Arthur Schopenhauer

Arthur Schopenhauer, filosof, författare (sök Internet Book List, LibraryThing, Libris, Adlibris, Bokus, Projekt Runeberg) född 22 februari 1788 i Danzig, Tyskland, död 21 september 1860 i Frankfurt am Main, Tyskland.

Arthur Schopenhauer är känd som en av de största pessimisterna i filosofins historia. Hans inflytande gör sig idag gällande inte endast i den teoretiska filosofin, utan även inom musiken och konsten.

Det faktum att båda föräldrarna kom från framstående köpmannasläkter tycktes först ha avgjort sonens karriärval. Men då fadern tidigt avled och lämnade efter sig ett arv, vars omfattning var sådant att den då 17-årige Schopenhauer hade försörjning för resten av livet, ändrades förutsättningarna.Hans avsky för köpmannayrket ledde honom in i den akademiska världen - till universitetet vid Göttingen, där han först studerade kemi, men sedermera övergick till filosofi. Erfarenheterna som student i Göttingen och senare som privatlärd vid Berlins universitet lämnade honom bitter och oförstående till akademisk filosofi; en hållning som inte förändrades med tiden och som var orsak till giftiga polemiker med de mer konservativa filosoferna Hegel och Fichte.Två historiska gestalter stod i fokus vid hans inledande filosofistudier och under arbetet med en doktorsavhandling i Dresden: Kant och Platon. Tillsammans med de indiska Upanishaderna bildade deras respektive verk grundpelarna i Schopenhauers egen filosofi, enligt egen utsago. Kant var följaktligen en av de få universitetsfilosofer han hade överseende med. Men Kants tillkortakommanden, noggrant redovisade i en omfattande kritik, kunde också till viss del förklaras av professorskapet, ansåg Schopenhauer.

Kant betecknade sitt ting i sig med ett X, dvs som något okänt och ovetbart. Schopenhauer sätter viljan på platsen för detta X. Han menar inte vilja i den vardagliga betydelsen, där den kan visa sig som t ex envishet, utan talar om en blind, allomfattande vilja - utan mål och reson, utan början och slut. Vi upplever alltid endast fenomenet, föreställningen, som är en indirekt manifestation av Kants ting i sig, Schopenhauers vilja. Åtskillnad i tid och rum är en konsekvens av naturen hos denna manifestation och saknas i det bakomliggande "i sig". Schopenhauer benämner denna påtvingade åtskillnad principium individationis, och identifierar denna idé med vad hinduerna kallar Mayas slöja, det som förhindrar oss att se den sanna världen.Det är en chimär att tro att vi i grund och botten är förnuftiga varelser. Förnuftet och preferensen för det rationella är något som uppstår då viljan uppnår ett högt stadium av objektivation, vilket den gör just hos människan.

Genom musiken och den ointresserade kontemplationen av konstverk kan vi dock tidvis erhålla glimtar av viljan; i övrigt är vi fångade i subjektets föreställning, menade Schopenhauer. Den välvilliga inställning hans filosofi intar gentemot estetik och den skapande konstnären, bidrog till den djupgående påverkan han utövade på kompositören Richard Wagner.

Ett uttryck, som kan verka svårförståeligt för den som inte är bekant med Schopenhauer, men som ändå enligt honom själv sammanfattar hans filosofi, hans einzige Gedanke, är:"Världen är viljans självkännedom."

Bibliografi i urval:

• Världen som Vilja och Föreställning
• Parerga och Paralipomena

Se även:

• Immanuel Kant
• Platon
• hinduism

Länkar:

• http://hem.passagen.se/hlesjo43/

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Jan Berglin
Martin Kellerman
Richard Felton Outcault
Långnäs
Svenska Socialistiska Ungdomsförbundet
Lena Ackebo
Rysk räka
Ådalen
Åke Forsmark