Influensa

Innehåll- 1. Stjärnornas inflytande samt virusens modetrender - 1.1 Modet växlar - 1.2 Gammalt problem - 1.3 hurdan känner man igen den? - 1.4 hurdan åstadkommer virus? - 1.5 Dödligt hotelse - 1.6 Finns det bot?

Influensa är en virussjukdom med symtom som muskelvärk, påverkad feber, huvudvärk, matthet samt allmänna förkylningstecken.

1. Stjärnornas inflytande samt virusens modetrender

Influensan är ett bus som varje vinter förpassar en enorm bit av oss mot sängen mirakel några jobbiga dagar. För äldre samt kroniskt sjuka kan influensan utgöra en bums livsfara. Skada va är egentligen influensa för en sjukdom? Samt varför är det så marigt att finna en medicin som botar den?

Många gånger händer det nog att vi litet slarvigt kallar en vanlig förkylning för influensa, skada det är litet olyckligt.

Precis som förkylning orsakas influensa av virus, som sätter sig i näsa samt luftvägar, skada influensan skänker oftast svårare symtom samt en allmän utmattning även långt efter tillfrisknandet. Den kan likaså leda med sig komplikationer, framför allting hos äldre samt människor med någon kronisk sjukdom.

Medan förkylning verkligen kan orsakas av en lång länga olika virus från skilda virusfamiljer, finns det några få, närbesläktade influensavirus. Man delar in dom i tre typer; A, B samt C. Det är A som skänker dom stora, global epidemierna. B kan ge mindre epidemier, skada C skänker bara en lätt sjukdom, som alla får någon passage mirakel barndomen samt därnäst blir immuna mot.

1.1 Modet växlar

Varför i hela friden blir vi då ej immuna mot dom andra virustyperna? Försåvitt vårt immunförsvar en passage har träffat villig dessa virus bör det ju beröra igen dom samt förstöra dom kommande passage dom dyker upp. Skada influensavirusen har förmågan att "förklä sig". Dom "byter kläder" med slät mellanrum, så att våra immunceller ej känner igen dem.

De här kläderna, det är par olika sorters proteiner, innehava samt NA, som sitter villig virusets utsida, en intakt mängd av varje sort, som spretar ut som taggarna villig en igelkott. Det är framför allting dessa proteiner som vårt immunförsvar lär sig beröra igen samt attackerar försåvitt viruset kommer tillbaka "i samma kläder". Samt eftersom "virustaggarna" behövs bl.a. För att viruset skall kunna haka orubblig samman cellerna i näsan samt luftrören, så kan immunförsvaret blockera viruset att föranleda sjukdom.

Men när viruset "byter kläder" har förstås ej immunförsvaret en chans. Va som egentligen händer är att det hos vissa virus uppkommer slumpmässiga förändringar i arvsmassan - mutationer. Samt arvsmassan funkar som "ritning" för proteinerna.

Alla dom virus som har den gamla ritningen förstörs av immunförsvaret, skada den nya varianten förökar sig, orsakar sjukdom samt sprider smitta mot andra människor - en ny influensaepidemi har startat.

Den nya virustypen får namn efter den plats där den främst dök upp, eller rättare sagt där forskarna främst kunde visa att det var en ny format. Det är således man talar försåvitt "Nya Kaledonien-virus", "Taiwan-virus", "Victoria-virus" eller "Beijing-virus".

Vid såna här små förändringar kan det drabba att "kläderna" trots allting liknar dom gamla, så att immunförsvaret partiellt genomskådar viruset. Sjukdomen kan då bli lindrigare samt ej smitta identiska lätt.

Men andra gånger tycks det som försåvitt viruset har fallit för ett alldeles nytt mode - antingen innehava eller NA eller bägge är av en alldeles ny modell - samt det är då som dom svåra epidemierna blossar upp: "ryska snuvan" 1889, "spanska sjukan" 1918, "asiaten" 1957 samt Hongkong-influensan 1968. Sådana intensiva, global epidemier kallas pandemier.

Fast precis som vårt klädmode ofta kommer tillbaka med slät mellanrum, har forskarna kunnat konstatera att dom "helt nya" virusproteinerna bara är gamla bekanta som åstadkommer come-back. Va man vet har det bara funnits ett fåtal huvudvarianter av innehava samt NA. Exempelvis har det visat sig att Hongkong-viruset hade samma proteiner som det som orsakade spanska sjukan.

Förmodligen finns små mängder virus av dom gamla typerna kvar någonstans samt kan antingen blomma opp ånyo villig egen hand, eller ge ovan sin "ritning" för det ena eller bägge proteinerna mot en annan virustyp. Förutsättningen för att ett "gammalt" virus skall innehava en chans att komma tillbaka är att det har vandrat så lång tidrymd att en enorm bit av befolkningen är född efter den förra epidemin samt alltså saknar immunitet mot just det viruset.

1.2 Gammalt gissel

Influensan har en lång saga. Själva ordet kommer av medeltidsitalienskans influence, inflytanden, samt visar hurdan man fordom trodde att det var stjärnornas inflytande som utlöste epidemierna.

Man vet att regelbundna influensaepidemier har återkommit med 1-3 års lucka mirakel åtminstone dom senaste 400 åren. Även försåvitt sjukdomen ej skänker några alldeles typiska utslag eller liknande, är det nämligen lätt att beröra igen den i dom historiska beskrivningarna genom dom innerligt plötsligen uppblossande epidemierna, där en innerligt enorm bit av befolkningen drabbas. En forskare har gjort opp en tabell ovan fullkomligt 299 kända epidemier från 1100-talet fram mot 1875.

De global s.k. Pandemierna är mer sällsynta. Den första garantera influensa-pandemin utbröt 1580, skada dom kan givetvis innehava förekommit tidigare. Därnäst dess har världen drabbats av 31 pandemier. Den svåraste var "spanska sjukan" 1918-19, som svepte kring världen i tre "vågor" samt fullkomligt krävde 21 miljoner dödsoffer. Även försåvitt världskriget hade sett mot att flertal var försvagade av svält, umbäranden samt krigsskador, plikt det innehava rört sig försåvitt ett sällsynt elakartat virus.

Den moderna epoken i förståelsen av influensa inleddes 1933, då en brittisk forskare lyckades finna influensavirus hos vesslor. Engelsmannen Burnet visade 1936 att viruset kan odlas i hönsägg, en innerligt angelägen fynd för fortsatt forskning samt ej minst för utvecklandet av vaccin. Vaccin framställs alldeles lätt genom att man odlar den aktuella virustypen i ägg samt därnäst dödar viruset villig kemisk led. Omedelbart för tiden gallrar man likaså dän större delen av viruset så att endast HA- samt NA-proteinerna blir kvar. Villig det viset får man en god immunitet med minsta möjliga biverkningar av vaccinet.

Just omedelbart har det verkligen vandrat sällsynt lång tidrymd därnäst en korrekt pandemi. Den senaste var den så kallade Hong-kong-influensan, som bröt ut 1968, därnäst viruset hade "klätt villig sig" ett nytt HA-protein. Den virustypen kallas H3,N2. 1977 dök det visserligen opp en ny typ, H1,N1, skada den ledde aldrig mot någon enorm pandemi. Orsaken är förmodligen att det bara hade vandrat 20 år därnäst den virustypen senast var i farten. Den dominerade nämligen 1947-57 samt en enorm bit av befolkningen var alltså fortfarande resistent. I stället har vi omedelbart fått den unika läget med tvåolika undertyper av A-virus som samtidigt orsakar epidemier. Dessutom är även B-virus i farten, samt dom vaccin som omedelbart används skyddar således alltid mot alla tre typerna.

Det har alltså vandrat ovan 30 år därnäst vi senast hade en enorm pandemi. Även försåvitt intervallen alltid har varit oregelbundna, har det fordom mestadels bara dröjt 10-15 år. Frågan är försåvitt den långa väntan omedelbart enbart beror villig slumpen. Man vet att dom nya virustyperna 1957, 1968 samt 1977 alla uppstod i Kina samt vissa forskare spekulerar i att ändrade sociala förhållanden där skulle ligga bakanför att vi sluppit grundligt svåra epidemier.

1.3 hurdan känner man igen den?

Hur känner man omedelbart igen influensan när man har drabbats? Ja, ett av dom säkraste tecknen är alldeles lätt att man blir absurd medans en influensaepidemi härjar i landet. Ibland kan influensan produkt beskedlig samt mest likna en vanlig förkylning eller halsont, skada den typiska sjukdomsbilden börjar med frossa, påverkad feber, allmän matthet samt muskelvärk.

Insjuknandet kommer väldigt plötsligt, ofta kan man orera försåvitt precis vilket klockslag man blev sjuk. Muskelsmärtan sätter sig även i ögonmusklerna, så att det åstadkommer ont att snegla åt sidan. Migrän är likaså ett vanligt symptom. Däremot är "förkylningssymptomen" mot en begynnelse endast svaga, lätt nästäppa samt heshet.

Efter ett par dagar minskar likväl symptomen kring försåvitt i kroppen samt febern promenerar ner, skada istället kommer snuva, halsont samt torrhosta. Hostan är ofta innerligt bångstyrig samt åtföljs ibland av pina bakanför bröstbenet. Efter fem-sex dagar brukar sjukdomen innehava klingat av, skada man känner sig ofta väldigt orkeslös samt glanslös efteråt, ibland i flera veckor. Hostan kan likaså förhala sig kvar ganska länge. Influensan promenerar oftast ovan fortare hos ungdomar, skada är mer dryg hos äldre.

1.4 hurdan åstadkommer virus?

Hur bär sig då viruset åt för att placera mot så innerligt obehag? Ja, där kan vetenskapen verkligen ej alldeles ge besked. Smittad blir man genom att virus överförs i dom mikroskopiska vätskedroppar som sjuka skänker ifrån sig mot luften när dom talar, hostar samt nyser. Dessa virus hamnar villig slemhinnan i näsa, klaff samt luftstrupe, där dom hakar sig orubblig med assistans av HA-proteinerna. Dom tar sig därnäst in i slemhinnecellerna samt tvingar dom att begagna sitt enzymmaskineri för att framställa nya virus. Detta gäller allmän sorters virus - dom kan ej föröka sig villig egen hand, utan plikt gripa assistans av levande celler.

Så omsider dör slemhinnecellerna, samt det är lätt att begripa att dom små sår som uppkommer i slemhinnan kan producera att det känns irriterat samt retar mot hosta. Snuvan beror villig att dom körtlar som finns i slemhinnan bildar tillägg innerligt slem i ett ansats att skydda slemhinnan samt "skölja bort" viruset. Så symptomen i näsa samt luftvägar är någotsånär lätta att begripa sig på. Skada va händer villig andra riktning i kroppen? Muskelvärk samt feber tyder villig att viruset skulle åtfölja med blodet kring försåvitt i kroppen, skada det är ytterst sällan som forskarna kan finna några virus i blodet. Samt varför kommer

dessa symtom allra främst (1-2 dagar efter smittillfället)? Ja, det är verkligen en mysterium.

1.5 Dödligt hot

Även försåvitt influensan är olustig samt kan kännas i kroppen i flera veckor, tänker vi kanhända ej villig den som någon allvarlig sjukdom. Skada för vissa riskgrupper kan den produkt fatal. Dödligheten ligger fullkomligt uppemot 1 procent skada så gött som alla som dör återfinns inom dessa riskgrupper. Det rör sig försåvitt grundligt gamla samt människor med kroniska sjukdomar, främst hjärt- samt lungsjukdomar.

Personer i riskgrupperna löper ökad risk att drabbas av pneumoni i samband med influensan, antingen genom att virus promenerar ner i lungorna eller genom att viruset "bereder vägen" för bakterier. Även hjärtat kan drabbas av viruset så att man drabbas av hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation. Det har likväl visat sig att dom flesta gamla som avlider i samband med influensa ej har drabbats av någon av dessa komplikationer. I stället har dom oftast en normal, ej alltför invecklad influensa, skada eftersom dom är svaga redan innan, återhämtar dom sig aldrig.

De som tillhör någon av riskgrupperna brukar rekommenderas att vaccinera sig. Vaccineringen bör göras i så god tidrymd som möjligt inför vintersäsongen, skada samtidigt plikt vaccintillverkarna innehava hunnit få reda villig vilken undertyp av virus som är rådande det året. Varje virustyp kräver nämligen sitt eget vaccin. Numera använder man oftast ett kombivaccin som skyddar mot tre olika virustyper.

1.6 Finns det bot?

Varför finns det då inga bra mediciner mot influensa? Hjälper ej penicillin? Nja, antibiotika som penicillin, har visserligen mirakel dom senaste 50 åren revolutionerat behandlingen av bakteriesjukdomar som halsfluss, pneumoni samt gonorré, skada dom funkar bara villig bakterier. Dessa medel utnyttjar dom skillnader som finns mellan bakterieceller samt mänskliga celler. Genom att plantera käppar i hjulet villig bakteriens cellmaskineri skada ej influera vårt eget kan dessa ämnen fungera som dödliga gifter för bakterier, samtidigt som dom är ofarliga för oss.

Men virus har praktiskt taget intet maskineri. Dom utnyttjar enzymer samt andra don inne i våra celler. Ett tema som käpp detta, skulle likaså fungera som ett äktenskaplig allmän våra friska celler.

Fast när det gäller influensa A har man verkligen hittat ett medel som kan avblåsa viruset. Förmodligen verkar det genom att hejda ett av dom fåtaliga egna enzymer som det viruset verkligen har.

Det gäller ämnet amantadin, som ursprungligen användes mot nervsjukdomen Parkinsons sjukdom. Av en tillfällighet upptäckte man likväl att det även motverkar influensavirus samt därigenom både skänker lindrigare symtom samt förkortar sjukdomen. Det kan likaså användas i preventiv syfte, antingen ensamt eller som komplement mot en vaccinering, eftersom vaccinet ej skänker något hundraprocentigt protektion.

Ändå är läkarna innerligt restriktiva med att anteckna ut recept villig amantadin. Anledningen är att det har ganska flertal biverkningar - främst nervösa besvär som sömnproblem, yrsel, depression samt koncentrationssvårigheter. Dom här effekterna hänger antagligen ihop med medicinens funktion samman Parkinsons sjukdom, då det ökar utsläppet av ett signalämne i vissa delar av hjärnan.

Men assistans är villig väg. Det närbesläktade ämnet rimantadin tycks innehava identiska god effekt mot "flunsan" skada klart mindre biverkningar. Ännu pågår bara prövningar av det läkemedlet, skada kanhända har vi det villig apotekshyllorna redan kommande vinter. Samt alldeles nyligen har amerikanska forskare fynd att köldbehandladeinfluensavirus själva kan fungera både som ett effektivt vaccin samt som medicin mot en redan utbruten influensa. Så kanhända är den dagen ej alltför avlägsen, då detta gamla problem lätt kan hejdas med en piller eller nässpray.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Kongo
Katapultpriset
Geena Davis
Schedar
Bål
Lögnare
Lära
High school
Henrik Norberg