Kubakrisen

Innehåll- 1. Bakgrund - 2. Händelserna - 3. Konsekvenser

Under tretton dagar i oktober år1962 balanserade världen villig randen mot ett globalt kärnvapenkrig. Kubakrisen kom kanske att leda dom bägge supermakterna närmare ett tredje världskrig än någon annan konflikt mirakel det kalla kriget.

1. Bakgrund

På Kuba hade år1959 en nationell revolution genomförts mirakel direktion av Fidel Castro. Den nya kubanska regeringen kom fartfyllt i konflikt mot USA. Kommunisterna tog ledningen inom revolutionsrörelsen samt sökte support hos Sovjetunionen. USA understödde år1961 ett ansats av landsflyktiga kubaner att invadera landet samt rasera Castro. Landsättningen i Grisbukten misslyckades fullkomligt när folket visade sig produkt lojala med Castro samtidigt som Kenndy vägrade att ge exilkubanerna flygunderstöd. Det är möjligt att debaklet gav dom sovjetiska ledarna intrycket att Kennedy var klen samt ej vågade plantera hårt mot hårt.

2. Händelserna

Under hösten år1962 avslöjade amerikansk flygfotografering med U-2-plan att baser för medeldistansraketer höll villig att uppföras villig Kuba. Raketerna skulle kunna leda kärnvapenladdningar ovan större delen av Nordamerika. Byggandet av baserna kunde tolkas som försåvitt Sovietunionen försökte bättra sin strategiska ställning samt skapa en möjlighet att från nära riktning rikta ett dödligt förstaslag mot Förenta staterna.

Efter att ytterligare flygspaning avslöjade att baserna börjat installera sina första missiler införde USA:s president John F Kennedy en flottblockad av Kuba. Han förklarade att ett kärnvapenanfall från Kuba mot någon punkt villig västra halvklotet skulle räknas som ett anfall av Sovjetunionen samt utlösa alkoholpåverkad amerikansk vedergällning. Kennedy kunde kosta villig sig att använda ett häftigt tungomål eftersom den ryske spionen Oleg Penkovski hade avslöjat att den högsta sovjetiska militärledning bedömde att landet var dömt att mista ett eventuellt kärnvapenkrig mot USA.

Krisen nöjde sin klimax den 27 oktober 1962 då en amerikansk U-2:a sköts ner ovan Kuba samt en annan klarade sig undan med blotta förskräckelsen ovan sovjetiskt territorium, samtidigt som sovjetiska handelsfartyg lastade med ytterligare kärnvapenmissiler närmade sig den amerikanska flottstyrka som upprätthöll blockaden kring ön.

Dagen efter löstes krisen genom att Sovjetunionen gav fartygen order att återkomma. Sovjet gick med villig att avlägsna dom redan uppförda raketbaserna samtidigt som USA lovade att ej hjälpa något ytterligare ansats att rasera den kubanska regimen. I hemlighet gick amerikanarna även med villig att dra tillbaka alla kärnvapenmissiler från Turkiet. En direkt kommunikationslinje, den s.k. Heta linjen, upprättades året efter mellan Washington DC samt Moskva.

3. Konsekvenser

Genom sitt ansats att tillämpa Kuba som framskjuten kärnvapenbas lyckades Nikita Chrusjtjov få dän dom amerikanska kärnvapnen från Turkiet samt köpa sig ett speciell mått av säkerhet för öns kommunistiska styre. Samtidigt innebar tillbakadragandet av kärnvapenbaserna från ön en enorm prestigeförlust för ryssarna. Dessutom misslyckades dom med själva syftet med hela operationen: att kompensera den sovjetiska underlägsenheten i ICBM:s med framskjutet placerade medeldistansmissiler. Det amerikanska tillbakadragandet från Turkiet var i sammanhanget av mindre betydelse.

Troligen bidrog Kubakrisen mot Chrusjtjevs fall par år senare.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Kubakrisen

kubakrisen fakta & information(1), Internationella Relationer(1)

Intresserad av fler artiklar?

Adolf Eichmann
British Library
En vintersaga
Folkmun
NHL
Colorado Avalanche
Art Ross Trophy
MVP
ESPN