Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Bromssystem'

Bromssystem

Innehåll- 1. Teknik - 1.1 Pneumatiskt bromssystem - 1.2 Hydrauliskt bromssystem - 1.3 Mekaniskt bromssystem - 2. Säkerhet - 2.1 En-krets hydrauliskt bromssystem - 2.2 Två-krets hydrauliskt bromssystem - 2.2.1 Axelvis kretsindelning - 2.2.2 Sidovis kretsindelning - 2.2.3 Triangelformad kretsindelning

Bromssystem, ett system som används för att minska hastigheten på ett fordon eller förhindra att fordonet sätts i rullning. Motorfordon i Sverige skall enligt lag ha två av varandra oberoende bromssystem, en färdbroms och en parkeringsbroms.

1. Teknik

Bromssystem kan bygga på olika tekniker. De vanligast förekommande är pneumatiskt, hydrauliskt samt mekaniskt.

1.1 Pneumatiskt bromssystemPå lastbilar och bussar är det vanligt med pneumatiskt bromssystem. Principen för dessa är något annorlunda än för mekaniska och hydrauliska eftersom det pneumatiska systemets viloläge innebär att fordonet inte kan rulla. I ett pneumatiskt bromssystem ligger bromsbacken/bromsbelägget an med full kraft om det inte finns tryck i bromssystemet. När det finns tryck i bromssystemet pressas bromsbacken/bromsbelägget från bromsskivan/trumman och hjulet kan rulla. När bromspedalen trampas ned minskas trycket i bromssystemet varvid backen/belägget pressas mot trumman/skivan och fordonet bromsas.

1.2 Hydrauliskt bromssystemKraften från bromspedalen och huvudbromscylindern överförs till hjulets bromscylinder via vätska i bromsrör. Bromscylindern pressar antingen samman två bromsbelägg mot en bromsskiva eller så pressas två bromsbackar ut mot en bromstrumma. Personbilar har vanligtvis hydrauliskt bromssystem till färdbromsen (fotbromsen).

1.3 Mekaniskt bromssystemKraften från bromspedalen/bromshandtaget överförs till hjulets broms med hjälp av en stång eller wire. Personbilar har vanligtvis mekaniskt bromssystem till parkeringsbromsen (handbromsen).

2. Säkerhet

Fordonstillverkare har löst problemet med att bromssystem kan sluta fungera på olika sätt. Trots att lagen enbart föreskriver att fordon måste ha två av varandra oberoende bromssystem, så har de flesta fordonstillverkare sett till att det så länge som det är möjligt ska finnas två fungerande system på fordonen. De pneumatiska systemen har en innbyggd säkerhetsfunktion i och med att deras viloläge innebär att fordonet inte kan rubbas. Om ett bromsrör skulle gå av i ett pneumatiskt bromssystem skulle fordonet omedelbart bromsas in. På hydrauliska bromssystem skulle ett brustet bromsrör innebära att hela bromssystemet slås ut.

2.1 En-krets hydrauliskt bromssystemEn-kretsbromssystem innebär att samtliga hjul sitter sammankopplade i ett och samma rörsystem. Om ett bromsrör eller annan detalj i en-kretssystemet skulle brista förloras funktionen i hela bromssystemet.

Bilmodeller med en-krets bromssystem: Volvos samtliga modeller t.o.m. årsmodell 1968

2.2 Två-krets hydrauliskt bromssystemTvå-kretsbromssystem innebär att det finns två av varandra oberoende rörsystem (krets) till bromssystemet. Om ett bromsrör eller annan detal skulle brista så slås endast det ena rörsystemet ut. Olika fordonstillverkare har delat in hjulen i olika kretsar och vad som händer vid ett kretsbortfall varierar beroende på kretsindelningen.

2.2.1 Axelvis kretsindelningFramhjulen tillhör en krets och bakhjulen den andra kretsen. Om den främre bromskretsen drabbas av en skada kommer fordonet dels att vara svårbromsat eftersom de främre hjulen har den största belastningen vid inbromsning och bakhjulen har all bromseffekt men liten belastning.

Bilmodeller med axelvis kretsindelning:

2.2.2 Sidovis kretsindelningDe högra hjulen tillhör en krets och de vänstra hjulen den andra kretsen. Om den högra bromskretsen drabbas av en skada kommer fordonet att gira åt vänster vid inbromsning.

Bilmodeller med sidovis kretsindelning:

2.2.3 Triangelformad kretsindelningTriangelformad kretsindelning betyder att krets ett består av båda framhjulen samt ett bakhjul och krets två består av båda framhjulen och det andra bakhjulet. Denna kretsindelning har få eller inga nackdelar eftersom framhjulen alltid har jämn bromseffekt oavsett vilken krets som drabbats av skada.

Bilmodeller med triangelformad kretsindelning: Volvos samtliga modeller fr.o.m. årsmodell 1969

Fyll på med bilmodeller som har de olika kretsindelningarna. Jag är osäker på vilka modeller som har vilken kretsindelning. // Castrup

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 4+7

Intresserad av fler artiklar?

Syltmunk
Ronald Reagan
Sender Freies Berlin
Kent Paul Svensson
Andreas Mannby
Fredrik Larsson
Rulle
Doppvärmare
Offeranod

Senaste sökningarna

aaiyangar har fått 1340 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:07:55.

badanka har fått 1504 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:04:58.

the har fått 1631 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:03:47.

tintin har fått 1366 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:03:11.

pollen har fått 1335 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:02:38.

c4 har fått 1712 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:02:25.

irl har fått 1553 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:02:20.

HUND har fått 1973 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 07:01:48.

79 har fått 1793 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 06:59:15.

Kraftöverföringsaxel har fått 1215 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 06:57:33.

citat har fått 1617 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 06:57:16.

otosalpingit har fått 1637 sökningar. Den senaste gjordes 2025-02-09 06:56:39.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.14 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.