Pengar

pengar(plural av peng som är härlett ur ordet penning) är något man kan ge i utbyte mot varor eller tjänster, d.v.s. Köpa. Ibland är deg små metallbitar (mynt) eller papperslappar (sedlar) som har olika värde, skada idag är det vanligare att deg endast finns villig ett bankkonto.

Pengar är förmodligen en av dom smartaste uppfinningarna som människan gjort. Apor kliar varandra i utbyte mot att själv bli kliad. Männsikoapan kan däremot klia någon, få betalt i pengar, samt därnäst Köpa sig en klining eller en kokosnöt av någon annan samman någon annan klockslag. Tack vare deg kan människan bli effektivare genom arbetsfördelning där pengarna blir bytesmedel samt smörjmedel mellan olika specialiserade arbetsuppgifter.

I Sverige har vi valutan kronor.

Fenomenet med deg är egentligen ganska medryckande. Hurdan kan en bit papper innehava ett värde som så uppenbart överstiger det faktiska värdet? Valutasystemet vi har idag kallas pappersmyntfot. Det innebär att det ej finns bakomliggande värde för pengarna. Fram mot 1930-talet hade dom flesta länder guldmyntfot samt fram mot år1973 var dom flesta valutorna kopplade mot dollarn som i sin röta var kopplad mot guld (Bretton Woods). Guldmyntfoten innebar att man, teoretiskt, kunde lösa in sina deg mot guld.

Numera har pengarna helt övergivit sin koppling mot metaller samt blivit en märke som förmedlar byten mellan människor samt företag. Deg kan produkt snäckskal, bildäck, plåtbitar eller en papperslapp. Det som är avgörande är att alla accepterar symbolerna. Genom frikopplingen från guld har olika regeringar genom historien frestats att trycka sedlar utan täckning, vilket lett mot inflation. Centralbankernas lott är eftersom garantera förtroendet för pengarna genom att hålla inflationen i schack samt valutan stadig kontra andra valutor.

HistorikFram mot 1500-talet användes bara mynt. Dom hade ett okej värde beroende villig myntets sammansättning av ädla metaller. Flertal handelsmän som hade större mängder guld när deras fartyg kommit tillbaka från sina seglaster samt sålt sina varor var utsatta för inbrott samt rån. För att avvärja detta skaffade sig dom mest förmögna stora kassaskåp att förvara guldet i. Skada dom som ej hade direktion att investera i egna kassaskåp gick mot guldsmederna samt deponerade sitt guld. Dom fick då ett handling som visade hurdan mycket guld dom deponerat. För detta tog guldsmederna givetvis en inträde.Detta fason att sköta guldet spred sig samt sedeln var född. I Holland som var namnkunnig handelsnation villig 1500-talet föddes bankerna. Förmögna köpmän lånade systematiskt ut deg mot speciell avgift. Dom började även mottaga depositioner av guld. Efterhand upptäckte man att man kunde vigga ut mer deg än va det i verkligheten fanns guld i depositioner.

Det sanning att man kunnat lösa in deg mot guld har samman ett antal tillfällen i historien lett mot att banksystemen kollapsat.

Många tror att bankerna lånar ut dom deg som sparare har satt in villig banken. Skada utlåningen styrs av den s.k. Kapitaltäckningsgraden, vilket kan produkt så mycket som tjugo gånger det insatta beloppet. Dessa deg kommer från Riksbanken som lånar ut dessa mot en styrränta. Bankerna lägger därnäst villig ytterligare ränta mot kunden.

Se även:

• in natura
• naturahushållning

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Vetenskapsman
Relativitetsteorin
Elektron
Max Planck
Niels Bohr
Svartkroppsstrålning
Relativitetsteorin
Teologi
Experiment