Start Logga In Skriv Artikel Om Oss
Vad söker du?
Allt om 'Ånglok'

Ånglok

Innehåll- 1. Ånglokets princip - 2. Historia - 3. Panntyper - 3.1 Våtånga - 3.2 Torrånga - 3.3 Ångackumulator - 4. Cylinderarragemang - 4.1 Tekniker - 4.1.1 Tvillinglok - 4.1.2 Kompound - 4.1.3 Mallert - 4.2 Antal och placering - 4.2.1 Två - 4.2.2 Tre - 4.2.3 Fyra - 4.3 Ångturbin - 5. Beteckningar med avseende på om loket har tender eller inte - 5.1 Tanklok - 5.2 Tenderlok - 6. Vanliga axelföljder - 6.1 Persontågslok - 6.2 Godstågslok - 7. Kända ånglok

1. Ånglokets princip

Ett ånglok är ett lokomotiv som drivs genom att vatten värms till kokning och leder vattenångan till en eller flera cylindrar. Cylindrarna driver sedan koppelstänger via en fram- och tillbakagående rörelse. En koppelstång leder kraften till ett drivhjul som rullar på rälsen.Klassiska ånglok var kol- eller oljeeldade. Undatagsvis har äver ved- och torveldning förkomit.I princip skulle även ett kärnkraftsdrivet lok kunna kallas ånglok. Alla ånglok var heller inte koppelstångsdrivna, det fanns även kardandrift.

2. Historia

Världens första ånglok byggdes år1804 i Wales av Richard Trevithick, för att bevisa att det gick att ersätta hästarna på en järnbana med en självgående ångmaskin som både kunde transportera sig själv och dra en last. Experimenten pågick i några veckor och därefter togs ångmaskinen bort från spåren och användes som stationär kraftkälla under resten av sin livstid. Skenorna av gjutjärn höll nämligen inte riktigt för lokets tyngd.

I oktober 1829 arrangerades en lokomotivtävling i Rainhill med fem anmälda lok. Det enda som lyckades fullfölja var George Stephensons Rocket, och resten är historia. År1830 invigdes den första järnvägslinjen med ånglok vid Manchester. År1832 följde USA och år1835 Tyskland.

Järnvägstrafiken kom i Sverige igång 1856 i och med att Nora-Bergslagens järnväg öppnades. I december samma år inledde SJ sin trafik.

Ånglok var den enda dragkarft som fanns tillgänglig fram tills elektrifieringen inleddes 1892 med Djursholmsbanan. SJ inledde sin elektrifiering med malmbanan på 1910-talet.

Eftersom SJ istort sett hade elektrifierat hela sitt nät innan järnvägsförstatligandet inleddes 1939 kom man att sälja många av sina ånglok till privatbanor. Dessa kom sedan i stor utsträckning tillbaka till SJ efter järnvägsförstatligandet.

Under femtiotalet utsattes järnvägen för en allt hårdare konkurens får vägtrafiken varför det var nödvändigt att rationalisera trafiken så långt som möjligt. Därför kom ångloken allt eftersom att ersättas med dels rälsbussar och dels diesellok. Ångloken förpassades till att vara reservlok och beredskapslok tänkta att anvädas i krigstid då elsystemet med största sannolikhet inte fungar.De sista tåget som regelmässigt drogs av ånglok försvann 1963.

Den sista större användingen av ånglok var den stränga vintern 1966 då många ellok slogs ut av snö och kyla. 1972 slopade SJ sina sista ånglok. I industrisammanhang fanns något ånglok kvar ända till slutat av 1970-talet. Beredskapsångloken avvecklades under första halvan av 1990-talet då man konstaterat att det inte längre fanns personal som kunde köra ånglok och inte heller nödvändiga installationer på stationerna så som vattenhästar och kolbryggor.

3. Panntyper

3.1 Våtånga

Ångpanna utan överhettare. Typen blev utkonkurerad av torrångeloken när dessa kom i början av 1900-talet. Ett flertal loktyper som ursprungligen var våtångelok blev ombyggda till torrångelok.

3.2 TorrångaÅngpanna med överhettare. Överhettare ger betydligt bättre utnyttjande av ångan och därför bättre driftekonomi.

3.3 ÅngackumulatorI stället för att värma vattnet med en eldstad under ångpannan, häller man i hetvatten i pannan från en central värmepanna. Systemet är främst tänkt för industrilok.

4. Cylinderarragemang

4.1 Tekniker

4.1.1 TvillinglokBåda cylindrarna är likvärdiga, dvs expansionen sker bara i ett steg. Det vanligaste tekniken efter att överhettare hade införts.

4.1.2 KompoundArrangemang med en högtryckscylinder och en lågtryckscylinder. Ångan går från högtryckscylindern till lågtryckscylindern. Arrangemanget var vanligt för större lok innan man började med överhettare.

Exempel på loktyp

  • Ma Loktyp som SJ använde på malmbanan i slutet på 1800-talet fram till elektrifieringen.

4.1.3 MallertFyrcylindrig konstruktion med två högtryckscylindrar och två lågtryckscylindrar. Ångan leds först in i högtryckscylindrarna och expanderar varefter den leds in i lågtryckscylindrarna och expanderar en gång till. På så sätt utnyttjas ångan bättre.

Loken byggdes i regel med lågtryckscylindrarna monterade i ramverket och högtryckscylindrarna monterade i en boggie framför.

Typen har framför allt används på smalspår.

4.2 Antal och placering

4.2.1 TvåAbsolut vanligast bland ånglok. Cylindrarna kan var placerade utvändigt eller invändigt på ramverket. För att göra rördragningen från ångpannan och till skorstenen så enkel som möjligt placeras cylindrarna i framändan av loket. Det förekommer dock att hytten är bakvänd.Invänding placering har fördelar på persontågslok medan utvändig placering har fördel på godstågslok.

Lok med två utvändiga cylindrar

  • B En av SJ:s vanligaste loktyper

Lok med två invändiga cylindrar

  • E En annan av SJ:s vanligaste loktyper. Speciellt utvecklad för norrlänska förhållanden.

4.2.2 TreUnder 1930- och 1940-talet utvecklades några lok med tre likvärdiga cylindrar. Det var bland annat HNJ som byggde en typ (E9 hos SJ) för godstågstrafik som sedan SJ kom att använda som förebild för E10. Cylindrarna placeras två utvändigt och en invändigt.

4.2.3 FyraFinns antingen som Mallert då drivhjulen är arragerade i två grupper eller där alla fyra cylindrarna verkar på samma drivhjul. Den senare lösningen har i Sverige bara förekommit på loktyper för tunga presontåg såsom SJ:s litt F och UGJ:s Bb som senare blev B4 hos SJ. F var utrustad med ett dubbelt kompoundmaskineri medan Bb var utrustad med fyra likvärdiga cylindrar. Cylindrarna i detta fall placeras två invändigt och två utvändigt.

4.3 ÅngturbinÅngturbindrivna lok byggdes på försök men utan större framgång. SJ inköpte ett lok, litt Å med kondenseringsutrustning konstruerat av Fredrik Ljuström och hans och hans brors bolag ab Ljungströms ångturbin, men det var bara i drift ett fåtal år. Erfarenheterna från litt Å utnuttjades i en av få framgångsrika ångturbinlok litt. M3t hos TGOJ, Båda loktyperna byggdes av Nohab.M3t är den enda bevarade ångturbinsloktypen i världen. Samtliga tre lok som byggdes finns faktiskt kvar.

5. Beteckningar med avseende på om loket har tender eller inte

5.1 TanklokEtt lok som inte har en tender. Typen lämpar sig för växellok därför att loket blir mindre än om det har tender och för lokaltåg därför att det är möjligt att köra loket lika snabbt framåt som bakåt. På det sättet var det inte nödvändigt att vända loket för att kunna utnyttja full hastighet.

5.2 TenderlokEtt lok som har tender. Typen användes vid längre linjekörning då det var nödvändigt att ha med sig större vatten- och kolförråd än vad som är möjligt på ett tanklok.

6. Vanliga axelföljder

6.1 PersontågslokEftersom det inte går att öka varvtalet på en ångmaskin hur mycket som helst är man tvungen att öka hjulstorleken i stället för att uppnå höga hastigheter. Detta leder till att ett renodlat persontågslok har två eller tre drivaxlar. (Från början hade persontågsloken oftast bara en drivaxel).

Ångmaskinens vridmoment varierar med hjulets rotation. Detta orsakar en slingrande gång hos ett ånglok. För att hämma detta är det nödvändigt att vid hastigheter över 60 km/h ha en främre löpaxel. Vill man över 90 km/h är det nödvändigt med två främre löpaxlar. Således är persontågslok oftast utrustade med två främre löpaxlar.

6.2 GodstågslokGodstågslok har inget behov av att gå fort. I stället är det dragkraften som är det viktigaste. Alltså är ett renodlat godstågslok utrustat med fyra eller fem små drivhjul och högst en främre löpaxel.

7. Kända ånglok

  • Stephensons Rocket (1829)
  • Novelty (1829)
  • John Bull (engelskt lok, byggt år1831 och fortfarande i körbart skick, senast använt på 1980-talet)
  • DeWitt Clinton (1833)
  • 4-4-0-lok (amerikanska lok, mycket vanliga under 1800-talets mitt)
  • Förstlingen (1853)
  • Fryckstad (1855)
  • Mallard (betyder gräsand på engelska, strömlinjeformat ånglok från 1930-talet som år1938 slog hastighetsrekord med över 200km/h)
  • Union Pacific Big Boy (en serie amerikanska ånglok från 1940-talet som allmänt anses bland de största ånglok som någonsin tillverkats)

Se även:

  • Ångloks-ABC
  • Järnväg

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Ånglok

Bättre språkbruk(1), bra, lättläst(1)

Vi behhöver hjälp att kategorisera våra artiklar. Kan du skriva ett nyckelord för denna artikel? Du kan skriva upp till 3 olika nyckelord för denna artikel, vi uppskattar din hjälp!

Skriv nyckelord som du tycker beskriver denna artikel på ett bra sätt. Du kan ange 3 olika nyckelord för denna artikel, max 20 tecken per nyckelord.

  1. Lägg till fler
    Skriv in svaret på frågan: 1+7

Intresserad av fler artiklar?

Stockholms stad
Baskien
USD
Svenska teologiska institutet
Stockholm Tekniska Institut
Sail Training International
Sexuellt överförbara infektioner
Fysisk
Hemdator

Senaste sökningarna

persika har fått 1239 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:45:30.

mens har fått 1431 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:45:24.

Åke Rhudin har fått 613 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:43:35.

webmail har fått 868 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:41:51.

Glas har fått 1249 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:41:00.

Norge har fått 1297 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:37:42.

atlas har fått 1626 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:36:54.

skuru har fått 1015 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:35:20.

Leddjur har fått 1674 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:32:26.

otit har fått 996 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:31:27.

etnisk har fått 1057 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:26:54.

Cumulunimbus har fått 1071 sökningar. Den senaste gjordes 2019-10-19 12:26:37.

Designed by: template world
Learning4sharing.nu
All Rights Reserved. 0.08 SEK

Logga in

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar!

Ingent Konto?

Skaffa konto för att redigera och skapa nya ariklar Nytt Konto.

Ny Användare

Välkommen att redigera och skriva nya artiklar! Skapa konto nedan.


Ett verifieringsmail kommer att skickas till din E-post som du måste öppna och verifiera din E-post med

Lägg till artikel

Du är inte inloggad.

Logga In eller Skapa konto.