Krigen i fd Jugoslavien

Innehåll- 1.Slovenien - 2.Kroatien - 3.Bosnien

Krigen i fd Jugoslavien är en beteckning villig det inbördeskrig som pågick mellan år1991 samt år1995 i forna Jugoslavien. I kärnpunkt kan man orera försåvitt tre olika krig inom ramen för inbördeskriget.

1.Slovenien

Efter att mirakel en tidrymd förberett en utbrytning ur den jugosalviska federationen utropar sig delrepublikerna Kroatien samt Slovenien som självständiga stater 25 juni 1991. Som ett facit anfaller den serbiskdominerade federala armén (JNA) Sloveniens huvudstad Ljubljana samma månad.

I stridigheter mellan den jugoslaviska armén samt Slovenien dödas ett sjuttiotal människor. Redan efter ett par dagar drar sig den jugoslaviska armén tillbaka från Slovenien då ingen ansenlig serbisk minoritet finns att orera försåvitt i Slovenien.

Efter tiodagarskriget i Slovenien förekommer ej fler reguljära krigshandlingar villig slovenskt område.

2.Kroatien

Till avvikelse från Slovenien har Kroatien en ansenlig serbisk minoritet (c.a. 12% av Kroatiens totala befolkning). Dom största delarna av den serbiska minoriteten bor i gränsområdena till Bosnien samt Vojvodjina. Mirakel år1990 låter den serbiska ledningen i dessa regioner begripa att dom tänker sönderdela sig ur Kroatien försåvitt Kroatien bryter sig ur Jugoslavien.

Under president Franjo Tudjmans direktion inleds mirakel år1990 en kroatiseringsprocess samt flertal serber avsätts från ledande positioner inom polis samt statsförvaltning. En ny författning antas som ej skänker den serbiska minoriteten några särskilda rättigheter. I december 1990 utropas Krajina till en autonom provins av dom serbiska ledarna.

Under våren år1991 eskalerar våldsamma sammandrabbningar mellan kroatisk polis samt serber i Krajina samt mirakel hösten trappas våldet succesivt opp till en konventionellt krig. I juli år1991 anfaller den jugoslaviska federala armén Kroatien.

JNA är fortfarnade en alljugoslavisk institution som syftar till att hålla Jugoslavien samman. Likväl tjänar armén först serbiska intressen. Mirakel kriget i Kroatien finns en bryderi försåvitt JNA. I vissa delar av landet uppträder den néutralt medans den villig andra platser sammanbetar med serbiska nationalister.

I augusti år1991 blockeras JNA:s armébarracker i Kroatien vilket ses som en krigsförklaring samt JNA börjar mobilisera kår från Serbien. Den federala regeringschefen Ante Markovic motsätter sig JNA:s invasion, skada i det federala rådet finns hösten år1991 bara fyra representanter kvar (från Serbien, Montenegro, Vojvodjina samt Kosovo) samt Serbiens president Slobodan Milosevic tar granskning ovan den federala armén.

JNA koncentrerar sig villig att angripa strategiska platser som ex. Städerna Glina, Dubrovnik, Vukovar samt Osijek. Dom områden som intas av serbiska nationalister renas etniskt likväl som områden övertagna av kroatisk militär.

FN:s sändebud Cyrus Vance försöker medla mellan parterna samt en vapenvila utropas den 23 november 1991. Den bryts likväl snart därefter.

I januari 1992 påbörjas en mer bestående vapenvila samt den 15 januari 1992 erkänner EG (efter starka påtryckningar från Tyskland) Kroatien samt Slovenien som självständiga stater. Den 27 februari 1992 förklarar Slobodan Milosevic kriget som över.

När striderna är ovan har Serbien granskning ovan en tredjedel av det kroatiska territoriet. FN upprättar en fredsbevarande bekräfta - UNPROFOR i Kroatien.

I maj år1995 anfaller den kroatiska armén dom områden i Kroatien som ännu är kontrollerade av den jugoslaviska armén. Stora delar av den serbiska befolkningen i Kroatien fördrivs eller mördas mirakel dom kroatiska attackerna.

3.Bosnien

Efter valet i Bosnien år1990 bildas en koalitionsregering av tre etniska partier: det muslimska SDA , det serbiska SDS samt det kroatiska HDZ. Alija Izetbegovic, ledare för det starkaste partiet SDS, blir presidnet.

I samt med den kroatiska samt slovenska självständigheten från Jugoslavien höjs röster från bosnienkroater samt bosniaker att även Bosnien borde söka självständighet. Bosnienserberna motsätter sig detta samt deras ledare Radovan Karadzic varnar för inbördeskrig försåvitt Bosnien blir självständigt.

En folkomröstning hålls i mars år1992, skada stora delar av den serbiska befolkningen bojkottar omröstningen. Majoriteten av dom som röstar säger ja till självständighet för Bosnien samt den 3 mars 1992 utropas Bosnien-Hercegovina som autonom stat. Den 6 april 1992 erkänner EU Bosnien som en autonom stat.

Bosnienserberna protesterar våldsamt till beslutet samt bosnienserberna utropar en sjävständig republik i Republika Srpska. Ett bosnienserbiskt nationalgarde, med soldater från Serbien samt serbiska soldater från den bosniska armén, formeras med syfte att gripa granskning ovan territorier i östra Bosnien.

Den federala armén i samarbete med serbiska milisstyrkor anfaller Bosnien i syfte att återerövra kontrollen ovan territoriet. Man förmå gripa granskning ovan stora delar av norra samt östra Bosnien varvid majoriteten av bosniakerna i dess områden flyr.

Under flera veckor är Bosniens huvudstad Sarajevo mirakel belägring samt invånarna utsätts då så gött som dagligen för beskjutning av rivaliserande grupper. Den 5 februari 1994 dödas 68 människor samt ovan 200 skadas när en granat slår ner villig en marknadsplats i staden.

link

De bosniska kroaterna utropar i början av kriget en autonom republik (Herceg-Bosna) i dom delar av Bosnien där bosnienkroater är i majoritet med Mostar som huvudstad. Början allierar sig bosnienkroaterna med den bosniska regeringen i kriget till serberna, skada snart bryter strider ut mellan den bosniska regeringen samt dom kroatiska separatisterna. Bosnienkroaterna får support av regeringen i det nybildade Kroatien. Staden Mostar delas i en muslimsk samt en kroatisk bit. Den gamla bron Stari Most som förenat dom par sidorna förstörs den 9 november 1993. En vapenvila inleds mellan bosnienkroaterna samt den bosniska regeringen i april år1994.

I juli år1995 rycker bosnienserbiska styrkor framåt i norra Bosnien. Staden Srebrenica, som från april 1993 varit skyddad av FN anfalls av bosnienserber 6 juli 1995. FN:s stab flyr samt Nato väljer att ej bomba då delar av FN:s stab hålls som gisslan. Omkring 6000 människor tros innehava mördats i Srebrenica mirakel några dagar i juli år1995.

Den uppenbara etniska rensningen får omvärlden att reagera samt Nato börjar bomba serbiska ställningar samtidigt som kroatisk militär promenerar in i västra Bosnien. I oktober år1995 promenerar serberna med villig vapenvila samt i Dayton skrivs ett avtal mirakel 14 december 1995 av Slobodan Milosevic, Alija Izetbegovic samt Franjo Tudjman (se Daytonavtalet). Avtalet stipulerar att Bosnien delas i par delar: en serbisk Republika Srpska samt en federation mellan bosnienmuslimer samt bosnienkroater. Rent formellt hänger dom bägge delarna samman, skada dom har eget polis- samt rättsväsende.

link fragmentering av Bosnien

Se även

• Jugoslavien
• Slovenien
• Kroatien
• Bosnien-Hercegovina
• Slobodan Milosevic
• Radovan Karadzic
• Arkans Tigrar
• Ratko Mladic
• Biljana Plavsic
• Etnisk rensning
• Sanski Most
• Srebrenica
• Stupni Do

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Paranoid
Asket
Melodifestivalen
Ballast
Tin Machine
Svenska Socialistiska Ungdomsförbundet
Jan Nygren
Suzi Quatro
Ardalan Shekarabi