Bredband sista biten

Bredband sista bitenär benämningen på det svåra problemet att bygga riktigt stora datornät (vi talar alltså om Internet i bredbandsfart) som når ut till merparten av företagen och befolkningen i ett land.De centrala stamnäten byggs idag uteslutande med optofiber, på grund av dess höga överföringskapacitet och låga pris. Betydligt fler varianter finns för hur man bör bygga den sista biten av nätet från en kopplingscentral, till bostaden eller det lilla företaget. Den här sista biten kan röra sig om någon eller några kilometer, eller en engelsk mile (1609 meter), vilket är upphovet till den engelska termen.

Möjliga lösningar

• Modem - Med modem kan datakommunikation äga rum över telefonnätet utan modifieringar av nätet. Hastigheten är dock begränsad till 50 kbps ?i bästa fall?
• ISDN - ISDN är ett helt digitalt telefonnät och kräver ombyggnad i telefonstationen. Även om ISDN-tekniken var färdig i början av 1980-talet, har telefonbolagens höga installationskostnader satt begränsningar i de flesta länder. Med ISDN kommer man som högst upp i 128 kbps, vilket idag framstår som långsamt. Telefonnätet används hela vägen, så inget speciellt stamnät krävs mellan telefonstationen och Internet-leverantören.
• ADSL eller andra former av DSL - ADSL är ett tredje sätt att utnyttja kopparnätet för bredband sista biten. Ombyggnad i telefonstationen krävs och dessutom ett stamnät från telefonstationen till Internet-leverantören. Denna teknik används i Sverige.
• Bredband över kabel-TV - Befintliga kabel-TV-nät har hög överföringskapacitet, men den är enkelriktad från centralantennen till bostaden. För att kunna användas till bredband krävs att en returkanal installeras vid alla signalförstärkare på vägen. Tekniken används i Sverige.
• Bredband över elnätet - Det vanliga 230-voltsnätet har i en del fall möjlighet att överföra datasignaler, åtminstone ner till transformatorstationen, där en ombyggnad krävs och dessutom ett stamnät till Internet-leverantören. Tekniken används i Sverige.
• Trådlöst bredband - En radiolänk kan vara lösningen för att nå ut till bostäder, speciellt i villaområden och glesbygd.
• Bredband via satellit - Kräver en separat returkanal som oftast utgörs av ett modem. Ganska hög hastighet men hög latency.
• Fiber till hemmet - Alla är överens om att den tekniskt överlägsna lösningen idag är att dra optofiber hela vägen hem till bostaden. Detta kräver dock grävmaskin samt än så länge något dyrare komponenter jämfört med de kopparbaserade lösningarna. Många städer bygger idag vittförgrenade stadsnät med optofiber, och då finns möjligheten att ansluta flerfamiljshus och bostadsområden till detta.I Sverige används den här tekniken av samt ett flertal olika aktörer. Emellertid dras inte fiber in i varje bostad, utan fram till varje enhetsswitch (områderna delas in i enheter beroende på hur stort området är) och där efter används vanlig s.k. tp-kabel, som har en räckvidd på max ca 100 meter, upp till uttaget som finns i bostaden.

Länkar

• Last Mile Europe, http://www.lastmileeurope.com/
• Last Mile Fall, mässa i Las Vegas, http://www.lastmilefall.com/

Fråga: vill man i fallet med Trådlöst bredband skilja "rundstrålande nät" som täcker en större yta (t.ex. IEEE 802.11b) och på riktad radiolänk, i praktiken en punkt till punkt-förbindelse? /Klaus Zeuge

Finns ju även punk-till-punkt-länkar som använder ljus (oftast laser), fast de har väl aldrig fått någon speciellt stor användning. //MinTommy

Ett praktexempel på användning av laserlänk var efter att WTC NY raserades. Då kördes delar av Manhattans stamnät via just laser.

Fler tekniker: det har exprimenterats att koppla samman satellit och modem - hemmet skickar frågor och kommandon via modem (56 kbps eller lägre) och tar emot svaren med fet pipa via satellit. Nackdelen är förstås hög latency. /Klaus Zeuge

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-15 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Östanå
Vira bruk
Fabian Wrede
Axel Wrede Sparre
Boström
Nävlingeåsen
Söderåsen
Åledshallen
Oppeby