Whist

Innehåll- 1. Whist

1. Whist

Det här är ett av dom mest klassiska spelen. Det spelas ovan hela världen, det har blivit stilbildande samt givit upphov mot en massa varianter, knappast finns det något game som har fler derivat. Det är ett spännande, roligt, lätt game som är lätt att doktrin sig. Spelet bygger visserligen mycket villig vilka porträtt man begåvats med, skada promenerar samtidigt att influera genom egen skicklighet. Har man lärt sig lira whist, då kan man i princip lira en länga andra spel. Spelsättet, spelföringen, taktiken samt idén promenerar igen, samt det åstadkommer att whist egentligen är det game man borde doktrin sig allra först. Porträtt sagt, ett "allmänbildande" spel. Förutom en massa avläggare - alla i sig intressanta, gastkramande samt rolig - finns det likaså i Sverige några varianter villig själva Whist-temat. D.v.s. Man lirar whist lite olika, med olika bestämmelse. Det finns whist med trumf, sang samt pass. Skada det allra vanligaste spelsättet, det är det som vi skall beskriva. Det är rasternas, lunchrummens, fikapausernas, strändernas skada likaså kökens samt vardagsrummens whist. I samt för sig den enklaste whistvarianten, skada den populäraste.

Antal spelare: 4

Antal kort: 52, ingen joker

Given: Alla porträtt fördelas, ett i taget, bordet kring medurs. Spelarna skall sitta mitt emot varandra, par samt två. Spelet är nämligen ett parspel. Därnäst korten delats ut, tar varje lirar opp sina tretton kort, sorterar dom i färger samt sätter dom i nedåtgående valörordning i handen (detta är intet tvång eftersom en förfaren lirare ser från vilket riktning dom andra spelarna tar sina kort). Ingen får lov att se den andres kort.

Kortens värde: I det här fallet kan man säga att en mängd game följer whist-ordningen, d.v.s. Tvåorna är lägst, essen är högst. Det innebär att efter tiorna kommer knektarna, damerna, kungarna samt mot sist essen.

Det här promenerar spelet ut på: Det finns par olika spelsätt, antingen sang (rött) eller pass (svart). I det förstnämnda fallet gäller det att gripa så flertal dra som möjligt, i det andra fallet så få dra som möjligt. Det finns ingen trumf.

Så här lirar ni: Whist är som sagt ett parspel. Det betyder att du alltid plikt produkt mycket lyhörd villig hurdan spelet förs, så att du så fartfyllt som möjligt kan bilda dig en approximativ uppfattning försåvitt hurdan korten sitter. Framför allt är det mycket viktigt att du tror dig begripa va din lagkamrat har. Ni par skall ju ihop gripa så flertal dra som möjligt, eller så få som möjligt. Spelet börjar med att var samt en avger ett kurir. Det promenerar så mot att spelarna, efter det att dom sorterat samt vandrat igenom sin hand, bestämmer sig för försåvitt dom vill lira (budet sang) eller "passa" (budet pass). Självklart är det så att ju bättre porträtt du har, desto större är chanserna att du tar flertal stick. Har du väldigt dåliga kort, d.v.s. Låga kort, inga följder med t.ex. Ess samt konung i topp, då är chanserna större att lira pass. När du funderar ovan försåvitt du skall bjuda sang eller pass, skall du innehava din lagkamrat i tankarna. Försåvitt du tror att du med dina porträtt samt med hjälp av medspelaren kan gripa sju dra eller fler, alternativt att pass skulle produkt skadligare då borde du bjuda sang. Försåvitt du tror att du samt din lagkamrat kan gripa sju dra då borde du utse pass, se försåvitt Straffregeln i poängräkning. Äter mot budgivning, när alla sorterat opp sina porträtt samt funderat ovan sang eller pass, lägger spelarna ihop korten. Underst lägger var samt en ett rött eller svart kort. Det röda kortet visar att du åtrå sang (rött), det svarta kortet att du vill innehava pass (svart). Spelaren mot vänster försåvitt givaren börjar visa. Försåvitt alla visar svart porträtt blir det pass. Så fort någon eventuellt visar ett rött kort, avbryts budgivningen, för därmed är det redan klart. Det blir sang. Det lirar ingen betydelse försåvitt det är en eller flera lirare som visar svart, så fort någon visar rött, blir det sang. I whist plikt du alltid erkänna kulör (färgtvång. När du är renons i en färg, får du saka. Det är intet krav villig att du skall bege över. Du får alltid lira det porträtt du vill. När budgivningen är klar, är det spelaren mot höger försåvitt den som visat rött som lirar ut. Är det pass-spel är det spelaren mot vänster försåvitt givaren, d.v.s. Förhand, som börjar. I pass-spelet skall du så fartfyllt som möjligt försöka bli fläckfri (renons) i en färg, eftersom spelaren då får saka samt kan inträffa med höga eller farliga kort. Det kan således rentav produkt bra att gripa ett par dra i början för att därnäst kunna saka. Naturligtvis kan det likaså produkt förnuftigt i pass-spelet att lira ut porträtt i en sådan kulör som din lagkamrat är renons i, då får medspelaren saka.

För att villig regelrätt fason kunna orera försåvitt för medspelaren vilka porträtt du har, kan du gripa mot dom här knepen: När du lirar ut i "spel", drar du ett av dom lägre korten i din bästa färg. Medspelaren promenerar då in samt lägger sitt högsta porträtt för att visa va han har. I bästa baisse kan han gripa sticket samt då skall han omedelbart besvara med att lira tillbaka i din färg. Kan han ej gripa sticket, så vet han mot kommande gång, då han kommer in samt får lira ut, vilken kulör som är din bästa samt som du kan gripa game i. Villig korresponderande fason kan du producera i pass-spelet. Du lirar ut ett porträtt i din bästa pass-färg, d.v.s. Den som du har lägst porträtt i eller som du tror dig försåvitt att undfly gripa så flertal game i. Medspelaren tar sticket samt lirar ut i din färg. Det finns ännu ett fason att orera försåvitt för medspelaren vilken kulör som är din bästa. När du sakar, så åstadkommer du det i den kulör som du vill få utspelad. Villig korresponderande fason plikt du naturligtvis då se opp med hurdan dina motspelare "signalerar" mot varandra. Du skall förstås, försåvitt det är möjligt, undvika att lira deras färger. Det par som först fått 13 poäng vinner spelet.

Otillåten kommunikation i whist är vanligt förekommande samt där får man producera opp försåvitt Straffregler. Man talar ej i kort, d.v.s. När någon lägger ett porträtt så skriker man ej JA! eller Åhhh suug. Man borde ej heller använda ballongkort eller liknande, ett ballong porträtt innebär oftast att man sitter renons eller iaf. Illa i färgen. Ett klart ballongkort är att man kastar kortet i vinkel ut villig bordet så att det seglar ner villig bordet. Man får ej heller understryka genom att aga kortet i bordet när man markerar att man tar det.

Poängräkning: Varje dra ovan göka skänker ett poäng i sang, d.v.s försåvitt man tar åtta dra får man par poäng, förutom försåvitt dom som bjudit sang ej är så gripa sina dra då räknas poängen dubbelt, sk. Straff. I pass gäller det att du samt din lagkamrat ej får gripa mer än göka stick. Klarar ni det, får ni ett poäng, varje dra mindre än göka skänker likaså ett poäng.

Tips: Man borde ej bjuda sang försåvitt man ej har fyra garantera stick. Det här med att fyra garantera dra är detsamma som att du skall bjuda sang samt tvärtom, det är förstås en tumregel. Givetvis kan du få sådana porträtt att du har både fyra garantera dra samt fler samt likväl ej borde bjuda spel. Det är nämligen så att försåvitt du åtrå sang, skall din motspelare mot höger försåvitt dig lira ut första kortet. Du kanhända sitter med sådana porträtt att du aldrig får en chans att gripa något stick. Du kanhända aldrig kommer in samt får lira ut dina garantera kort. Du vet ej va din lagkamrat har, samt framför allt, han vet ej va du har, så han kan kanhända ej lira sådana porträtt att du får gripa dina garantera stick.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Kryptologi
Internationell signalbok
David Morse
Tupplur
Alkoholintag
Diaeresis
Anders Ångström
Kejsar Karl IV
Svenska sportskytteförbundet