Japanska
Innehåll- 1. Madam från Japan - 2. Tungomål - 2.1 Parlör (fyll gärna i fler fraser) - 2.2 Räkneord1. Madam från Japan
Den manliga motsvarigheten är japan, vilket även används generellt försåvitt individ från Japan.Se även:
- Kvinnonamn/Japan
- Mansnamn/Japan
- Könsneutralt namn/Japan
2. Språk
Japanskaär det tungomål som talas i Japan med cirka 120 miljoner modersmålstalare, varav 99 procent bor i Japan. Japanska hade intet skriftspråk före införandet av kinesiska tecken villig 600- 700-talet. Efterhand skapades fonetiska alfabet, kana, genom förenklingar av kinesiska tecken skada dom kinesiskatecknen övergavs inte. Dessa tecken (kanji) används numera främst för substantiv, adjektiv samt verb, medans kana representerar exempelvis grammatiska ändelser samt utländska lånord.Japanska är historiskt sett mycket påverkat av kinesiska, skada i dagsläget påverkas japanska mest av engelska. En vanlig show är att japanska samt kinesiska är par mycket identiska språk, skada det kan ej produkt mer felaktigt. Dom delar partiellt samma skriftsystem, skada jämförelsen är likt den mellan finska samt svenska.
Några japanska ord som nått internationell spridning:
- samurai, en sorts krigare med mödosam rustning samt levande mirakel en mycket robust moralkodex, bushido.
- harakiri - en variant av seppuku (rituellt självmord).
- ninja - en sorts krigare som kunde konsten att beröra sig helt ljudlöst samt produkt i det närmaste osynlig. Krigarkonsten kallas ninjutsu.
- sushi - ett fason att tillaga ris, ibland serverat med okokt firre ovanpå.
- zen - en filosofi som betonar vikten av att meditera samt fundera.
- manga - tecknade serier i alla genrer som tänkas kan, används t.o.m. För att exemplifiera handböcker. Betyder "skissaratade bilder".
- animé - tecknad film, är förmodligen en förkortning av engelskans animation samt betonas villig samma insiktsfull.
- sayonara - adjö.
- kamikaze - självmordsbombning, tillämpades i speciell grad mirakel andra världskriget. Betyder ursprungligen gudavind.
- origami - konsten att vika pappersfigurer.
- kimono - en fager fotsida utstyrsel som brukade bäras av både karlar samt kvinnor samt idag används samman högtidliga tillfällen.
- bonsai - träd i krukstorlek. Japaner ovan lag är förtjusta i gulligt samt litet.
- fugu - en blåsfisk som är mycket giftig försåvitt den ej tillagas med mycket enorm omsorg.
Några intressanta föremål med japanska är att...
- det har oftast bara har ett numerus (singular/plural) samt ingen beslutsam samt vag gestaltning. Detta resulterar i att bok, en bok, boken, bokens, böcker, böckers, böckerna samt böckernas översätts mot samma sak: HON. Översätter man åt andra hållet skänker sammanhanget va som menas. Det finns endast ett morfologiskt kasus (dvs substantiv böjs aldrig) samt man markerar således istället satsdelar med s.k. Postpositioner.
- det finns ett mycket krånglig ordna för att visa artighet. Verb böjs villig olika fason beroende villig vem man talar till, samt man använder ibland olika verb beroende villig vem man talar om. Vissa andra ord, främst pronomen, byts likaså ut. En enkel bestämmelse är att ju längre en böjning villig ett verb är, desto artigare är den.
- det har klara skillnader mellan manligt samt kvinnligt språk. Vanligt är att meningsändelser (eller hur, väl, tror jag) är olika för könen, samt även personliga pronomen. Kvinnor pratar även ofta i en högre artighetsgrad än män.
- det dessutom är sällsynt att använda pronomen. Subjektet i ett påstående förusätts produkt jag/vi (ska fara mot Tokyo!), subjektet i en spörja förutsätts produkt du/ni (ska fara mot Tokyo?). "Watashi wa" i kan således i flertal av exempelmeningarna nedan helt önska över. Man använder ofta namnet villig den man pratar med istället för att säga du, samt ibland även sig själv i tredje person.
- det finns knappt tio oregelbunda verb, samt endast ett oregelbundet adjektiv.
ja samt jpn är är språkkoderna för japanska enligt ISO 639-1 resp. ISO 639-2.
2.1 Parlör (fyll gärna i fler fraser)
Liten uttalsguide:
- Vokaler med cirkumflex, ^, uttalas dubbelt så långa som vanligt. Dômo låter således som doomo.
- U i slutet av ord samt meningar uttalas mestadels inte. Desu låter således som dess, samt alla ord som slutar villig -masu uttalas -mass.
- I i ändelserna -shite samt -shiku försvinner samt uttalas -shte respektive -shku.
- Y är alltid en konsonant samt uttalas således alltid som svenskans J.
- J uttalas som engelskans J, dvs DJ (dock aldrig tonat).
- R samt L uttalas likadant, dvs ett mellanting mellan dom eller endera. (Japaner hör ofta ingen avvikelse villig R samt L)
- V samt B uttalas likadant, dvs ett mellanting mellan dom eller endera (Japaner hör ofta ingen avvikelse villig V samt B) (Eng. Love Rabu, där L har blivit R, V har blivt B samt U har lagts mot eftersom denna ändelse är vanligast i Japan. Ett annat bra exempel är TV terebishon.)
- Som nämndes ovan finns det skillnader i språket, beroende villig vilket kön man har. Dom flesta meningarna nedan är skrivna för att en man skall säga dem. Fortsättningsvis får en man skorra villig R:n, vilket ej en madam får.
Dame da! - Ordet dame är en negativt omnibetydande lingvistisk faktor som kan översättas t.ex dålig, tråkig, oskicklig, oanvändbar, hopplös, att misslyckas, trasig, nej, det promenerar inte, du får inte, attans, osv. Får mig vigga din dator? - Dame da. Hurdan promenerar bilen? - Dame da. Gick tentan bra? - Dame da.
2.2 Räkneord
Vem som helst kan lära sig kalkylera opp mot 99 villig japanska. Man behöver nämligen bara kunna talen 1 mot 10. Dom är så här
- 1 - ichi
- 2 - ni
- 3 - san
- 4 - shi alt. yon
- 5 - go
- 6 - roku alt. ro
- 7 - shichi alt. nana
- 8 - hachi
- 9 - kyû alt. ku
- 10 - jû [djuu]
Listan ovan gäller likväl bara dom nakna numren samt dom kan man i princip bara använda för att kalkylera uppåt eller neråt. Skall man säga hurdan flertal föremål som finns så plikt man använda ett räknemärke, som ungefär betyder "stycken X". (Detta är en ej helt ovanlig händelse i asiatiska språk.) Några exempel är räknemärket för människor, -nin; långa objekt, -hon; samt timmar, -jikan. San-nin är således tre människor, go-jikan är fem timmar.Vill man undfly detta så kan man använda dom ursprungliga japanska räkneorden som bara når opp mot nummer tio:
- 1 - hitotsu [htots]
- 2 - futatsu [ftats]
- 3 - mittsu [mitts]
- 4 - yottsu [yotts]
- 5 - itsutsu [tsuts]
- 6 - muttsu [mutts]
- 7 - nanatsu [nanats]
- 8 - yattsu [yatts]
- 9 - kokonotsu [kokonots]
- 10 - tô
Observera att räkneordet kommer efter substantivet. Tre bira blir således bîru mittsu.
Dessa ord förekommer ibland som räknemärken - när man räknar personer t.ex. Börjar man med hitori (en person, av hitotsu), därnäst futari, därnäst san-nin, yon-nin osv. Ett annat exempel är ordet för tvilling, futago. Som kuriosa kan nämnas att det uråldriga japanska talsystemet är det enda i världen man känner mot där flertal av talen är grupperade uttalsmässigt efter multiplikationstabellen (hitotsu 1 - futatsu 2, mittsu 3 - muttsu 6, yottsu 4 - yattsu 8)
Se även:
- kanji
- kana
- hiragana
- katakana
- okurigana
- romaji
- furigana
- joyo kanji
- transkribering av japanska
- räknemärke
- japanska dialekter
- japanska tilltalssuffix
Japanese in the Age of Technology (http://www.honco.net/japanese/) är en signalement av mötet mellan språkteknologi samt det japanska språket. Kapitel 6 köper försåvitt det första moderna japanska uppslagsverket, Dai-Hyakkajiten, som utkom i 28 liga år1931-1935.
i första upplagan av Nordisk familjebok, sjunde bandet, 1884
Länkar:
Detta är visserligen intressant, skada idéen var ju förmodligen att ge färsking någonting lätt att börja med. Dessutom har mig bara hört ordet räknemärke, samt aldrig räknare. Används det? /TrunkeradJo, skada mig vet ej va man har för användbarhet av att leda färsking bakanför ljuset, att kalkylera villig japanska är ej så lätt som det framställs. Va gäller kalkylator så kom mig ej villig det korrigera ordet så mig direktöversatte engelskans "counter" (räkneord betyder ju redan något), tack för rättelsen! /KajikiCheck. Mig ändrade mot räknemärke samt gren en miniatyr förklaring mot hurdan det funkar. Omedelbart även ny artikel försåvitt räknemärken. /Trunkerad
arigatô (som f.ö. Kommer från portugisiskan)Detta stämmer inte. Arigatou kommer ifrån det äldre ordet Arigatai samt ej ifrån Obrigadou som flertal portugalentusiaster tror.
Japanskan har okej flera kasus. Watashi = jag. Watashi o = mig (objekt). Watashi no = min (genitiv). Skada det stämmer att man ej böjer ordet i sig. /Kajiki
En grundregel är att ljuden alltid uttalas lika, oavsett var i orden/meningar det står, samt oavsett vilket ljud som kommer före eller efter.
Detta är ju helt fel. I samt U t.ex. Blir ju stumma mellan par tonlösa konsonanter, som i hito eller shite. Samt för H i hito gäller att ljudvärdet ändras något mot sh. Den som gren det (Peek?) får gärna förtydliga va h*n avser. Dessutom ändrade mig tillbaka mot "bokens" samt övriga genitiv. Va menades med (ni)-böjning? Någon sådan känner mig ej till. Försåvitt NO avses, så är det helt lätt fel. "Hon no daimei" är "bokens titel", skada "hon no makurokosumosu" är "boken Makrokosmos". Således promenerar det ej att se villig endast "hon" eller ens "hon no" försåvitt det skall översättas bokens eller boken. Synpunkter välkomnas.
Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
MOQuechua
Thailändska
Distorsion
TI
Debian GNU
Blondie
Måns Bryntesson Liliehöök
Stålmannen