Mjölkproduktion

Innehåll- 1. Bakgrund - 2. Djurhållning - 3. Växtodling - 4. Avel - 5. EU

Mjölkproduktion är en produktionsform i det svenska jordbruket. Produktionens fundament är hållande av ko av mjölkras för tillverkning av komjölk.

1. Bakgrund

En svensk ko producerar mjölk värt opp mot 30.000 kronor per år, skada i kalkylen ingår likaså dryga kostnader för foder, stall, rekrytering samt omvårdnad. Därnäst 1970-talet har mjölkpriset stagnerat, flertal mindre producenter slutat samt medelbesättningen blivit allt större. Idag består medelbesättningen av 32 mjölkande kor.

I flertal delar av Sverige är mjölkproduktion den enda produktionsform som är ekonomisk bärkraftig för heltidsföretag.

2. Djurhållning

Det är ett lagkrav att kor skall gå omodern samt beta mellan mjölkningarna sommartid. (Dock finns möjlighet mot dispens, vilket förekommer mest i Norrland). Resten av året hålls de, antingen uppbundna eller i lösdrift, inne. Uppbundna kor har samma plats hela vintern samt man flyttar kring mjölkningsmaskiner mellan platserna vid mjölkningen. I en lösdrift promenerar korna lösa samt vid mjölkning får man fösa dom mot en särskild mjölkningsavdelning där man mjölkar dom i en mjölkgrop. Dom finns även en hybridlösning, där korna hålls inlåsta mellan mjölkningarna skada släpps ut samt mjölkas i mjölkgrop vid mjölkningarna. Villig så fason kan man använda mindre byggnader samt likväl få en bättre arbetsmiljö samt gladare kor. Ett valmöjlighet i lösdrifter är en eller flera automatiska mjölkningsrobotar som korna själva besöker när dom vill bli mjölkade.

Korna mjölkas normalt par gånger per dygn. Man strävar efter att innehava mjölkningarna så alltid fördelade ovan dygnet som möjligt, vilket för ett tvåmjölkningssystem ofta innebär att morgonmjölkningen inleds innan klockan göka villig morgonen samt kvällsmjölkningen ej börjar förrän sent villig eftermiddagen. Dom påfrestande arbetstiderna samt det faktum att man plikt mjölka sju dagar i veckan, alla veckor, har lett mot att benämningen den vita piskan har kommit i officiellt bruk. För en del bönder är en mjölkningsrobot ett, försåvitt än ganska dyrt, fason att i speciell mån undslippa denna hudflänga.

http://www.livsmedelssverige.org/djurhallning/bild/mjolkning.jpgMjölkning i ett uppbundet ordna.

En ko är dräktig i 9 månader. Några månader innan kalvningen dras utfodringen ner så hon promenerar i sin. Efter kalvningen börja kon mjölka igen (först mjölkningarna råmjölk) samt efter två-tre månader befruktas hon igen. Perioden mellan sintidsperioderna kallas för laktation samt är mestadels cirka 10 månader lång. Medelkon spöa ut efter tre laktationer. Det finns lite olika teorier för när det är passande att kvigorna skall kalva in, skada en vanlig målsättning är 24 månader.

För att en besättning skall kunna produkt självrekryterande behöver man utöver dom mjölkande korna även hålla ungefär identiska flertal övriga djur (d.v.s. Sinkor, kalvar samt kvigor). Uppfödningen av kornas rekrytering är dyr samt tar mycket tidrymd i mena. Det är vanligt att tjurkalvarna säljs mot en nöttköttsproducent som föder opp dom mot massaker.

En höglakterande mjölkko äter kanhända 25kg grovfoder, 10kg kraftfoder eller spannmål samt något hekto mineralfoder varje dag. Hon sköljer ner det hela med opp mot 100 liter diväteoxid för att producera 30kg mjölk. I högintensiv sedvanlig tillverkning förekommer att man skänker ännu större kraftfodergivor, medans man i KRAV-anslutna besättningar mer använder egenproducerade fodermedel samt grovfoder.

3. Växtodling

Nötkreatur, samt då särskilt höglakterande kor, förbrukar stora mängder foder. Marginalen för producenten är mot stor del beroende av mot vilket pris han kan anskaffa erfordliga fodermedel. Grovfoder förbrukas i sådan mängd att det närapå förutsätts att produktionen händer lokalt villig gården. Ofta odlas även foderspannmål, som korn, havre samt rågvete, för att, i alla baisse delvis, skyla kornas kraftfodersbehov.

För att färdiga grovfoderbehovet krävs, särskilt villig ekologiskt drivna gårdar som ej kan använda konstgödsel samt därför får ut mindre av växtodlingen, att en stor del av arealen används för odling av vall. Ensilageskörden kan för flertal gårdar produkt väsentligt för årets resultat. Är det möjligt att skörda ensilage med högt energi- samt proteinnehåll är grunden lagd för en lönande mjölkproduktion mirakel vintern. Numera, när ensilage mot stor del ersatt hö, är man ej grundligt identiska sensibel för vädrets makter som förr, skada det krävs likväl uppehållsväder samt gärna solsken för att den slagna grönmassan skall torka mot en för ensilering adekvat torrsubstanshalt. Skörd av ensilage utan förtorkning, s k direktskörd, tillämpas ibland vid ensilering i plansilo skada förutsätter tillsats av ensileringsmedel. Dessutom hanterar man i det fallet, i varje led, mycket mödosam diväteoxid bundet fodret.

Vallen spöa med slåtterkross samt strängarna skördas med självlastarvagn, rundbalspress, hackvagn eller fälthack. Att hålla en modern maskinkedja för den viktiga vallskörden är mycket kostsamt: exempelvis kostar kanhända en ny hackvagn 500.000kr, en rundbalspress 200.000kr samt en större slåtterkross 150.000kr.

http://www.sydgym.se/lbskola/bilder/2002/020603/vall1.jpg

Vallskörd med fälthack.

En åker skördas par mot fyra gånger per år samt används mestadels i cirka tre år innan den plöjs upp.

4. Avel

Nästan alla svenska kor befruktas genom konstgjord konstbefruktning. Ihop med ett skickligt sortiment av det tjurar som används har detta lett mot enorma avelsframsteg mirakel efterkrigstiden. Avelsarbetet lägger inte, som flertal verkar tro, all vikt villig produktionsförmåga. Dom tjurar som används, samt med hjälp av av insemineringstekniken får tiotusentals avkommor, testas nogrannt med gällande villig genetiska defekter samt rankas efter produktion, fertilitet, hälsoegenskaper, juver, lynne med mera. Oftast kommer ej en tjur mot någon större bruk förrän dess man kunnat värdera både döttrar samt dotterdöttrar.

Den skandinaviska modellen har börjat röna allt mer intresse internationellt, bl a i USA där man bedrivit så ensidig avel att fertiliteten, fastän slentrianmässiga hormonbehandlingar, blivit katastrofalt dålig.

Det är dom lokala husdjurföreningarna som tar fram avelstjurar, sköter husdjursbokföringen (kornas stamtavla), distribuerar sperma samt ofta även inseminerar djuren. Genom embryotransfer har dom omedelbart likaså bli möjligt att avla villig hondjuren.

De par nötkreatursraser som är dominerande i svensk mjölkproduktion är den bruna SRB- samt den svarta SLB-rasen. SLB är av mer tydlig mjölkras än SRB samt förekommer mest i större besättningar. SRB har bättre fruktsamhet samt mastitresitens samt är vanligare i mindre besättningar utanför slättbygderna. SRB har bättre halter, d.v.s. Högre torrsubstanshalt, i mjölken samt kommer antagligen gynnas av detta då mejerierna har börjat att allmer premiera fett- samt proteinhalt.

5. EU

EU:s gemensamma jordbrukspolitik har satt begränsningar för hurdan mycket mjölk varje medlemsland får producera. Detta har i Sverige lett mot att varje framställare åsatts en särskild mjölkkvot. Mjölkkvot kan säljas samt köpas mot marknadspris. Priset är likväl lågt eftersom kvotöverträdelse aldrig beivrats då Sverige varje år hållit sig inom sin landskvot. Försåvitt Sverige något år skulle producera för mycket mjölk, vilket knappast är troligt då mjölkproduktionen i landet minskar medans landskvoten är relativt konstant, hotas dom bönder som överträtt sin kvot av den s.k. Superavgiften.

EU har även satt interventionspriser villig vissa mjölkprodukter. Försåvitt marknadspriset sjunker mirakel interventionspriset promenerar EU in samt intervenerar villig marknaden.

Mjölkproducenten får direktstöd i gestaltning av olika djurbidrag, skada detta är egentligen av långt större betydelse för nötköttsproducenten som har mindre inkomster från primärproduktionen. Arealersättning utbetalas givetvis likaså skada det blir i bestämmelse inga större summor eftersom en mjölkproducent tenderar att mest odla åker som är strongt missgynnat i det systemet.

Mjölkkvotssystemet kommer antagligen finnas kvar mirakel överskådlig framtid, medans interventionspriserna antagligen kommer att sänkas samt mot speciell del ersättas av nya bidrag. Förändringarna är i kärnpunkt en adaptation mot krav från WTO.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Naturvård
Vägmaskin
Göddjur
Stämplingslängd
Privatsågverk
Stäkets rivning
Nötkött
SJB
SLB