en del motstånd mot standardsvenska element och har bevarat en hel del ålderdomligheter, vissa gemensamma med övre västerdalsmål. I starkt utdöende.

Floda socken i Gagnefs kommun räknas till Nedre Västerdalarna har ett målföre som intar en mellanställning till till nedansiljanmålen och avviker till stora delar från nedre västerdalsmålen, men ändock kan man se många likheter däremellan. Byn Björbo har några drag i målet som skiljer det från övriga socknen. Levande men utsatt.

Mockfjärd kapellförsamling i Gagnefs kommun vacklar ännu mer än Floda i språkhänseende, men visar mer gemenskap med nedre västerdalsmålen än med nedansiljansmålen. Levande med stark hotbild.

Detta är en enkel beskrivning över målen i Övre Dalarna. Gemensamt för området, är att det delar de flesta kulturdragen och en "envishet" mot yttre påverkan som är, på sitt sätt, enastående i Norden. Island är det land i Norden som visar samma inställning till bevarande av sin egenart, utan att fördenskull hindra utvecklingen, men ändå visar en vilja att identifiera sig själv i ett samhälle som alltmer likriktas.

En annan sak som dalskan har gemensamt, är att de inte är skrivna mål, annat än undantagsvis. För att ett språk ska överleva, är det av största vikt att det finns litteratur. I viss mån har detta funnits som sällan förekommande nedteckningar av enstaka individer, men något samlat grepp har aldrig tagits för att göra det till skrivna språk.

Dock har på senare tid år, främst genom språkföreningar i en del socknar och bildandet av Dalmålsakademin, intresse väckts för att visa på att det går att skriva målen i mer seriös form. I Älvdalen har en rad skrifter kommit ut, bland andra "Roð, ien brindkåv fro Övdalim" (Röd, en älgkalv från Älvdalen), "Byönnbyöker" (Björnböcker), en översättning av Kerstin Ekmans "Hunden" (Rattsjin, uttallas "rattjin"), ordlistor/-böcker och ordalängder samt en hel del annat i olika socknar.

Vad som kan ställa till problem, är att några vedertagna stavningsregler inte finns eller har funnits, utan man har utgått från normalt, svenskt stavningssätt. Detta medför att vissa ljud inte kan återges, andra ljud stavas på ett sätt som kan skapa missuppfattningar. En del försök har gjorts för att råda bot på detta, men det lär ta tid innan det slår igenom och folk vänjer sig.

Själv är jag talare av nåsmål, skriver på nåsmål och försöker utgå från normalalfabetet med en del ändringar. "Mitt" alfabete ser ut enligt nedan:

  • A a = a som i "ska"; "mat"
  • Â â = a som i "hall"; "bank"
  • B b = b
  • D d = d
  • E e = e
  • Ê ê = eä, mellan e & ä
  • F f = f
  • G g = g
  • H h = h
  • I i = i
  • J j = j
  • K k = k
  • L l = l
  • M m = m
  • N n = n
  • O o = o
  • P p = p
  • R r = r
  • S s = s
  • X x = hl-ljud
  • Q q = "tjockt" eller bakre sje-ljud
  • T t = t
  • C c = tje-ljud
  • U u = u
  • V v = v
  • Å å = å
  • Ä ä = ä
  • Ö ö = ö
  • Ô ô = ô; å-haltigt ö, ungefär som i engelska "heard"; "bird"

Några tecken lyckades jag inte få till här, det är genomstunget d, Ll, n, r, Ss, Qq och t, alltså bokstäver med ett horisontellt streck genom, betecknande "tjocka" ljud, till exempel som i "bord", "hörn", "bort"Vad gäller genomstunget s, så uttalas det med ett tunnare s än i "fors" längre fram på tungan.Inte heller bokstaven för äng-ljud, ett n med "metkrok" böjd åt vänster gick att få in här.Xx uttalas som om man säger "vihhla" med ett lätt väsljud i stället för "vissla".

Varje bokstav har sitt eget ljudvärde, o är alltid o, aldrig å; g aldrig som j och så vidare. Tre lika konsonanter är tillåtet, som exempel svenskans "ägggula", allt för att minimera stavningsregler, vilka har en tendens att göra undantag från undantagen och ställa till det för dyslektiker med flera.

"Snickra" skrivs "snikkrâ", skriver man "snickrâ" på nåsmål uttalas det alltså "snitjkrâ", vilket ju inte stämmer...Genomstunget Q q? Jo, för vore det inte genomstunget skulle det uttalas som ett främre sje-ljud, och ett sådant ljud finns egentligen inte i nåsmålet, men väl i andra mål.

Ovanstående alfabete skulle kunna användas i stort sett till vilket mål som helst, med tillägg av, till exempel z för tonande s; ð för ljud motsvarande englska "thing" och så vidare.

Hör gärna av dig till mig, nall.lasse@spray.se om du har åsikter eller annat om ovanstående!

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Kategorier för De egentliga dalmålen

dalkulla(1)

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 1+7

Intresserad av fler artiklar?

Gravsten
Slemmis
Avsikt
Arrangemang
Hålla bröllop
Bröllopstal
Bröllopsdag
Morgongåva
Kungaparets Bröllopsfond

Senaste sökningarna

garage har fått 1097 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:58:00.

tjejgrupp har fått 873 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:57:39.

irrglasögon har fått 983 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:54:49.

cellandning har fått 1705 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:54:39.

vers har fått 1325 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:54:16.

STRUPSÅNG har fått 868 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:53:55.

räkor har fått 1165 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:53:28.

23 har fått 1530 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:53:19.

halm har fått 1279 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:52:24.

GH har fått 1385 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:52:18.

Gan har fått 1191 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:51:20.

korruption har fått 1038 sökningar. Den senaste gjordes 2021-04-14 08:51:18.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.30 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.