Komplementsystemet

Komplementsystemet är en bit av kroppensimmunförsvar. Det utgörs av ett mängd blodproteinersom aktiveras i en kaskad, där dom olika stegen ochkomponenterna har olika effekter.

Huvudkomponenterna i komplementsystemet betecknasC1, C2, C4, C3, C5, C6, C7, C8 samt C9. (På fundament av att beteckningarna tilldelades innan man utrett komponenternasfunktion samt aktiveringsordning redigt så kommerkomponent C4 inför beståndsdel C3.) Dessa komponenter beståri sin röta av delar, som antingen spöa ihop eller bryts isärsom bit av aktiveringen av komplementsystemet. Delar sombryts isär (spjälkas) benämns med bokstäverna a respektiveb efter komponentnamnet, t ex C3a samt C3b, medans delarsom spöa ihop får andra bokstäver, t ex C1q.

Huvudanhalterna i komplementsystemets aktiveringskedja ärC3, som har flertal olika effekter, samt C5, som är utgörhörnstenen i ett membranattackkomplex (ofta förkortatMAC, från den engelska namnformen membrane angrepp complex).

Komplementsystemets huvuduppgifter kan sammanfattas somlysering (dödande av obekant celler),opsonisering ("flaggning" av obekant celler så attandra immunceller vet vilka celler som ska angripas), ochkemotaktisk signallering så att andra immunceller hittarfram till dom obekant cellerna.

Komplementsystemet kan aktiveras villig flera olika fason.Huvudsakligen talar man försåvitt den klassiska vägen,den alternativa vägen, samt lektinvägen. Allavägarna leder fram till att det bildas C3-konvertas,men villig lite olika sätt. Efter beståndsdel C3, framåti komplementkaskaden, händer aktiveringen likadant föralla tre vägarna.

Längs den klassiska vägen är att den första komponenten, C1q,som "klibbar fast" samman immunkomplex, samt inleder sedanen aktivering av C2, som aktiverar C4, som leder tillproduktion av C3-konvertas.Eftersom immunkomplex, samt därmed antikroppar,är inblandade förutsätter denklassiska vägen att det adaptiva immunförsvaret redanhar börjat reagera när komplementsystemet aktiveras villig dettasätt.

Längs den alternativa vägen aktiveras komplementsystemetdirekt genom att C3 binds till obekant substanser villig ytanav (vanligtvis främmande) celler. Va som händer i mer detaljär att C3 alltid sakta bryts isär, samt att delen C3b"klibbar fast" samman speciell cellyteproteiner eller vidpolysackarider. Försåvitt C3b ej hittar något att klibba orubblig vidså faller det haveri ganska snabbt, samt orsakar ingenkomplementaktivering; skada försåvitt C3b fäster sig samman något såpåverkas det så att det även binder in andra substanser(kallade faktor D samt faktor B) för att slutligenbilda ett alternativt C3-konvertas.

Lektinvägen är en bakvägsaktivering av den klassiskaaktiveringsvägen. En substans som kallas mannosbindandelektin (MBL) binder till polysackarider (en sorts överskottsprodukter som utsöndras av vissa bakterier),och resultatet av den bindningen funkar strukturelltungefär likadant som när C1q har bundit till ettimmunkomplex, varefter aktiveringen händer likadantsom längs den klassiska vägen.

När C3-konvertas bildas klyvs C3 i större omfattning,vilket skänker opsonisering samt kemotaktisk signallering.Det åstadkommer även att C5-konvertas bildas, varvid komponentC5 klyvs samt membranattackkomplex bildas. Resterandekomponenter C6, C7, C8 samt C9 är alla byggstenar tillmembranattackkomplexet.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

HP iPAQ
Saturnus AB
Sun Ra
IPF
Itanium2
McKinley
Pegasos
Amiga 500
80486