Alg

Innehåll- 1. Vad är alger? - 2. Marina makroalger - 3. Användningsområden - 3.1 Historisk användning - 3.2 Föda - 3.3 Användning i läkemedelsindistrin - 3.4 Alger som tillsatsämne - 4. Övrigt

1. Vad är alger?

Alg är en allmän term som inbegriper ett flertal, obesläktade, fotosyntetiserande grupper som inte tillhör växtriket(Plantae). Alger som ett taxon är därför sedan länge övergivet.

2. Marina makroalger

Det finns marina makroalger i tre stamar (fyla), Rödalger(Rhodophyta), Brunalger(Phaeophyta) och Grönalger(Chlorophyta).

3. Användningsområden

Här beskrivs i första hand användningen av marina makroalger, det finns givetvis användning för andra typer av alger också tex spirulina.

Det största användningsområdet för alger idag är som föda i Asien där odling av alger är en miljardindustri. Men alger har fler viktiga användningsområden. Mellan 1982 och 1994 ökade världsproduktionen av makroalger från 3,2 miljoner ton till 7 miljoner ton (färsk vikt). Phaeophyta (Brunalger) står för två tredjedelar av denna produktion följt av Rhydophyta (25%) och Chlorophyta (0,5%). Laminaria japonica är den art som står för den i särklass största delen av produktionen, den Kinesiska skörden är omkring 3,8 miljoner ton/år. Den ekonomiskt mest värdefulla algen är rödalgen Nori (Porphyra sp.). I Japan värderas den årliga produktionen av Nori till 1 miljard dollar.

3.1 Historisk användningAlger har använts av människor sedan långt tillbaka. I Japan och Kina har man funnit lämningar av ätliga alger i 10 000 år gamla boningar.

Föreskrifter för skördning av rödalgen Palmaria palmata finns med i isländska skrifter från 900-talet, denna alg har också används som föda på Irland och i Skottland i många hundra år. Även i Sverige har vi traditionellt använt alger både som föda och inom jordbruket.

Porphyra sp. (Nori) har använts bland annat till algbröd, soppor och omeletter.Carl von Linné skrev i mitten på 1700-talet hur Fucus sp. användes som gödsel och jordförbättringsmedel i södra Sverige. I början av 1900-talet fanns i Hallandspeciella tångpoliser som övervakade tånghämtning och skördning av alger till jordbruket. Traditionen att använda alger i jordbruket är inte unikt för Sverige. I många europeiska och asiatiska länder har alger använts flitigt inom jordbruket in i våra dagar. Att alger varit viktiga som foder för husdjur visar norska namn på tång, t ex fårtang, grisetang och hesttang.Alger har också använts inom folkmedicinen, de gamla grekerna använde Ulva sp. mot gikt och inflammationer. De kunde också bota struma med alger eftersom de innehåller jod i stora mängder.

3.2 FödaI många asiatiska länder är alger en basföda, i Japan uppgick konsumtionen av alger till 3,5 kg/person 1973 vilket betyder att 10% av den totala födan består av alger i Japan. De vanligaste algerna i Japan är Porphyra sp. (Nori), Laminaria sp. (Kombu) och Undaria pinnatifida (Wakame) I Sverige och de flesta västländer anses alger idag som hälsokost eller kuriosa, och även om vi nu ser en ”sushi-trend” så kommer sannolikt konsumtionen av alger i väst bara vara en bråkdel av den asiatiska. I Storbrittannien ingår dock Palmaria palmata i husmanskosten. Den äts rå eller kokas med vatten eller mjölk till en gröt. På Irland och Skottland torkas den och tuggas som tobak. I Kanada kanderas den och säljs som godis och i Kamtjatka kan man gå in i en bar och få den i jäst, flytande form.

Alger är energifattiga men är ändå ett nyttigt tillskott framförallt för deras innehåll av mineraler, spårämnen och vitaminer. Havsalger innehåller samtliga av de nödvändiga mineraler vi behöver. Vitaminhalten är generellt hög, hos Porphyra sp. är C-vitamin halten ca 50% högre än hos apelsiner. Vitaminerna har till stor del sitt ursprung från bakterier som lever på algerna eller i havsvattnet omkring algerna. Proteininnehållet i alger är högt men människan har svårt att spjälka algernas cellväggar vilket minskar upptagningen. Vid kokning, torkning eller djupfrysning mjukas cellväggarna upp och ökar tillgängligheten av proteinet.

3.3 Användning i läkemedelsindistrinStudier har visat att det finns biologiskt aktiva ämnen hos alger med intressanta medicinska egenskaper. I Rödalgen Digenea simplex finns aminosyran kaininsyra som har visat sig effektiv mot inälvsmask. Flera brun, grön och rödalger har också visat sig ha antibakteriella egenskaper. Två rödalger (Dumontiaceae) har dessutom visat sig ha hämmande effekter på viruset Herpes simplex. Andra studier konfirmerar algers virushämmande effekt bland annat på influensa och påssjukevirus. I Japan har försök på möss påvisat cancerhämmande ämnen och Laminaria sp. verkar blodtrycksänkande. Dessutom har algernas polysackarider förmågan att binda metalljoner vilket kan användas vid metallförgiftning. Långt ifrån alla arter har studerats och det potentiella värdet för läkemedelsindustrin bedöms som stort.Utöver de verksamma biologiska substanserna hos alger pågår också forskning kring att använda cellulosa från alger i tablettframställning. Cellulosans kristallinitet är en viktig egenskap och man har funnit att cellulosan hos den fintrådiga grönalgen Cladophoras är nära 100 %. I Sverige används årligen 200-300 ton cellulosapulver i industrin vilket motsvarar 1-2% av världsmarknaden. Andra alggrupper har inte studerats men det verkar sannolikt att fler släkten är intressanta för tablettframställning.

3.4 Alger som tillsatsämneAlger används inom livsmedel- och kosmetikaindustrin som förtjockningsmedel och konsistensgivare. De kan delas in i tre olika grupper, Alginater, Agar och Karragen.Alginater (E400-E405) framställs från vissa typer av brunalger t.ex. Laminariales och Fucales. Agar (E406) och Karragen(E407) framställs från Rödalger. Det finns flera artificiella framställda produkter som sägs kunna ersätta algerna men än så länge är algerna funktionellt sätt bättre. Dessa produkter kan man finna i allt från glass till olika krämer, schampo och tvål. Agar används också i agarplattor och som alternativ till gelatin.

4. Övrigt

i första upplagan av Nordisk familjebok, första bandet, 1876. Studiet av alger kallas algologi och den som ägnar sig däråt kan kallas algolog.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Handelsfartyg
Örlogsfartyg
Drivkraft
Tackel
Brigg
Brigantin
Fregatt
Hoj
Kaag