Bromöllska

Bromöllska är en skånsk dialekt som talas i trakterna kring Bromölla.

Trots att jag är uppvuxen i trakten har jag aldrig hört talas om benämningen "Bromöllska" på dialekten.Däremot benämns ofta den speciella dialekt som talas i den andra av kommunens två tätorter, Näsum, för Näsumska.Den utmärker sig klart i förhållande till den dialekt som talas i övriga delar av kommunen.Dialekten i trakten kännetecknas av starka influenser från Blekingskan eftersom kommunen gränsar till Blekinge.

Utmärkande drag är att:

• kort u uttalas som långt spetsigt ö
• r uttalas inte i de flesta fall, till exempel aldrig innuti ord efter vokal

Exempel:

• gurka blir göka (med hårt g-ljud istf. j-ljud)
• burk blir bök
• "Turk på burk smakar urk" blir Tök på bök smaka ök
• Först blir fösst
• Lurvig blir lövig

Kallas ibland skämtsamt för halvblekingska av västligare skåningar.

De beskrivna dragen är snarare utmärkande för den dialekt som talas i allra västligaste Blekinge i trakterna av Sölvesborg. Bromölla gränsar till Sölvesborgs kommun.

Inflyttningen från Blekinge har historiskt varit stor då Bromölla kommun mycket länge tillsammans med Danderyd hade lägst kommunalskatt i Sverige och skillnaden i skattesats var stor mot högskattekommunerna i Blekinge.

Det är sannolikt så att de med en eller flera Blekingska föräldrar talar med dessa drag medan de med skånska föräldrar ofta inte anammat dessa särdrag utan talar mer utav Kristianstadsdialekt. Så var det i alla fall i min skolklass under uppväxtåren. En utmärkt representant för Kristianstadsdialekten är för övrigt Bo Lundgren. Notera att Kristianstadsdialekten också har en dragning mot ö-ljudet när det gäller vokaler.

• Kemiska formeln för vatten blir hö-tvö-ö på Kristianstadsdialekt

Så någon menar på fullt allvar att det alltid gått en språklig barriär mellan Skåne och Blekinge? Tanken kan inte ha kommit att gränstrakten alltid haft en gränsdialekt med drag av båda sidorna och att "blanddialekterna" inte uppkommit av moderna flyttningar över gränsen? (Skåne-Kristianstad-Bromölla-Sölvesborg-Blekinge utgör en flytande skala där dialekten går från centralskånsk till helblekingsk med små steg för var bit man kommer geografiskt).

Ja, i alla fall när det gäller den dialekt som talas på halvön Listerlandet i Sölvesborgs kommun. Denna dialekt har av språkforskare vid dåvarande dialekt- och ortsnamnsarkivet i Lund klassats som "Sveriges mest särpräglade dialekt" i ett radioprogram om dialekter och ortsnamn. Listerländskanär i praktiken omöjlig att förstå för utomstående och har betydligt mer gemensamt med tyska och danska än med den skånska dialekten i grannkommunen Bromölla. Gamla invånare i trakten menar att det alltid funnits influenser av Blekingedialekt i den skånska som talas men att dessa influenser ökat markant i modern tid. De äldsta i trakten använder inte heller samma dialektala ord som de yngre. Dialekter är ingenting statiskt, de förändras över tiden. Många dialektala ord försvinner och nya tillkommer men de ursprungligen Blekingska uttrycken i dialekten har blivit påtagligt fler i modern tid enligt de äldsta i bygden. Om orsaken är inflyttning, bättre kommunikationer eller något annat kan vi låta vara osagt.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-20 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Absurd
Havssalt
Skånska
Christofer Columbus
Betlehem
Brännboll
Monarki
Douglas Adams
Riskkapital