Adelsprivilegier

Adelsprivilegier är namnet på de rättigheter som erkänns svensk adel genom lagen om Ridderskapets och adelns privilegier (1723:1016 1).

Skälen för regeringens förslag att avskaffa denna lag: Den svenska adeln har sedan lång tid inte längre några offentligrättsliga uppgifter. Det finns därför inte något behov av offentligrättsliga regler specifika för adeln. Ridderskapets och adelns privilegier från år1723 tillhör en svunnen tid, innan demokratins principer vunnit insteg i vårt land. Privilegiebrevet är obsolet och bör upphävas i sin helhet.

De bestämmelser i 1866 års riddarhusordning som avser det allmännas medverkan i angelägenheter som är adelns egna saknar berättigande i ett modernt samhälle. Bestämmelserna bör därför utmönstras. Riddarhusordningen kommer därefter att vara en angelägenhet enbart för adeln själv. Detta gäller såväl innehållet i och formerna för ändringar, som det sätt på vilket sådana ändringar offentliggörs. En konsekvens av detta är att något återgivande av riddarhusordningen i Svensk författningssamling inte längre kommer att ske och att inte heller ändringar av riddarhuskapitationsavgiften kommer att tas in där. Inte heller kommer riddarhusordningen längre att återges i Regeringskansliets databas med svensk författningssamling. Sistnämnda förändring åstadkoms i administrativ ordning.

Med anledning av vad några remissinstanser anfört vill regeringen framhålla följande.Ett avskaffande av adelns offentligrättsliga status kan knappast åstadkommas genom att riddarhusordningen upphävs. Om en sådan åtgärd alls vore möjlig, skulle den nämligen innebära att den formella grunden för den korporation som ridderskapet och adeln utgör skulle ryckas undan. Denna korporation utgör ett eget rättssubjekt för hantering av vissa för adeln gemensamma angelägenheter, bl.a. skötseln av fastigheten med riddarhuspalatset i Stockholm, som är lagfaren för ridderskapet och adeln. Konsekvensen skulle alltså kunna bli att detta rättsubjekt helt upphörde att existera. Det är därför inte aktuellt i detta ärende att upphäva riddarhusordningen.

Gränserna för riksdagens normgivningsmakt framgår av regeringsformen. Det finns inga bestämmelser där som hindrar att riksdagen, som i detta fall, genom lag beslutar att ändra eller upphäva offentligrättsliga bestämmelser som har privilegiekaraktär eller som i formellt hänseende innehåller betungande moment.

Av vad som nu sagts framgår att det inte råder några oklarheter om följderna av regeringens förslag: 1723 års privilegiebrev upphävs. 1866 års riddarhusordning befrias från sina offentligrättsliga inslag. Det rättssubjekt som ridderskapet och adeln utgör består med riddarhusordningen som sitt grunddokument, men ridderskapet och adeln kommer fortsättningsvis att verka under samma villkor som andra privaträttsliga rättssubjekt.

Beslut: Riksdagen tog med acklamation 11 april 2003 beslutet att denna lag avskaffas 1 juli 2003.

Länkar:

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Borgare
Skolavslutning
Järnnätter
Indianerna
Kommunitet
Tvättsvamp
Kvasiintellektuell
Nicklas Östergren
Robert Klasén