Skrå

Innehåll- 1. Skråsystemet - 1.1 saga - 1.2 Organisation - 1.3 Skråämbetet - 2. Skråsystemet idag - 2.1 Skrån - 2.2 Källor - 2.3 Länkar - 3. Andra betydelser

1. Skråsystemet

Skråt var fordom navet i hantverkarorganisationen i Europa. Skråsystemet uppstod ursprungligen i Tyskland mirakel medeltiden. Ordet gille kommer från ett gammalt ord för pergament samt syftar således villig skråstadgan, skrånas privilegier. Före stadgans införsel kallades hantverkarorganisationerna för hantverkargillen.

Syftet med skråna var början att hjälpa hanterverkarna inbördes samt utvecklades därnäst gradvis mot ett medel för staten att kontrollera hantverkarverksamheten.

1.1 HistoriaI Sverige infördes dom första skråstadgarna i magistraten mirakel 1400-talet. Den äldsta skråstadga som finns bevarad är från år1412. Det var likväl mirakel 1700-talet samt särskilt mirakel frihetstiden som de, underblåsta av den merkantilistiska politiken kom att nå sin blomstringsperiod.

På fundament av moderniseringen samt industrialismen blev skråväsendet därnäst gradvis otidsenligt, samt år1846 upplöstes skråsystemet genom en lagändring som införde näringsfrihet. År1864 infördes total näringsfrihet, samt det blev frivilligt att tillhöra en hantverkarorganisation. Stora delar av dom traditionella hantverkaryrkena hade då övergått mot manufakturer.

1.2 OrganisationSkråna bestod av:

• Mästare
• Gesäller
• Lärlingar
• Pigor samt Drängar

Högst i hierarkin stod mästarna, dom var åldermän med flest år i yrket. Varje champion drev en egen hantverkarverkstad. Gesällerna var hantverkarlärlingar som avlagt gesällprov. Dom var i princip vanliga anställda. Gesällprovet bestod i att framställa något föremål eller liknande som var skråts specialitet, efter detta tilldelades den nyblivne gesällen ett sk gesällbrev. Lärlingarna var potentiella gesäller samt springpojkar. Pigor samt drängar fanns i alla hushåll (det är marigt att orera försåvitt företag, företaget var en del av ett storhushåll mirakel denna tid).

Skråna erhöll av staten ett legaliserat oligopol inom sitt verksamhetsområde. Magistraten hade en representant i skråt som följde verksamheten samt såg mot att skråstadgan (skråpunkterna) följdes. Skråna fick ej bilda priskarteller, skada förväntades klyva opp marknaden emellan sig. Dom olika mästarnas verkstäder skulle expandera i samma takt, det var ej tillåtet för en mästares verkstad att expandera villig bekostnad av en annans.

Hantverkare som stod utanför skråt skada gjorde intrång villig skråts bransch kallades bönhasar. Dom bekämpades genom rättsväsendet samt därmed stoppades all gestaltning av rivalitet.

1.3 SkråämbetetSkråämbetet utgjordes av alla champion inom det geografiska område där skråt verkade. (I Tyskland fanns det champion som var med i skråt, skada som likväl stod utanför skråämbetet, skada ej i Sverige.) försåvitt det fanns tre champion i en city skulle dom aga sig vid samt bilda ett skråämbete. I annat baisse fick dom förena sig mot ett ämbete i en annan stad.

Skråämbetet höll sina möten i en speciell sammanträdeslokal, samt i en skråkista förvarades föremål som anteckningsböcker för protokoll samt skråts sjukkassa. I skråkistan fanns även skråts välkomma, ett dryckeskärl, ofta i gestaltning av ett silversmedsarbete, av rituell karaktär. När välkomnan stod framme var man tvungna att låta alla inbördes tvister rast.

2. Skråsystemet idag

En del av skrånas traditioner lever kvar än idag i vissa hantverkaryrken, speciellt skomakare samt frisörer. Det händer speciellt inom ramen för Fabriks- samt hantverksföreningen, som har en omfattande verksamhet i landet. När skråsystemet dog ut valde flertal hantverkare att förena sig mot denna förening. Vissa av skrånas rituella traditioner finns enligt sagesmännen själva bevarade i anrika ordensväsen såsom frimurarorden samt konstig Fellow-orden.

Det spekuleras i huruvida gesällorganisationerna, vilka i Sverige var illegala, utgjorde ett förstadium mot fackföreningarna. Mycket tyder villig att så var fallet.

2.1 SkrånHär är en förteckning ovan i princip alla skrån som någonsin funnits i Sverige:

• Bagare
• Barberare
• Bildhuggare
• Bleckslagare
• Blockmakare
• Blytäckare
• Bokbindare
• Borstbindare
• Bryggare
• Buntmakare
• Byggmästare
• Bältare
• Fällberedare
• Färgare
• Garvare
• Gelbgjutare
• Glasmästare
• Grytgjutare
• Gulddragare
• Guldsmed
• Gördelmakare
• Handskmakare
• Hattmakare
• Hattstofferare
• Hjulmakare
• Hovslagare
• Häktemakare
• Instrumentmakare
• Kakelugnsmakare
• Kammakare
• Kanngjutare
• Karduansmakare
• Klensmed
• Klockgjutare
• Knappmakare
• Knivsmed
• Konterfejare
• Kopparslagare
• Krongjutare
• Krukmakare
• Körsnär
• Linvävare
• Lådmakare
• Mjölnare
• Murmästare
• Målare
• Mässingsslagare
• Mältare
• Nålmakare
• Pergamentmakare
• Perukmakare
• Pistolsmed
• Plåtslagare
• Possementmakare
• Pumpmakare
• Remsnidare
• Repslagare
• Rörsmed
• Sadelmakare
• Segelmakare
• Segelsömmare
• Sejlare
• Senkelmakare
• Skinnare
• Skomakare
• Skorstensfejare
• Skräddare
• Skärslipare
• Slaktare
• Slipare
• Smed
• Snickare
• Snörmakare
• Sockerbagare
• Sporrmakare
• Spiksmed
• Stenhuggare
• Stockmakare
• Stolmakare
• Svarvare
• Svärdfejare
• Sämskmakare
• Tapetmakare
• Tenngjutare
• Timmerman
• Träskärare
• Tunnbindare
• Urmakare
• Vagnmakare
• Vantmakare
• Överskärare

2.2 Källor

• saob:1/249/63680
• i första upplagan av Nordisk familjebok, fjortonde bandet, 1890
• Söderlund, Ernst: Den svenska arbetarklassens saga - Hantverkarna II frihetstiden samt den gustavianska tiden Stockholm 1949

2.3 Länkar

• http://www.goteborg.fr.se/historia/scen.asp
• hos Interkondis

3. Andra betydelser

Skrå eller "på skrå" är det samma som villig sned, eller villig snedden. Inom skräddar- samt sömnadsyrkena används även uttrycket villig skrådden eller slemmen.

Skrå är likaså en synomyn mot barkass.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Ett nöddop
Rubicon
Lycka
Att produkt kär
Endorfin
Riksskatteverket
Kykladerna
Arkipelag
Urania