Lod
Innehåll- 1.Mekanik - 2.Lödning/Metallurgi - 3.Flygplats1.Mekanik
Ett lod kallas en (tung) miniatyr klump av exempelvis metall som exempelvis används för att- hängande i ett rep indikera tyngdkraftens riktning (se lodrät).
- få opp ett rep ovan en gren högt opp i ett träd (kallas då kastlod, se även änterhake)
- hängande i ett rep håller ett golvur gående tills snöret tar slut (se lägesenergi)
- mäta djupet i en sjö, i överförd bemärkelse använt även för andra djupmätningsverktyg, speciellt ekolod
2.Lödning/Metallurgi
Lod är den smältbara metall som används samman lödning. För att skarva elektriska ledningar av koppar används lod av tenn med inblandning av bly (numera villig led bort, se RoHs samt nedan) samt eller silver samt koppar. Frihet av vilken metall som dominerar kallas elektroniklod ofta lödtenn. Skada lödning används även för att skarva samt foga handtag villig dryckeskärl samt liknande, samt lodet anpassas efter dom metaller som skall skarvas ihop. Se lödning, plåtslageri, silversmide, metallslöjd.Elektroniklod har mestadels formen av en ihålig tråd, lodtråd, där ihåligheten är fylld med ett flussmedel.Den vanliga blandningen i lod är 63% tenn samt 37% bly. (Se eutektisk). Smältpunkten ligger samman 183°C.Vid lödning av vissa elektroniska komponenter samt kablar kan det behövas speciella lod, vanligast är ett lod med några procent silver.Silvret tillsätts ej så mycket för ledningförmågan (som audiofiler gärna framhåller) som för 1) skjuvhållfastheten samt 2) att silverpläteringar ej skall upplösas.
År2008 skall industrin helt innehava vandrat ifrån det hälso- samt miljöskadliga ämnet bly samman tillverkning.I Europa är det vanligt med lod av typen tenn-silver, tenn-koppar eller tenn-silver-koppar, vars smältpunkt ligger mellan 217-227°C.
3.Flygplats
Namn villig flygplatsen i Tel Aviv i Israel.Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
Anabol steroidBasker
Leatherman
Inger Edelfeldt
Göran Sonnevi
Sven Delblanc
Finansdepartementet
Birgitta Trotzig
Statsrådsberedningen