Akademiska titlar

Innehåll- 1. Grundexamina - 2. Yrkesexamina - 3. Forskarexamina - 4. Akademiska anställningsformer - 5. Övriga titlar

Det förekommer ett flertal akademiska titlar, med ibland svårutredd betydelse. Denna artikel försöker reda ut några begrepp.

Vissa titlar regleras i .

1. Grundexamina

Vid högskolor utdelas examen till studenter med fullbordad studiegång enligt något kriterium:

• Högskoleexamen - 80 poäng, varav 40 poäng i huvudämnet.
• Kandidatexamen (kand.) - 120 poäng, varav 60 poäng i huvudämnet och 40 poäng i biämnet.
• Magisterexamen (mag.) - 160 poäng, varav 80 poäng i huvudämnet och 60 poäng i biämnet.

Dessa titlar kombineras vanligtvis med ett prefix som anger ungefärligt inom vilket område som examen gäller: filosofie (fil, inom matematik, naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap), juris (jur), teologie (teol), politices (pol, inom statsvetenskap, nationalekonomi), medicine (med), ekonomie (ekon) samt teknologie (tekn).

Observera att teol.kand. kräver 160 akademiska poäng.

Ungfärliga internationella motsvarigheter:

• Diploma - ungefär högskoleexamen (Storbritannien).
• Bachelor of science (BS, B.Sc.) - ungefär kandidat (USA, Storbritannien).
• Master of science (MS, M.Sc.) - magister (USA, Storbritannien).

2. Yrkesexamina

Ett flertal högskoleutbildningar ger en yrkesexamen. Detta förekommer exempelvis för läkare, civilingenjör, jurist och socionom. Ibland får studenten även en av de akademiska grundexamina som anvigivts ovan, ibland inte.

Tekniska högskolor ger ingenjörsexamina: Högskoleingenjör (80-140 poäng; vanligen 120) samt civilingenjör (180-210 poäng; vanligen 180). För att avlägga civilingenjörsexamen krävs en naturvetenskaplig och teknisk bas tillsammans med en fördjupning inom ett tekniskt område. För en teknologie magisterexamen behövs 160 poäng, varav 80 inom huvudämnet och 60 inom biämnet.

Om en naturlig internationell motsvarighet till ett en viss yrkesexamen saknas, kan en akademisk grundexamen användas istället. Exempelvis kan en civilingjörstitel översättas till M.Sc. in Engineering.

3. Forskarexamina

Den som har minst en kandiatexamen är kvalificerad att påbörja forskarutbildning. En forskarutbildning består dels av särskilda fördjupningskurser, dels av självständigt forskningsarbete. Forskarexamina är i Sverige följande:

• Licentiatexamen, lic - grundexamen samt minst 80 poäng.
• Doktorsexamen, dr - grundexamen samt minst 160 poäng

Internationella motsvarigheter:

• Doctor of philosophy (PhD) - filosofie doktor
• Licentiatexamen har ingen självklar internationell motsvarighet.

4. Akademiska anställningsformer

I det följande anges akademiska anställningsformer. Den som avbryter anställningen förlorar också den titel som följer med anställningen (ett undantag är en pensionerad professor som kan kallas professor emeritus).

• Amanuens - En vanligen ej examinerad student som hjälper till i undervisningen.
• Universitetsadjunkt - Har grundexamen och är anställd för att undervisa.
• Forskningsingenjör - Assisterar forskare och saknar ofta ademisk examen.
• Research trainee - gör examensarbete (el. likn.) som en första del i en forskarutbildning
• Doktorand - Har avlagt grundexamen och arbetar med sin licentiat- eller doktorsavhandling.
• Forskningsassistent - Titel för tjänst huvudsakligen avsedd för forskning inom forskningsprojekt och liknande.
• Forskarassistent - Ibland någon som endast avlagt grundexamen men vanligen är det någon som avlagt doktorsexamen och forskar.
• Postdoc (svenskt namn saknas) - Har vanligtvis en tidsbunden (t.ex. tvåårig) forskartjänst finansierad av stipendium, och har precis innan detta avlagt doktorsexamen.
• Lektor - Kan bli anställd direkt efter avlagd doktorsexamen. Det är i första hand en undervisningstjänst, men lektorer kan även bedriva viss forskning.
• Biträdande professor - hederstitel för en skicklig lektor eller annan undervisande eller forskande anställd.
• Professor - Tyngre än docent. En professor är oftast ledare för sin forskargrupp.
• Dekan, dekanus - Är chef över en fakultet eller sektion
• Prefekt - Är chef över en institution
• Vicerektor, prorektor - biträder rektorn allmänt eller i vissa frågor
• Rektor - Är chef över hela högskolan/universitetet

Ungefärliga internationella motsvarigheter:

• Graduate student - doktorand eller student som läser för en påbyggnadsexamen.
• Postgraduate student - student som läser för en påbyggnadsexamen, vanligen en master (Storbritannien).
• PhD-student - doktorand.
• Assistant Professor - Första reguljära tjänst efter att ha doktorerat (USA), ungefär forskningsassistent.
• Associate Professor - Docent eller lektor (USA).
• Lecturer - Lektor (Storbritannien).
• Reader - Lektor (Storbritannien).
• [Full] Professor - Professor.
• Dean - Dekan.
• President (USA) / Rector (Storbritannien) - Rektor.

Notera att den svenska traditionella uppdelningen på forskande och undervisande anställningsformer (forskarassistent respektive lektor) saknas i USA. En person i tenure track i USA har i allmänhet framgångsrikt fullbordat en period som assistant professor och därefter fått fast anställning som associate professor.

5. Övriga titlar

• Docent -Docenturen ger rätt att leda större forskningsprojekt och handleda doktorander. Kravet för att bli utnämnd till docent är att utöver doktorsavhandlingen publicerad ytterligare forskning som motsvarar ytterligare en doktorsavhandling i omfattning och kvalitet.
• Jubeldoktor är en person som har varit doktor i femtio år.
• Hedersdoktor är en person som gjort någon insats för vilken ett universitet beslutar att tilldela doktorstiteln, trots att ingen avhandling har gjorts.
• Universitetskansler - Chef för Högskoleverket.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Surjektiv
Peppar
Deg
Bakpulver
Plättar
Crêpes
Raggmunk
Våffla
Gryta