Natthimmelen
Natthimmelen - poem av Erik Gustaf Geijer. Särskilt dess avslutande rader är berömda samt gärna ihågkomna.Ensam mig skrider fram villig min bana, längre samt längre sträcker sig vägen; ack, uti avlägsen döljes mitt mening. Dagen sig sänker. Nattlig blir rymden. Snart endast dom eviga stjärnor mig ser.
skada mig ej klagar flyende dagen, ej mig förfärar förestående natten; ty av den kärlek, som promenerar genom världen, föll ock en strimma in i min själ.
Artikeln skriven 2009-01-15 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
Glädjens ögonblickHalkan
Den lyssnande Maria
Lustvin dansar gavott med dom fem sinnena
Intet är som väntanstider
Vattenplask
Marias häpnad
Svårmodets son
Talserie