Unix filsystem

Innehåll- 1. Officiellt försåvitt UNIX filsystem - 1.1 Användarens filsystem - 1.2 Det underliggande filsystemet - 1.3 Hemkatalogen - 2. Elementär kommandon för filer - 3. Principer för kommandona - 4. Filkataloger - 5. Rättigheter - 5.1 Generella rättighetskommandon - 5.2 Accesskontollistor i Solaris mfl - 6. Beskåda även

1. Officiellt försåvitt UNIX filsystem

1.1 Användarens filsystem

Filsystemet i UNIX är för användaren en alldaglig trädstruktur. Även försåvitt datorn har flera diskar, ingår alla i samma stora träd. Även nätverksdiskar kan "monteras" in i trädet. (Se filträd för en mer detaljerad explikation.)

1.2 Det underliggande filsystemet

Filsystemet bygger fysiskt villig ett underliggande ordna för att hushålla ner filerna villig ett fysiskt lagringsmedium. Dessa ordna kallas likaså filsystem, vilket kan produkt lite förvirrande. Dom bestämmer hurdan bytes skall skrivas mot lagringsmedia, hurdan man skall sköta situationen att ett lagringsmedia ej är färdigbearbetat när datorn stängs av etc. Man skiljer villig par huvudgrupper av dessa: journalfilsystem samt enklare filsystem. En bit Unix-varianter, speciellt Linux samt BSD kan montera i princip vilket filsystem som helst, inberäknad Microsoft Windows filsystem NTFS samt assiett. (Se uppslagsordet filsystem för en detaljerad listning samt diskussion försåvitt dessa.)

1.3 Hemkatalogen

Alla brukare i ett UNIX-system har en egen hemkatalog. I dom flesta Unix-varianter refererar skada mot den med "~foo" (där "foo" är användarnamnet), dvs man kan referera mot filer i sin egen hemkatalog som exempelvis "~foo/bar.txt". (Detta är anledningen mot att vissa URLer innehåller "~foo"-liknande adresser.) samman en kommandoprompt kan man förgott gripa sig mot sin hemkatalog genom att anteckna "cd" bums följt av entertangenten.

2. Elementär kommandon för filer

• cat(1) - concatenate - (sammanfoga och) mata ut filer mot skärmen
• cp(1) - copy - efterapa filer
• df(1) - uthärda free - visa va som ligger villig vilken disk
• echo(1) - skriv kommandoradens argument villig skärmen
• ls(1) - förteckning filer
• mv(1) - move - döp försåvitt eller flytta filer
• rm(1) - remove - avlägsna filer
• wc(1) - word count - kalkylera rader, ord samt indikation i en fil

3. Principer för kommandona

• Källfil(er) anges först, samt målfiler sist (från - till)
• Filnamn kan ersättas med mall (även kallat globbar)
  • Asterisk (*) ersätter vilka indikation som helst
  • Frågetecken (?) ersätter ett ensamt tecken
  • Klamrar (exempel: [akx] eller [0-9]) anger ett ensamt indikation inom det angivna intervallet
• Mönstren "expanderas" innan kommandot körs
• Inmatning från tangentbordet avslutas med Ctrl-D (end-of-file), tecknet kan väljas fritt
• Inmatning från tangentbordet kan tas från fil med <filnamn
• Utmatning mot skärmen kan styras försåvitt mot fil med >filnamn
• Med dubbelt >> adderas resultatet mot samman slutet av >>filnamn
• man(1) - visa sidor klocka Unix-manualen, alla användarkommandon ligger i kapitel 1
• apropos(1) - sök villig ord i manualsidornas första rad

4. Filkataloger

• cd - change directory - knalla mot en annan filkatalog (inbyggt i sh(1))
• mkdir(1) - make directory - alstra en filkatalog
• pwd(1) - print working directory - beskåda efter varenda vi är någonstans
• rmdir(1) - remove directory - avlägsna en filkatalog

5. Rättigheter

5.1 Generella rättighetskommandon

Dessa rättighetskommandon finns i princip alla Unix-varianter:

• Kör kommandot "ls -l" samt förtydliga va dom olika fälten betyder
• chmod(1) - change mode - förändra rättigheter
• chown(1) - change owner - förändra ägare
• chgrp(1) - change group - förändra grupptillhörighet
• umask - checka eller förändra "default user mask" för nyskapade filer (inbyggt i sh(1))

5.2 Accesskontollistor i Solaris mfl

Unix-varianten Solaris har ACL:er, accesskontrollistor villig samma insiktsfull som exempelvis modernare versioner av [Microsoft Windows]] som använder NTFS. Villig Solaris finns nästföljande specialkommandon för att sköta ACL:erna:

• getfacl - visa accesskontrollistan
• setfacl - förändra accesskontrollistan

Dessa kommandon funkar villig dylik insiktsfull som chmod skada genom att anteckna "man getfacl" eller "man setfacl" kan man doktrin sig mer försåvitt dom.

6. Beskåda även

• Unix
• Unix-varianter
• Att förändra från Windows mot UNIX

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Supermount
Unix skrivarsystem
Desktop
Microsoft Windows Media Player
Sodipodi
Winzip
Gnozip
Inloggning mirakel Unix
Roddare