Adolf Hitlers betydelse för andra världskrigets utbrott

Innehåll- 1. Inledning - 2. Översikt - 2.1Traditionalisterna - 2.1.1 Alan Bullock - 2.1.2 Amerikanska samt den Sovjetiska synen - 2.2 Revisionisterna - 2.2.1 A. J. P. Taylor - 2.2.2 Hugh R. Trevor-Roper - 2.3 Postrevisionisterna - 2.3.1 P. M. H. Bell - 3. Summering - 4. Litteraturförteckning

Följande text är skriven av Joakim Bengtsson, student på Umeå universitet. Publicerad för att ge perspektiv på andra världskriget utbrott och inte för att bli kopierad och använd för fusk, vilket lämna in arbete som man själv inte har gjort i sitt eget namn är.

1. Inledning

Andra världskriget är det krig som har skördat mest människoliv i vår historia, ett krig som verkligen drabbade hela vår värld. Vilket med framkommer ur namnet, en värld i krig. Man räknar med att runt 55 miljoner människor dog under denna sex års period.Hur kunde något som detta ske? Vad var det som fick så många människor att ställa upp på denna gigantiska slakt som andra världskriget kom att bli.

När orsakerna till andra världskriget diskuteras kommer alltid personen Adolf Hitler upp, för det är ju så att hur man än vrider och vänder på det så finns han med i förloppet till andra världskriget och ingen utom möjligen den mest fanatiska nynazisten ger honom en vis eller all skuld till den mänskliga katastrof kriget kom att bli. Vad som dock diskuteras bland historiska forskare är vilken roll Hitler har i skulden och hur mycket av skulden man då ska lägga på honom. Det är detta som jag har valt att titta närmare på. Vad är synen på Hitlers skuld och roll till andra världskrigets utbrott enligt olika forskare.

2. Översikt

Att den aktuella tiden influerat forskaren är en faktor som man får ta i beräkning när man undersöker de olika analyserna. Först är där de forskare som direkt efter andra världskriget skriver om det. Dessa hade ett begränsat källmaterial och har varit känslomässigt fängslade av krigets fasor, vilket med har fått avspegling i analysen av Hitler och hans roll. Av dessa forskare ska jag ta upp och diskutera Alan Bullock tidigare arbete Hitler en studie i tyranni.

Vid denna tidpunkt är där även andra intresse som gärna vill ge sin bild av Hitler och skuldfrågan. Det är det kalla kriget som har blossat upp efter det att andra världskriget slutat och de två mottparterna USA och Sovjet vill gärna utnyttja skuldfrågan i politiska syften. 1948 ger USA ut en samling beslagtagna dokument från Tyskland vilka de döper till Nazi-Soviet Relations 1939-1941.Forskaren Raymond Sontag är den som får i uppdrag att samanställa denna samling dokument och han ger även år1971 ut en egen bok A broken Worlddär han ger en analys över problemet. Båda dessa två verk kan ses som en yttring i USA vilja fokusera analysen av problemet på Hitler och Stalins icke-anfalls pakt som de slöt dagar innan krigets utbrott.

Även Sovjet vill ge sin syn på frågan och ur arbetet Falsificators of Historysom utkom 1948 lägger de en stor vikt vid München-överenskommelsen 1938. Icke-anfalls pakten förklaras med att västmakterna inte ville sluta en överenskommelse med Sovjet och då blev de mer eller mindre tvingade att sluta ett föredrag med Tyskland. Jag ska ta upp både den amerikanska samt den sovjetiska synen och jämföra de båda.

Fram till 1961 är det relativt tyst om frågan och inga nydanade åsikter förs fram om saken. Därför kom A. J. P. Taylors bok The Origins of the Second World Warsom ett blixtnedslag från en klar himmel. I denna bok ifrågasätter han tidigare vetenskap om problemet och för fram helt nya förklaringsmodeller. Enligt Taylor så har Hitler en mindre betydande roll för utbrottet till andra världskriget och han lägger i stället fokus på de bristande diplomatiska aktivisterna som förelåg andra världskriget. I stark kontrast till andra forskare hävdar Taylor att Hitler inte hade långtgående planer om att starta krig, utan ville egentligen bara stärka Tysklands ställning och revidera det rådande maktsystemet i Europa.

Som stark motpol i jämförelse med Taylor så hävdar Hugh R. Trevor-Roper att Hitler hade långtgående planer och att han medvetet drev utvecklingen framåt mot ett krig. I ett inlägg i tidningen Encountergår Trevor-Roper till ett akademiskt anfall mot vad han anser de felaktiga slutsatserna som Taylor har kommit fram till i sin bok. Både Taylors bok samt Trevor-Roper verbala angrepp kommer jag ta upp.

Efter en produktiv period med mycket diskussioner och arbeten om problemet så lugnar sig forskarvärden ner sig. Hugh och Taylor perspektiv bearbetas av forskarvärden och får i flera fall stå som utgångspunkt för vidare analyser. En mer balanserad syn på skuldfrågan börjar växa fram där man ser till både de tidigaste forskarnas resultat men även tar med senare tillkomna perspektiv. En av de forskarna som gör ett övergripande arbete är P. M. H. Bell och jag tänker ta upp hans bok The Origins of the Second World War in Europé.

Alla dessa källor har jag inte haft direkt tillgång till utan har använt mig av Göran Rystads och Sven Tägils bok Första och andra världskrigets utbrott. Där tar dom upp och presenterar olika forskare som har behandlat första och andra världskrigets utbrott. Källorna som jag har tagit från deras bok är Falsificators of History och Trevor-Roper inlägg i Encounter.

2.1TraditionalisternaNär andra världskriget slutade och Nazitysklands grymheter blotades var det inte många som tvivlade vem det var som låg till skuld för allt ont. I detta klimat där världsbilden var så uppdelat i ont och gott influerades med de historiska analyser som gjordes om Hitler och skuldfrågan. Detta var en tid med då många hade sina åsikter om problemet och det var inte bara seriösa historiska forskare som analysera och skrev om frågan, bland annat var där journalister och politiker som hade sitt ord med i frågan, en av de mer kända här är Winston Churchill med sin bok, The Second World War: The Gathering Storm . Generellt sett la man all skuld på Hitler och menade att det var hans vilja till krig och västmakternas flathet gente-mot honom som bäddade för andra världskriget. Bland annat Churchill menar i sin bok att kriget hade kunnat undvikas om man hade satt hårt mot hårt direkt gentemot Hitler och inte tolererat hans expansions vilja.

I det traditionalistiska lägret placerar jag de tidigaste forskarna som i mitt arbete representeras av Sontag, Bullock samt den sovjetiska forskaren som är upphovs man till Falsificators of History. Andra forskare som även tillhör detta fack men som jag inte väljer att ta med är Elisabet Wiskemann, John Wheeler-Bennet samt Lewis Namier. De kännetecknande för de traditionalistiska forskarna är att de företräda den allmänna uppfattningen om skuldfrågan för den tid och det samhälle som de verkade i.

2.1.1 Alan BullockBullocks bok En studie i tyranni kom ut 1952 och är ett stort arbete om Hitler där Bullock även tar upp Hitlers roll gentemot andra världskrigets utbrott. Bullock fastläger i sin bok att det är Hitler och hans vilja som driver på utvecklingen mot ett krig. För att citera

"Visserligen kunde resultatet inte nås utan ett villigt folk och en tjänstberedd arme, men det var Hitler som i sin egenskap av oumbärlig ledare hade blicken för gynnsamma tillfällen och djärvhet nog att utnyttja dem."

Med ett tydligt aktörsperspektiv som jag anser kommer fram ur det skrivna citatet härleder Bullock skulden till Hitler och hans person. Han hävdar även att Hitler var en opportunist som var bered att utnyttja vare möjlighet som uppenbara sig för honom om de gynnade hans långsiktiga mål. Hitler var en person som inte var främmande att spela ett högt spel med stora insatser och efter varje vinst var han bered att satsa högre även om detta kunde resultera i krig. Bullock ställer sig även till dem som hävdar att kriget hade kunnat undvikas om västmakterna och då i synnerhet Storbritannien hade tidigt beslutat sig om att ej tolerera en tysk expansion och erkänt Hitler som ett realt hot mot säkerheten.

Boken som är en alltomspännande bok om Hitler och hans liv målar även upp en bild av Hitlers personlighet i väldigt negativa ordalag, vilket kan vara ett resultat av att boken är skriven i ett så omedelbart intryck av krigets fasor att det har färgat av sig. För att citera

"Dessa märkliga anlag var förbundna med en avskyvärd krass egoism, en moralisk och andlig kretinism. De lidelser som behärskade Hitler var tarvliga: hat, hämndlystnad, härsklystnad och, där han inte kunde härska, förstörelselystnad."

2.1.2 Amerikanska samt den Sovjetiska synen Vid en jämförelse mellan dessa två synsätt och den föregående, Bullocks, så finns där inga större skillnader angående Hitlers roll och skuld. Hitler var den onde och kriget var hans fel. Dock vill den amerikanska samt den sovjetiska synen fokusera på vissa speciella utvalda delar i förkrigshistorien. Sontag och amerikanarna ställde i centrum den så kallade Molotov-Ribbentroppakten 1939 och vill se denna pakt som ett klartecken från Sovjets sida till Tyskland att starta krig. Den sovjetiska synen ville då i mottsats lägga tonvikten vid Münchenavtalet 1938 och hävda att det var vid denna överenskommelse som västmakterna gav Hitler klattecken att expandera österut. För att citera

Den sanna innebörden av konspirationen i München avslöjades av J. V. Stalin som sade, att »delar av Tjeckoslovakien utlämnades till Tyskland som betalning för att det skulle börja krig mot Sovjetunionen».

Angående Molotov-Ribbentroppakten så förklara sovjet denna med att det var tvunget då västmakterna inte vill förhandla med sovjet om en gemensam front mot Hitler och för att inte stå i ensamma var de tvungna att gå med i pakten med Tyskland.

2.2 RevisionisternaRevisionisterna som man kan placera till början av 1960-talet ifrågasätter den givna bilden av problemet. Starkas ut där är Taylors som med sin bok verkligen väckte debatt och ifrågasättande när den kom ut 1961. Likaså Trevor-Roper vill jag placera i samma fack även om hans forskningsresultat skiljer sin markant från Taylors. Motiveringen från min sida att placera honom i revisionsfacket, är att Trevor-Roper enligt mig kommer med nya åsikter som skiljer sig från vad traditionalisterna lyfter fram.

2.2.1 A. J. P. Taylor1961 kom Taylor ut med sin bok som verkligen hade ett nytt synsätt på Hitlers roll samt skulden. Enligt Taylor kan man inte bara förklara skulden med Hitlers vilja till krig. Utan i stället så ligger skulden hos flera av aktörerna och inte bara hos Hitler. De direkta orsakerna till att kriget uppkom var olyckliga samt oskickligt skötta diplomatiska aktiviteter innan kriget. Hitler skapade inte det klimat som kom att leda till kriget utan klimatet skapade Hitler. För att citera

Han [Hitler] tillhandahöll ett kraftfullt dynamiskt element, men det var bränslet till en redan existerande motor. Han var delvis en skapelse av Versailles, delvis en produkt av idéer som var allmängods i dåtidens Europa. Men framför allt var han en produkt av tysk historia och tysk samtid.

Som framstår av citatet har Taylor ett tydligt strukturperspektiv när han ser på problemet. Hitler som aktör har en mycket mindre roll i Taylors synsätt och vissa sanningar som andra forskare har tagit förgivet ifrågasätter Taylor, bland annat hävdar Taylor att Hitler inte ville ha ett storkrig utan ville utöka sin och Tysklands makt genom svek, list och nervdiplomati.Inte heller hade han några fasta långsiktiga planer utan agerade utifrån de möjligheter som gavs till honom.

Dessa teser som Taylor lägger fram är väldigt provokativa och flera forskare ifrågasätter dem. Trevor-Roper anse även att de är direkt farliga och att de understödjer den neo-nazistiska mytologin. Även den danske historikern Ib Damgaard Petersen sluter sig till dem som tvivlar. För att citera.

För att kunna upprätthålla sin tes om Hitler som bara handlande på ett av historien förutbestämt sätt och när tillfälle därtill erbjöds, måste Taylor vrida och vända på sitt källmaterial på ett sätt som närmar sig historieförfalskning.

2.2.2 Hugh R. Trevor-RoperEnligt Trevor-Roper så hade Hitler en klar och metodisk handlingslinje från 1920 talet då han skrev Mein Kampf fram till sin död45. Målet för denna plan var att skaffa det tyska folket Lebensraum i öster. Denna tes stödjer han på fakta från fyra olika källor. Två av dem är skrivna av Hitler, Mein Kampf från 20-talet och bordsamtal från 41-42. Sen är där Gespräche mit Hitler av Hermann Rauschningfrån 1933 och sist testamente av Martin Bormann som han gjorde 1945. Alla dessa stöder enligt Trevor-Roper tesen om Hitler som en inom vissa gränser rationellt tänkande och handlande politiker med långsiktiga planer och mål. Det är just detta som skiljer Trevor-Roper från det traditionalistiska synsättet på Hitler, att han var i stånd till något så positivt som tankeskärpa och målmedvetet handlade.

Vad som är problemet när man behandlar Trevor-Roper är han ej själv har skrivit någon bok där han har lagt fram sina teser och grundligt bevisat dem om det aktuella problemet. I tidnings artikel i Encounter så går han till angrepp och argumenterar mot Taylors framställning, men han för inte så mycket fram sina egna tankar och argument vilket skulle behövas för att kunna göra en bättre analys av hans ståndpunkt.

2.3 PostrevisionisternaSom sista grupp tänker jag ta upp postrevisionisterna som jag placerar till början av 80-talet. Tack vare nytt källmaterial samt de föregående forskarnas arbete kunde dom ta analyserna ett steg längre och få nya infallsvinklingar samt resultat. Vad som även är kännetecknande för denna forskningsperiod är att flera forskare väljer att göra mindre specialundersökningar av ett begränsat aspekt i skuldfrågan. Här kan bland annat nämnas Anita J. Praêmowska bok Eastern Europe and the origins of the Second World War som sätter Östeuropa i fokus när problemet behandlas.

2.3.1 P. M. H. BellBell har I sin bok tagit upp en rad nygamla förklaringar till problemet. Bland annat talar han om olika krafter i Europa. Han delar in staterna i två olika läger, några stater som är reviderande och vissa andra som vill behålla det rådande systemet. De som är reviderande och expanderande är Italien och Tyskland och de som vill behålla det rådande systemet är England och Frankrike. Friktion mellan dessa leder även senare till krig.Detta är en nygammal ide då Taylor tog upp liknande tankar och resonemang även om han inte satte det lika mycket i fokus.

Bell tallar även i sin bok om det trettiåriga kriget under 1900-talet i Europa. Vad han menar då är att första och andra världskriget hör ihop och man bör ta upp båda och behandla dessa tillsammans om man vill få en övergripande och fullständig förklaring till andra världskriget.

När det gäller Hitler så tar inte Bell upp han som någon direkt avgörande faktor för utbrottet av andra världskriget. Givetvis nämns han men inte som någon drivande eller skapand kraft utan mer då som en historisk figur som en representant för den tyska vilja att expandera. Här är Bell åter igen väldigt lik Taylor i dennas framställning av Hitler. Vad som skiljer dem åt är att Bell inte förnekar att Hitler skulle ha några långsiktiga planer och att han inte drog sig för krig, men även om Hitler planera och ville driva utvecklingen mot ett krig så kunde han det bara tack vare att även de stora strukturerna i Tyskland önskade så.

3. Summering

Innan jag tar och summerar upp och analyserar problemet själv behövs det även en källkritisk granskning av de forskare som har kommit till tals här i arbetet. Förvisso så har jag tagit upp vissa källkritiska synpunkter på en del av källorna som jag har använt och de kommer till viss del att återupprepas. Som tillexempel de tidigaste forskarna av problemet som i mitt arbete representerades av Bullock, så har jag där tagit upp om att dessa har arbetat i en sådan omedelbar närhet av kriget att det har färgat av sig i deras analyser och framställningar. Ett exempel på detta är det tidigare skrivna citatet ur Bullocks bok som beskriver Hitler i väldigt kraftfulla och negativt målande adjektiv. Vad som kan vara intressant här att nämnas är att Bullock gjorde en ny upplaga av sin bok så sent som 1978 där han fortfarande fasthöll de teser och beskrivningar som han hade i sitt första arbete 1952. Om det är så att 1952’s arbete är så komplett att inget av de nya diskussionerna som förs fram under 60 och 70-talet kan bidraga med något nytt eller om det är så att Bullocks akademiska stolthet hindrar han från att ändra sin ursprungliga ståndpunkt kan jag ej uttala mig om.

När det gäller den amerikanska samt den sovjetiska synen så är här verkligen belägg för en ordentlig skärskådan med källkritiska ögon. Båda dessa fokuserar väldigt kraftigt på av dem utvalda och gynnsamma händelser för att få historien att se ut på ett av dem politiskt fördelaktigt sätt. USA fokuserar på Molotov-Ribbentroppakten och sovjet på Münchenavtalet. Detta är då för att det kalla kriget råder i värden och parterna vill använda denna historiska händelse för att vinna politiska poäng på den andras bekostnad.

När man gör en källkritisk analys av A. J. P. Taylor så får man börja med att konstatera att han är en professor vid Oxford och specialist på 1800-talets europeiska historia. 1800-talets Europa är en tid av maktpolitiskt tänkande med tydliga politiska strukturer. Detta paradigm tar Taylor med sig när han riktar sig blick på 1900-talest tidigaste historia. Vad man då kan fråga sig om honom, är det om han förblindas av detta synsätt och medvetet eller omedvetet bortser från vis fakta ur historien för att det ska passa in i hans bild. Bland annat Trevor-Roper påpekar detta i sitt tidningsinlägg att Taylor endast väljer att citera och använda sig av delar av Hitlers uttalande och skrifter, ett exempel på detta är att Taylor nästa helt bortser från Mein Kampf och använder sig inte av den i sin tolkning av historien, då i stark mottsats mot Trevor-Roper som har den som en av sina fyra viktigaste källor.

När det gäller Trevor-Roper så är problemet som jag tidigare har tagit upp att han har skrivit väldigt lite och den primära källan av honom, artikeln i Encounter, till stora delar koncentrerar sig på att kritisera och motbevisa Taylors terser. Detta leder till att det är svårt att grundligt analyserar och då källkritiskt titta på hans syn och teser. Men vad man kan säga, är att eftersom Trevor-Roper hade i uppdrag efter kriget att förhöra tyska officerare och skriva en bok om Hitlers sista dagar för de allierades räkning så kan detta ha färgat av sig. Vad jag då menar är att flertalet av dessa personer gärna ville att skulden skulle ligga på Hitler så att de inte själva skulle bli straffade efter kriget och då målar upp en bild för Trevor-Roper om att det var Hitler själv som drev på utvecklingen samt planerade allt själv.

Om jag nu själv ska ta och göra en analys och bedömning av frågan på Hitlers roll och skuld till andra världskriget så skulle jag vilja ansluta mig i mångt och mycket till Bells ståndpunkt. Att förklara en sådan stort och övergripande händelse som kriget kom att bli med bara en persons kraft och vilja anser jag otillfredsställande, utan man måste se till de större strukturerna som verkade i Europa vid denna tidpunkt. Att sammanföra de båda världskrigen till en historisk händelse är även ett synsätt som passar min bild och analys av andra världskriget då jag anser att de strukturerna, i synnerhet då den tyska expansions vilja skapades i grova drag innan första världskriget och knäcktes aldrig av det första världskriget utan i stället förstärktes och fortsatte att verka i Europa ända fram till slutet på andra världskriget. Hitlers roll då enligt mig blir mer som en projicering av den tyska expansions vilja, han var toppen på isberget, inte dennas styrman. // Joakim Bengtsson

4. Litteraturförteckning

Bell Philip Michael Hett, The origins of the Second World War in Europe, London, 1986 Bullock Alan, Hitler en studie i tyranni, London, 1952. Churchill Winston S, The Second World War: The Gathering Storm, London 1964 Praêmowska Anita J, Eastern Europe and the origins of the Second World War, Basingstoke, Macmillan, New Rystad Göran och Tägil Sven, Första och andra världskrigets utbrott, Lund, 1984 Sontag, Raymond James, A broken World, New York, 1971 Sontag, Raymond James, Nazi-Soviet relations, 1939-1941, Washington, D.C., 1948 Taylor Alan John Percivale, The Origins of the Second World War, Harmondsworth, 1961 Trevor-Roper Hugh Redwald, A. J. P. Taylor, Hitler, and the War, Encounter, vol.17 July 1961.

Chronicle of the Second World War, London, 1990 Okänd, Falsificators of History, Moskva, 1948

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Kategorier för Adolf Hitlers betydelse för andra världskrigets utbrott

försåvitt(1)

Intresserad av fler artiklar?

Totalbekämpningsmedel
Kvickrot
Utgift
Melass
Träda
Alfa Laval
Dvina
Partiorganisatör
Årets Sjukhusbibliotek