Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Att förändra från Windows mot UNIX'

Att förändra från Windows mot UNIX

Innehåll- 1. Innehåll - 2. Val av hårdvara - 3. Distributioner och installation - 3.1 Distributioner / Varianter - 3.2 Installation - 4. Koncept som är radikalt annorlunda i UNIX - 5. Programvaror - 5.1 Kontorsprogram - 5.2 Mediaspelare - 5.3 Bildediteringsprogram - 5.4 Internet och e-postklienter - 5.4.1 E-postprogram - 5.4.2 Dokument på nätet - 5.5 Text-Redigerare - 5.6 Kryptering - 5.7 Komprimeringsprogram - 5.8 Att skriva om - 5.9 Olika egenheter med UNIX - 5.9.1 Identifiera det du känner igen - 5.9.2 Kommandoprompten - 6. Unix i nätverk - 7. Länkar

1. Innehåll

Den här sidan innehåller information och länkar för den som vill byta sitt operativsystem från Microsoft Windows till något Unix-liknande operativsystem, exempelvis Linux.

2. Val av hårdvara

När du vill installera UNIX på din dator ska du först se till att din hårdvara stöds av den Unix-variant och distribution du tänker använda. Hårdvaran i en PC omfattar bland annat följande:

  • Moderkort
  • Grafikkort
  • Ljudkort
  • Skrivare - undvik såkallade Windows-skrivare, skrivartyper som bara fungerar med Windows.
  • Digitalkamera
  • Modem - undvik Winmodem, modem som är avsedda att enbart fungera i Windows. För många vanligare Winmodem (inte minst sådana som ofta återfinns i laptops) finns dock hjälp att få om man kör Linux -- se http://www.linmodems.org/ för mer information.

3. Distributioner och installation

3.1 Distributioner / Varianter

Det finns olika Unix-varianter att välja mellan. För en användare fungerar de i princip likadant, och på den typ av hårdvara som en vanlig PC av den typ som kan köra Microsoft Windows finns det i princip två alternativ:

  • Någon Linux-distribution såsom SuSE, RedHat, Debian, Slackware Linux eller Mandrake
  • Någon BSD-variant, såsom FreeBSD eller OpenBSD

Solaris finns väl billigt eller gratis för i586 nuförtiden också, väl?

Det anses oftast att RedHat och Mandrake är de enklaste distributionerna att börja med. De har grafiska installationsprogram som är bra på att välja det bästa för din dator automatiskt.

På mer exotisk hårdvara kan NetBSD eller Debian GNU/Linux vara intressanta att titta på, då de stöder många olika plattformar. En ägare till en standard-PC med exotisk tilläggsutrustning skall förmodligen satsa på någon av de populärare distibutionerna då drivrutiner sannolikt finns färdigt anpassade bara för några enstaka distributioner.

Det finns distributioner som är särskilt utvecklade för Macintosh-datorer, gamla NeXT-burkar o.s.v. T.ex. http://www.distrowatch.com/ har en förhållandevis heltäckande bild av vad som finns på Linux-sidan.

3.2 Installation

För att installera någon Unix-variant på din PC behöver du ofta veta en del saker om din dators hårdvara. Även om de flesta modernare distributioner kan detektera detta automatiskt behöver man ofta veta exempelvis vilka svepfrekvenser som stöds av den bildskärm som är ansluten till datorn.

För att denna information skall finnas till hands är det bra om du har sparat alla små manualer och texthäften som du fått med din dator och kringutrustning, och har dem tillgängliga under installationen.

Om du inte har dem kvar kan det vara bra om du kollar igenom alla fakta dom finns i Windows kontrollpanel under "Hårdvaruenheter" eller liknande ikon. Där står ofta namn på grafikkort, ljudkort och liknande.

4. Koncept som är radikalt annorlunda i UNIX

  • Unix filsystem, Filträd, Enhetsbokstav
  • Montering av filträd
    • (Numer finns Supermount, så en nybörjare behöver inte nödvändigtvis känna till detta) Finns detta verkligen påslaget som default i alla distributioner då, eller kräver det att nybörjaren installerar det själv? Moment 22? --Jörgen Nixdorf
    • I Gnome 2 som bland annat följer med RedHat 8.0 finns ett program som heter Disk Mounter, detta bör man lägga i sitt verktygsfält, man klickar en gång på diskettstationsikonen för att montera en diskett, och den dyker därefter upp på skrivbordet. Man klickar sedan en gång till för att avmontera disketten.
    • I KDE är det också relativt lätt att mounta / avmounta. Lägg till kommandona och välj två olika utseenden på ikonerna.
  • Skrivare, se Unix skrivarsystem
  • Desktop, GNOME, KDE, Fönsterhanterare
  • Pakethantering
  • Drivrutiner

5. Programvaror

Flera av de programvaror du är van vid från Windowsvärlden ersätts med helt andra program, och ibland med helt andra paradigm än vad du är van vid från Windows. Ju mer komplicerade saker du har gjord med Windows, desto jobbigare kan övergången till UNIX bli. Vissa programvaror levereras med den distribution du valt, medan andra måste installeras genom något pakethanteringssystem. (Se ovan.)

5.1 Kontorsprogram

Kontorsprogram är de program som en "vanlig" datoranvändare använder mest. Det rör sig alltså om ordbehandling, kalkylark och dylikt. UNIX motsvarigheter till Microsoft Office har namn som OpenOffice, StarOffice, KOffice och AbiWord.

5.2 Mediaspelare

Mediaspelare är programvara för att spela MP3-filer, DVD-filmer, MPEG-filmer och liknande.

Motsvaringheten till Microsoft Windows Mediaplayer, WinAMP, WinDVD och dess släktingar heter i UNIX-världen saker som XMMS, XINE och MPlayer.

5.3 Bildediteringsprogram

Bildredigeringsprogram som du är van vid från Windows, speciellt Adobe Photoshop och Paintshop Pro ersätts i UNIX-världen av The GIMP. Detta program fungerar mycket snarlikt och är lätt att lära sig om man redan kan använda exempelvis Photoshop. GIMP finns gratis till Windows också, så innan övergången kan man testa hur detta program fungerar...

Vektorprogram kan vara svårare att hitta men kolla t.ex. Sodipodi och Dia.

5.4 Internet och e-postklienter

Det finns flera webbläsare till UNIX, de populäraste har namn som Mozilla, Konqueror och Netscape. De följer i stort sett alltid med din distribution och fungerar i princip som Microsoft Internet Explorer, men i något fall kan det hända att en webbsida ser konstig ut för att den programmerats enbart för Internet Explorer. I sådana fall skall man klaga på den som gjort webbsidan, eftersom det finns vissa standarder på området som bör följas av alla webbutvecklare. Se vidare Hackerslang/Plattformism.

5.4.1 E-postprogram

E-postprogram för Unix har ett eget uppslagsord, följ länken!

5.4.2 Dokument på nätet

OpenOffice och flera andra program till Unix klarar i dagsläget av att läsa Microsoft Word ".doc"-filer utan några som helst problem.

PDF-visare finns det ett par. Adobe Acrobat Reader finns till flera Unix-varianter, och i de flesta distributioner medföljer en fri PDF-läsare som heter xpdf.

5.5 Text-Redigerare

EMACS är en suverän textredigerare, som bland annat finns i versionen XEMACS och då bland annat innehåller ett Epostläsare. Dessutom är spelet tetris gömd i programmet.

5.6 Kryptering

På UNIX-plattformen användes tidigare programvaran PGP (vilken även är populär på Microsoft Windows-plattformen) för kryptering av e-post. Numera används mest den PGP-kompatibla progvaran GnuPG (GPG). De flesta e-postklienter till UNIX kan hantera kryptering via PGP/GPG utan större ingrepp. I exempelvis Evolution är det inbyggt från början.

Kryptering av hårddisken är ganska enkelt i UNIX och en del Unix-varianter har det inbyggt (t ex OpenBSD. I Linux används sk loopback-enheter, som gör att såväl filer som hela diskar kan skapas som innehåller ett fullständigt krypterat filsystem. Se Krypterade filsystem i Unix.

5.7 Komprimeringsprogram

UNIX har ett antal egna komprimeringsprogram utöver de zip-, rar-, arj-filer du kanske är van vid. Av tradition använder UNIX-användare i större utsträckning tar och gzip ovanpå varandra för att komprimera filer, filerna heter då oftast någonting i stil med foo.tar.gz eller foo.tgz. På senare tid har även bzip2 blivit populärt, filerna heter i så fall foo.tar.bz2. Programmen tar, gzip och bzip2 finns i princip alltid installerade på alla UNIX-system.

Det finns även implementationer av zip, arj, rar, zoo, lha osv för UNIX. Det existerar nog inget filformat som inte går att packa upp under UNIX. Det gäller som så ofta bara att hitta rätt program.

Man kan packa upp filer vid kommandoraden om man vill, men det finns program med samma funktion som det populära Winzip även till UNIX. Ett av dem är File Roller som levereras med Gnome 2, ett annat är Gnozip (se ovan).

5.8 Att skriva om

Någon annan får gärna skriva om dessa:

  • Ritprogram, Xfig
  • Typsättningsprogram, LaTeX
  • DTP-program, Scribus http://scribus.planetmirror.com/

5.9 Olika egenheter med UNIX

För en Windowsanvändare kan UNIX te sig underligt, eftersom systemet har en historia som sträcker sig långt tillbaka på 1970-talet, medan Windows tar sin början med MS-DOS på 1980-talet, som har sina rötter i CP/M. Man kan inte tala om att det ena systemet är mer "naturligt" än det andra, det är en fråga om vad man är van vid. I alla operativsystem finns det saker som är idiomatiska, dvs underligheter som man bara helt enkelt får lov att lära sig.

För en som börjat med MS-DOS och sedan lärt sig Windows kan det bli ett mer eller mindre kärt återseende eftersom kommandoraden i grund och botten fungerar likadant som i MS-DOS, men är mycket mindre klumpig att använda.

5.9.1 Identifiera det du känner igen

Först identifierar man saker man känner igen. Skrivbordet i UNIX kan påminna i varierande grad om Windows skrivbord, och programmen som finns tillgängliga i desktop-miljön varierar. När det gäller skrivbordsmiljöerna GNOME och KDE är likheterna med Windows ganska stora. Om man inte har GNOME eller KDE i sin UNIX-miljö, får man antingen installera det själv eller lära sig leva med det som finns till hands. En fönsterhanterare av något slag ingår så gott som alltid med varje UNIX-installation, och den får man lära sig hantera via dess egen dokumentation. (GNOME och KDE kommer med inbyggda fönsterhanterare.)

Du kan även hitta dina kontorsprogram om du har sådana tillgängliga i din installation, exempelvis följer AbiWord med en normal RedHat-installation, och i de flesta distributioner kan man välja till olika så kallade paket (se ovan) som innehåller olika kontorsprogram.

5.9.2 Kommandoprompten

UNIX ger möjlighet att köra en mängd "kommandorad"-verktyg, och vissa av dem, exempelvis mount måste man i princip lära sig. Bland UNIX-användare ses det ibland som en självklarhet att man kan hantera kommandoraden, men i Windows har man under flera år kunnat använda hela datorn utan att någonsin se en kommandorad. Kommandoraden finns tillgänglig genom att någon ikon eller något menyalternativ som heter "XTerm", "GnomeTerm", "Console" eller liknande.

Alla program som finns i ditt system, även de grafiska, kan startas via kommandoprompten. Grafiska program kommer att fråga din X-server (se X Window System) om de får öppna ett fönster på din dator, och om det är OK, så startas programmet som ett eget fönster.

6. Unix i nätverk

Se inloggning under Unix för en omfattande diskussion om detta.

7. Länkar

  • http://www.freebsd.se/fbsdinst/fbsd-inst1.htm -- en enkel installationsguide till FreeBSD
  • http://www.debian.org/releases/stable/installmanual.sv.html -- Debians installationsguide

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 0+8

Intresserad av fler artiklar?

Qviding FIF
Torslanda IK
Allmän flaggdag
Filändelse
Saléns Rederi AB
USAs presidenter
Kapare
Tredje världskriget
Tvångssyndrom

Senaste sökningarna

hyss har fått 1074 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 14:06:56.

eja har fått 1368 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 14:02:38.

imaginära har fått 824 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 14:01:20.

info har fått 1048 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 14:00:10.

vindkraftverk har fått 1392 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:59:43.

kul har fått 1427 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:59:11.

En man har fått 1045 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:57:59.

mario har fått 1307 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:53:12.

blatte har fått 982 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:50:36.

ram har fått 1215 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:48:28.

endoterm har fått 1156 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:48:12.

lumppapp har fått 1152 sökningar. Den senaste gjordes 2021-01-18 13:44:04.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.25 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.