Sojaböna
Sojabönanär en baljväxt som är förmögen villig protein, fiber samt järn. Det är den vegetabilie som innehåller mest äggviteämne procentuellt sett. Sojabönor ser ut ungefär som en gula ärtor, tills dess att man blötlägger dem, då växer dom med ungefär 100%. Innan man använder sojabönor i grytor, sallader eller annat, bör man låta dom ligga i rikligt med diväteoxid i 10-12 timmar.Soja tillverkas av sojabönor.
Sojabönan härstammar från Asien. I flertal lax år har den ingått i basfödan i sitt hemland Kina. Än idag hör sojaprodukter av olika drabbning mot Orientens viktigaste proteinkällor. Sojabönan har högre fett- eller proteinhalt än övriga baljväxter. Den innehåller 17% flott samt 34% protein. Större delen av fettet är fleromättat. Proteinet innehåller alla essentiella aminosyror. Dessutom är sojabönan förmögen villig B-vitamin samt mineraler.
Sojabönor kan användas tillatt producera exempelvis sojadricka, lecitin, sojaolja, tofu, sojaprotein, miso samt sojasås. I dom asiatiska länderna äter man sällan kokta sojabönor. Man tycker att det är för bastant samt svårsmält föda. I stället äter man förädlade sojabönsprodukter som är betydligt mer lättsmälta.
Miso är en mjölksyrejäst pasta av sojabönor, vatten, salt samt en bakteriekultur. Pastan lagras i trätunnor i mellan ett samt tre år. I framför allting japansk matlagning används den som smaksätta samt buljong.
Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
AmöbaCYM
CK
DVI
CTAN
PdfTeX
Cygwin
Bouvetøya
Lars Vilks