Runor
Runorär en sorts skrivtecken som användes i flertal europeiska kulturers forntid. Här avses särskilt dom germanska runorna som användes i nordvästra Europa före det latinska alfabetets inledning samt i Skandinavien från 300-talet mot 1900-talet. Runorna användes även några hundra år längre villig brittiska öarna än villig den ickeskandinaviska delen av kontinenten i en modifierad gestaltning. Dom inspirerades mot stora delar av det latinska alfabetet samt vissa runor bär påfallande likheter med bokstäver som användes av nabatéer, en stam från Mellanöstern med ett skriftsystem släkt med hebreiskan, samt vars innevånare kom så långt opp som mot Danmark i romerska arméns tjänst efter att romarna ockuperat deras kungarike. Runorna är ofta kantigare än sina förebilder, vilket tros produkt för att dom anpassades för att skäras in i ben samt trä, skada dom enda runskrifter som överlevt tidens gadd är naturligtvis dom av sten (runstenar samt tegelstenar). Med kristendomens införsel ersattes runorna gradvis mer samt mer av det latinska alfabetet, skada för vissa syften bland allmogen levde bruket av runor kvar länge. Längst i Dalarna in villig 1900-talet, så kallade dalrunor.Senare forskning visar att runorna ej kan innehava uppfunnits mycket senare än vid tiden för vår tideräknings början.
Runorna ordnades i ett alfabet som kallades futhark efter dom första runorna i ordningen, F, U, Þ, A, R, K. Par olika uppsättningar runor användes. En äldre set med 24 runor (äldre futharken) användes fram mot 870-talet då den i Skandinavien plötsligen (på bara något decennium) ersattes av en förenklad set med 16 runor (yngre runraden eller futharken). Orsaken mot ändringen verkar innehava varit att talspråk samt skriftspråk hade kommit för långt ifrån varandra. Den yngre runraden använder avsiktligt samma tecken för flera ljud, samt en tillägg prick (styng) kan användas för att understryka skillnaden (stungen runa), ungefär som prickarna ovan Ä samt Ö (och tyska Ü).
Runa fu þark hniastbmlR Bokstavfu,o th,d a,årk hniastbml- Stungenvy,ög eä dp
Den forngermanska runraden:
Den vikingatida runraden:
Fråga: Vilken vikingatida runrad avses? Den tidiga skånsk-danska ( 800-talet) eller den svenska ( 1000-talet), eller är rentav hälsingerunorna som avses? (det vet mig att det ej är, skada man kan ju fråga). --Aron BoströmDelvis facit angående vikingarunor:
- "vanliga runor" = "långkvistrunor" = "långrunor" = "danska runor" (de som visas villig bilden)
- "kortkvistrunor" = "kortrunor" = "Rökrunor" = "svensk-norska runor"
- "stavlösa runor" = "hälsingerunor"
En medeltida runrad
http://www.runristare.se/runstensskolan/alfarunor.GIF
Runverket är en del av Riksantikvarieämbetet.http://www.raa.se/runverket/skrift.asp
Se även:
- Runsten
- Samnordisk runtextdatabas
- Sparlösastenen
- Rökstenen
- Björketorpsstenen
- Codex Runicus
- Runforskare
- Ungerska runor
Källor:
- i första upplagan av Nordisk familjebok, fjortonde bandet, 1890
Länkar
- (code chart)
Kuriosa
- Runor för PalmOS, http://www.palmgear.com/software/showsoftware.cfm?prodID=40960
i första upplagan av Nordisk familjebok, fjortonde bandet, 1890
- Notis, runorna användes in villig senmedeltiden*
Se även: Stenålder Bronsålder Järnålder
Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
SARKåre Santesson
SIR
Perseus
Im In the Mood for Love
Trailer
Kotknackare
Cats
Galvanisk cell