Ålderdomliga ord

Ålderdomliga ord, är ord eller begrepp som som räknas som ålderdomliga idag normalt inte förekommer i modernt språkbruk. Vissa ord är så gamla att man idag inte ens känner till deras betydelse, eller så har ordet idag en annan betydelse än den ursprungliga.

Vissa språkforskare kallar dessa ord för "döda ord". Vissa ålderdomliga ord lever kvar i texter som sällan redigeras t.ex. psalmer samt bibeltexter, sångtexter etc. Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman innehåller som exempel en hel del ord som man idag inte längre använder. I vissa dialekter finns fortfarande ålderdomliga ord kvar. Kanslisvenska innehåller fortfarande en del äldre om än inte ålderdomliga uttryck.

Här nedan har en lista påbörjats med ålderdomliga ord som inte längre används i dagligt tal och kanske borde förklaras. Med ålderdomliga menas främst ord som användes kring förra sekelskiftet (kring 1900) eller tidigare. Ord som användes så pass sent som på 40-50 talet eller fortfarande används, kan inte inte anses ålderdomliga i detta avseende.

Ålderdomliga begrepp

• Att som titel för en kvinna ange makens titel med "-ska" (majorska, direktörska etc.)

Ålderdomlig grammatik

• Olika böjningsformer av verb i olika numerus och persona. (Jag/du/han är, vi äro, I ären, de äro och former som varda). Rester av dessa lever dock kvar idag fastfrusna i vissa uttryck, t.ex. "i vardande" (varda är en form av ordet vara). Många av våra verb som är korta i infinitiv och verkar böjas på konstiga sätt hade förut ett längre infinitiv som alltid slutade på -a och logiskt stämde med böjningarna, t.ex.: taga, hava, giva, bedja. Rester från tiden då vi hade ackusativ och dativ lever också kvar, t.ex. ägo, göro (vilket förklarar varför det heter äga och göra men ägodel och göromål).
• Förr såg böjningen av de personliga pronomina han och hon ut såhär:

grundform han hon ackusativ han hana dativ honom henne genitiv hans hennar

A

abcdarius, ack, allernådigst, allestädes, allmoge, arla, automobil, alldenstund, annorstädes

B

begabba, byk, bäva

C

D

daga, dejlig, diger, dithän, däran, därest, däri, därom, därstädes, därvaro,

E

eho, ehuru, eja, eljest, emedan, enkannerligen, enär, evad

F

fager, finne/skogsfinne, fjärdingsman, fjät, flöja, fogde, fåvitsk, fänika, förgäten

G

grossess, gudsförgäten, gårdvar, gärd

H

hakpåse, harg, hjon, hosor, huvva, huga, hugad, hugaligen, hugfästa, hysta, hå, håg, härn, hösta

I

ingalunda, inventionssoffa

J

jungfru

K

karburator, kart, kas, kaupa, klipping, klöpp, kompars, kopist, kravatt, kräfta, knarka, kåre,

L

lagg, lagga, laggband, lavoar, lekamen, likaledes, luguber,luns, läst, löga, lögardagen

M

maga, magararv, magsot, magt, maintinera, maka, maktbrev, makulja, malakarl, malisen, mammeluk, mamsell, maniement, manibus, maniös, markebol, marodie, matstol, melioration, mendax, mer, meridies, missdräkt, misslig, misslikelse, mjuggmord, mjälebotten, mjältsjuka, mo, mol, morian, morior, motus, movotion, mulhandskar, musla, myntrealisation, månadsrening, märr, mässfall

N

nagel, nipper, någonstädes

O

ock, omnibus

P

pantalonger, pampuscher, pipa, pläga, prevetet, prokrastinera,pränt/pränta, puffert, pungbärare, purra

Q

R

ranta, ria, rubb, rumpeskatt, ruska, rya, rydja/rödja, rå, rör

S

schäs, skaplynne, skuru, slik, smädelse, smälek, snöpa, springare, spåka, sta, stubb, stubbholk, styver, stäk, surblanda, svaller, svedja, särla, säv, söckendag

T

talkumera, tarva, ten, tillvita, tinga, tocken, trilla, tölp, täck

U

V

vanlottad, varda, vattengas, vattuflod, ve, ved, velociped, Velocipedryttare, vindöga, vårdkase, vän (som adjektiv),

W

X

Y

Z

Å

Ä

ämbar, ämna

Ö

Se även: diskussionen om sidan och dess innnehåll.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Bergshamra
A3
Fjärran östern
Nordpolen
Fänkål
Symaskin
Gitarrist
Michael Kiske
Naturvetenskap