Morse

Innehåll- 1. Signalspråk - 1.1 Kort framförande - 1.2 Sändningshastighet - 1.3 evolution villig sistone - 1.4 Metoder för att doktrin sig morse - 1.5 Sändningsmetodik - 1.6 Morsealfabetet samt förkortningar - 2. Efternamn - 3. Tidsuttryck

1. Signalspråk

1.1 Kort presentationMorseär ett alfabet eller en teckenkod konstruerad av samt uppkallad efter Samuel Morse som tillskrivs uppfinningen av den elektriska telegrafen villig 1840-talet. Koden består av korta samt långa pulser som kan sändas med elektricitet, ljus, ljud eller igenom radioapparat som är vanligast idag. Igenom radioapparat benämns morsetelegrafering CW, efter engelskans Continous Waves. En kontinuerlig bärvåg spöa emellanåt med assistans av en morsenyckel, därav namnet CW. Samman elektrisk telegrafering kan tecknen ritas som korta samt långa streck villig en ihållande frammatad pappersremsa av en penna som samman den mottagande stationen är kopplad med en elektromagnet mot den elektriskt överförda signalen.

Sida som översätter morse http://www.scphillips.com/morse/trans.html

1.2 SändningshastighetSändningshastigheten kan varieras efter sändarens samt mottagarens förmåga, samt kan anges i genomsnittligt mängd ord per minut eller tecken per minut.

Det har genom åren funnits flera standarder för att kalkylera teckenhastigheten. Det idag vanligaste sättet är den så kallade PARIS-metoden. Ordet PARIS innehåller fem tecken vilket anses produkt meddellängden av alla ord. Försåvitt sändaren sänder ordet PARIS 20 gånger villig en minut motsvarar detta en teckenhastighet av 20 ord per minut, kortare 20 wpm (förkortas alltid wpm efter eng. Words per minute). Eftersom varje ord är fem tecken långt motsvarar 20 wpm 100 tecken per minut. Omedelbart är ej detta hela sanningen eftersom morsetecknen för siffror samt skiljetecknen är väsentligt längre än morsetecknen för bokstäver. Således räknas en bit av dessa som par tecken då man mäter hastigheten samman tävlingar samt prov.

Kravet för ett internationellt radiotelegrafistcertifikat var 120 tecken per minut. Kravet villig radioamatörer har varierat i olika länder skada har i bestämmelse varit 60 tecken per minut dom senaste åren i dom flesta länder. För något år därnäst sänktes likväl kravet mot 25 tecken per minut i dom flesta länder.Varje år anordnas världsmästerskap i hastighetstelegrafering, oftast i någon f d Sovjetstat där morsetelegrafering räknas som sport. Samman dessa tillfällen används ett par datorprogram som tagits fram för ändamålet. Dom mekaniska apparaternas tidrymd är förbi. Världsmästaren 2003 från Vitryssland presterade 258 tecken per minut i sändning samt 330 tecken per minut i mottagning. Placering avgörs av kombinationen hastighet samt mängd fel, en lägre hastighet med färre fel är alltid att föredra. Att sända fort skada fel är en dödssynd bland telegrafister! Det tävlas likaså i att mottaga anropssignaler så fort som möjligt, här presterade världsmästaren 657 tecken per minut. Det är enorm avvikelse villig att märka enskilda ord samt att mottaga klartext i kontinuerlig följd därav hastighetsskillnaden. Det finns likaså en "ATP-lista" ovan världens snabbaste telegrafister. Det är en strid som ideligen pågår.Män samt kvinnor tävlar i olika klasser som dessutom är åldersindelade. Fullkomligt ungefär 700 personer platsar villig listan så intresset är större än va flertal tror.

Världens genom tiderna snabbaste telegrafist var den legendariske Theodore R. McElroy (1901-1963) från USA. Han gren ut dom mottagna tecknen villig en skrivmaskin. Villig en mekanisk skrivmaskin gjorde han 750 nedslag i minuten! Det gällande världsrekordet i VM i maskinskrivning villig dator är 795 nedslag i minuten (2004). Detta var nyckeln mot att han kunde anteckna morsekoden snabbt. Hans rekord i mottagning av morsetelegrafi villig cirka 385 tecken per minut (beroende villig hurdan man räknar), satt i Ashville North Carolina 1949, stod sig i sextio år! Han var dessutom världsmästare i Kanji-morse, alltså japansk morsekod. Numera används den inte, ej heller den kyrilliska morsekoden. Alla använder idag koden nedan. I dom nordiska länderna används givetvis ÅÄÖ skada skiljetecken förutom . , ? + - samt = används sällan eller aldrig. Från tyska telegrafister hörs närapå aldrig Ü exempelvis då all internationell kommunikation händer villig engelska. Likaså använder ryssar det latinska alfabetet med transkriberade ord.

En medryckande effekt av morsekoden är att särskilt tyskan får väldigt mycket korta teckendelar: Tyskans Sie (sv. Ni) blir ... .. . I morse! Tänk dig detta i en hastighet av 120 tecken per minut! Att mottaga tysk klartext i påverkad hastighet är således en utmaning för varje telegrafist.

1.3 evolution villig sistoneSedan 1999 har morsetelegrafering minskat i bruk då speciellt sjöfarten övergått mot satellitbaserade telegramförmedlingssystem samt det globala nödsystemet GMDSS. I dom forna sovjetstaterna används det likväl ännu nationellt samt även inom deras handelsflottor. Den svenska militären har i stort upphört med sin telegrafiutbildning skada den återstår som ett komplement samman kommunikation med ubåtar (uppgift från 2003). Vissa speciella enheter kommer likväl att använda morsetelegrafering även i den närmaste framtiden. Inom NATO, särskilt bland dess elittrupper, är morsetelegrafering ännu ett utbildningsmoment. Detta med tanke villig verkningarna samman en kärnvapenattack.

Sedan länge har ett krav villig kännedom i morsetelegrafering funnits för att radioamatörer (eng. HAM) ska få använda kortvågsbanden lägre än 30 MHz. Detta krav kommer att avdunsta för svenskt vidkommande mirakel 2004 (uppgift från PTS). Iaktta likväl att det är opp mot varje land att avtala försåvitt kravet ska finnas kvar eller inte. I bland annat Ryssland samt forna Sovjetstater har motståndet mot ett avskaffande varit strongt. Emellertid kommer detta förmodligen ej betyda morsetelegrafins slutliga död, då flertal vittnar försåvitt morsetecknens läsbarhet även samman svåra störförhållanden samt svaga signalstyrkor eftersom den mänskliga hjärnans utomordentliga kapacitet att särskilja nyttosignal ur knaster samt störningar. Vetenskapliga studier försåvitt detta har utförts samman Lunds Universitetssjukhus. Eftersom att sändare för morsetelegrafering är såpass enkla i sin anatomi lämpar dom sig väl för hemmabygge samt dom små effekter som därvid används. Global kontakter med effekten korresponderande en vanlig ficklampa, 2-3 watt, är vardagsmat för flertal radioamatörer. Mirakel gynsamma förhållanden räcker mot samt med effekter villig 100 milliWatt eller mindre för en telegrafiförbindelse mellan Sverige samt Brasilien t ex.

Vid amatörradioexpeditioner mot sällsynta länder, som öar i lugnt Havet, används ofta företrädesvismorsetelegrafering då ett större mängd kontakter per tidsenhet uppnås jämfört med telefoni. Detta beror villig att det rymms ungefär 10 telegrafistationer villig samma frekvensområde som en telefonistation. Genom att sända villig en orubblig frekvens samt lyssna inom ett smalt frekvensområde kan fartfyllt flera motstationer kontaktas efter varandra. Här är morsetelegrafin helt överlägsen telefonin. Det är ej sällsynt att dessa expeditioner har radiokontakt med 50 000 stationer mirakel loppet av kanhända en vecka. Kostnaden för att gripa sig mot ensliga platser är enorm samt det gäller att så flertal som möjligt får möjlighet mot en exotisk radioförbindelse. Således är morsetelegrafin ännu mycket populär bland radioamatörer. Den vanligaste telegraferingshastigheten samman ordinära radioförbindelser är ungefär 100 tecken per minut. Samman tävlingar då endast korta meddelanden utväxlas är 150-200 tecken per minut vanligt.

1.4 Metoder för att doktrin sig morseMottagningsinlärning av morsetelegrafi görs traditionellt enligt den s.k. Farnsworths förfaringssätt där relativt snabba tecken, korresponderande 80-100 tecken per minut, sänds med längre mellanrum, typiskt 30 tecken per minut. När alla tecken villig så fason avhandlats börjar en process där hastigheten ökar dvs. Avståndet mellan tecknen krymps mot normalt. En platå i inlärningen kommer att uppkomma samman cirka 55 tecken per minut då hjärnan plikt placera försåvitt sig från att beröra igen tecknen genom tänk mot att idrotta opp en reflex i skrivhanden.

På senare tidrymd har flertal förespråkare för Kochs förfaringssätt gjort sig hörda. Denna förfaringssätt säges ge en snabbare inlärning då den baserar sig villig att i från början idrotta reflexer i den hastighet man önskar doktrin sig!, exvis 80 tecken per minut. Mottagningsträningen promenerar mot villig så fason att i varje lektionspass försåvitt fem minuter läggs ett ytterligare tecken till. När textmassan kan bemötas med en säkerhet överstigande 90 % läggs ytterligare ett tecken mot osv. Inlärningsstegen blir små samt den fordom nämnda platån kan undvikas. Det finns föredöme villig att hela morsealfabetet villig detta fason inhämtats villig cirka par månader vilket är fartfyllt jämfört med den traditionella metoden samt en ganska sannolik arbetsinsats. I dom kurser i morsetelegrafering som anordnas av amatörradioklubbar används likväl uteslutande Farnsworths metod.

Vid bägge metoderna ovan är det viktigt att ej producera en mental översättning av ljuden mot punkter samt streck innan tecknet skrivs. Det eftersträvas att ljudbilden är det centrala. I grundligt höga hastigheter är det nödvändigt att beröra igen stavelser samt hela ord då all mottagning plikt förekomma i minnet.Det promenerar ej att hinna med att anteckna tecken för tecken.

Den korta pulsen används som grundenhet samman kalkyl av signalernas sträcka. En lång puls är tre gånger så lång som en kort puls. Pausen mellan par pulser i samma tecken är identiska lång som en kort puls. Par tecken i samma ord åtskiljs av en andrum tre gånger så lång som en kort puls. Par ord åtskiljs av en andrum sju gånger så lång som en kort puls.

1.5 SändningsmetodikSändning skedde fordom med den klassiska manuella morsenyckeln av mässing, den så kallade "handpumpen". Härav uttrycket "pumping the brass" samt "pumpa mässing" dvs "att telegrafera (med handpump)". Det faktum att telegrafisten själv formar alla teckendelar med handen åstadkommer att varje telegrafist får sin personliga "handstil". Erfarna telegrafister kunde fordom beröra igen sina kolleger villig olika skepp samt kustradiostationer genom att dom visste hurdan kollegornas olika "handstil" lät.

Numera används emellertid en elektronisk morsenyckel, kallad manipulator. Den består av par stycken paddlar. Genom att trycka villig den vänstra med tummen fås korta teckendelar samt genom att trycka villig den högra med pekfingret fås långa teckendelar. Vänsterhänta har dom olika teckendelarna villig samma fingrar för övrigt. Omedelbart är det emellertid så raffinerat att manipulatorn är kopplad mot elektronik som alstrar en kontinuerlig flöde av korta respektive långa teckendelar så länge som respektive paddel hålls intryckt. För att ytterligare komplicera det hela sänds omväxlande långa samt korta teckendelar försåvitt bägge paddlarna hålls intryckta. Genom att trycka in den ena paddeln lite innan den andra kan denna skiftning fås mot att bli "kort-lång-kort" eller "lång-kort-lång". Detta kallas "iambic keying" villig fackspråk (efter ett versmått vars rytm den elektroniska morsenyckeln sägs efterlikna) samt är idag det fullkomligt dominerande sättet att telegrafera på.

Jämför med tecknet för "C" som är -.-. Det åstadkoms genom att trycka in höger paddel med pekfingret samt kort därefter trycka in vänster paddel med tummen. Därnäst hålls bägge paddlarna intryckta tills den sista korta teckendelen sänts samt bägge släpps sedan. Det är betydligt svårare att förklara detta än att förrätta det. Efter en kort tids träning uppnår en telegrafist en sändningshastighet som är vida överlägsen den som kan nås med en manuell telegrafinyckel av format "handpump" där varje teckendel plikt alstras av handleden. En manipulator kan se ut så här: http://www.armyradio.com/publish/Morse_Keys/Pictures/CT_Classic-01.jpg

1.6 Morsealfabetet samt förkortningarVarje tillämpning av morsesignalering har sina egna konventioner försåvitt vilka tecken som har speciell innebörd, t.ex. "sänd om" eller "bekräftas".

Bokstäver A .- B -... C -.-. D -.. E . É/È ..-.. F ..-. G --. H .... I .. J .--- K -.- (även anmodan att telegrafera, K = "kom", sänds mot motstationen efter avslutat sändningspass) L .-.. M -- N -. (även förkortning av siffran nio där det ej kan misstolkas) Ñ --.-- O --- P .--. Q --.- R .-. S ... T - (även förkortning av siffran noll där det ej kan misstolkas) U ..- Ü ..-- V ...- W .-- X -..- (även multiplikationstecken) Y -.-- Ü ..-- Z --.. Å/Â .--.- Ä/À/Á .-.- Ö/Ø ---.

Siffrorförkortade 0 ----- - 1 .---- .- 2 ..--- ..- 3 ...-- ...- 4 ....- ....- 5 ..... ..... 6 -.... -.... 7 --... -... 8 ---.. -.. 9 ----. -.

.-..-. (anföringstecken) . .-.-.- (punkt) , --..-- (komma) : ---... (kolon) ? ..--.. (frågetecken) .----. (apostrof) - -....- (bindestreck, tankstreck, subtraktionstecken) / -..-.(bråkstreck) ( -.--.(vänster parentestecken) ) -.--..-(höger parentestecken) = -...-(åtskillnadstecken, används likaså som radbrytning)~ -.-.-(lystringssignal) .-...(väntningstecken, skrivs som roten ur) .-..-(skillnadstecken mellan hela nummer samt bråk) + .-.-.(sluttecken, additionstecken) ...-.(förstått, skrivs som gement f, används ibland likaså som felskrivningstecken samman radiotrafik ) ........ (misskrivningstecken) @ ...-.- (sändnings upphörande, kan tolkas som SK= "slut kom" samt är alltid det sista som sänds innan stationen stängs av) ! ..--.(utropstecken) _ ..--.- (understrykningstecken) SOS ...---...(nödsignal)@ .--.-. (snabel-a. Infördes i februari 2004). (Hm.. Hurdan åstadkommer man omedelbart med beteckningen för sändningens upphörande?)

SOS betyder ej "Save Our Souls" utan är endast selektera för att den ska produkt lätt att uppfatta. Iaktta att SOS är ett eget morsetecken - det är ej några teckenpauser mellan dom tre korta, långa respektive korta.

Den internationella nödfrekvensen för telegrafi mot sjöss är 512 kHz. Tills nyligen var alla skepp tvungna att passa denna frekvens varje timma enligt ett okej tidtabell.

En vanligt förekommande sägen är att nödsignalen SOS för första gången användes samman Titanics undergång. Detta är givetvis ej sant, då man ej kan uppfinna en nödsignal villig ett sådant fason (ingen annan skulle ju begripa signalen). Nödsignalen SOS användes redan därnäst 1908, skada hade ej helt slagit ut den äldre signalen CQD. Titanic sände 10 stycken CQD, för att därnäst övergå mot att sända SOS.

Från början var det avvikelse villig morsekoden för t ex bokstaven E beroende villig försåvitt det var spörja försåvitt landbaserad telegrafering eller radio. Snart fick morsekoden det utseende den har idag. Samuel Morses ursprungliga kod har likväl föga gemensamt med dagens som baserar sig villig den kända mappningen attde i engelskan mest förekommande bokstäverna ska innehava dom kortaste tecknen. Jämför tecknen för e samt t, med tecknen för y samt c mot exempel!

När man telegraferar använder man en länga förkortningar för att undfly telegrafera ut hela ord i största möjliga grad. CUAGN betyder exempelvis "See You Again" samt WX betyder "Weather". Dessa förkortningar är internationella samt har tills omedelbart ingått i proven för radioamatörer.Många av dom förkortningar som idag florerar villig Internet samt i SMS är ingenting annat än gamla trafikförkortningar som telegrafister använt i 100 år inför mobiltelefonens samt Internets inmarsch i folkhemmet. En förteckning ovan dessa förkortningar finns bl a på: http://www.morsecode.dutch.nl/abbreviations.html

• 19 februari 2004: Första ändringen av Morse-alfabetet därnäst inför 2:a världskriget beslutas av ITU: Man för Morsealfabetet in i 2000-talet genom att addera en kod för snabel-a. Koden för snabel-a blir samma som koden för AC orubblig utan andrum mellan tecknena. Källor: http://slashdot.org/article.pl?sid=04/02/18/2350207&mode=thread&tid=126 samt http://www.cjonline.com/stories/021704/pag_morsecode.shtml

Se även

• bokstavering
• Internationell signalbok
• Signalflagga

2. Efternamn

Morse är ett efternamn.

Kända Morse:

• David Morse
• Steve Morse

3. Tidsuttryck

Uttrycket "i morse" menar något som hände mirakel morgontimmarna samma dag.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Francisco Franco
Michail Saakasjvili
Revolverman
Alias
Kniv
Tjeckoslovakien
Oscar
Academy Awards
Borgmästare