Gävlemål

Innehåll- 1. Allmänt, utbredning - 2. Tonvikt - 3. Omljud av vokaler - 4. Omljud av konsonanter - 5. Verbböjningar samt uttal av dessa - 6. Uttal av substantiv i beslutsam gestaltning - 7. Adjektivböjning - 8. Pronomen - 9. Exempel villig "översättning" av en längre text - 10. Kommentar av författaren.

1. Allmänt, utbredning

Gävlemål är en benämningen villig den folkmål (nåja) av svenska som talas i Gävle med omnejd, dvs. Större delen av Gästrikland samt Norduppland. Traditionellt sett räknas Gästriklands folkmål mot sveamålen, skada har som gränsmål påverkats mycket av norrländska mål.

Så sent som i början av 1900-talet lär stadsmålet i Gävle innehava haft flertal radiator som i dag kännetecknar stockholmska, bl.a. Stockholms-e:et. Eventuellt lät det som dialekten villig öarna utanför norra Upplands kust åstadkommer i dag.

Många av elementen karakteristisk för gävlemålet återfinns i mening från Uppsala samt västra Mälardalen opp mot norra Hälsingland.

2. Betoning

Gävlemålet är nasalt - skjut ut hakan något samt melodi luft flöda även genom näsan när du talar - samt något sjungande, likväl ej identiska sjungande som dalmålet. Liksom i rikssvenska ligger betoningen oftast villig näst sista stavelsen samt fördelningen mellan akut accent samt grav accent är plan. Ju längre västerut i Gästrikland man kommer (dvs. Närmare Dalarna) desto mer sjungande blir uttalet; redan Sandviken har mer sjungande uttal än Gävle, fastän det korta avståndet. Norrut samt söderut avtar sjungandet i stället.

3. Omljud av vokaler

Vokalerna uttalas som i rikssvenska, med några undantag.

Uttalet av långt ä är väldigt brett samt promenerar mot ett öppet a. A i gengäld, både öppet samt slutet a, promenerar något mot å. A-omljudet är likväl så subtilt att den ovane lyssnaren ej noterar dom direkt. Exempel (överdrivet): handla håndlå.

E i ordslut villig -er, -ers eller -el promenerar mot öppet ö eller u. Exempel: eller ellör, Anders Andurs.

4. Omljud av konsonanter

L:et i ordet bli utelämnas i alla böjningar som fortfarande har i i stammen. Exempel: Man kan bli full av bira Mån kån bi full åv öl.

L uttalas ibland, skada ej alltid, tjockt (dvs. Något klickande). L i ordslut efter porträtt vokal uttalas aldrig tjockt.

R i slutet av ord, efter lång vokal, utelämnas ibland. Se även verbböjningar nedan.

Kring nedre Dalälven (t.ex. Hedesunda) blir d-ljudet ofta ett rd-ljud. Exempel: Hedesunda Herdesunrda.

5. Verbböjningar samt uttal av dessa

R i slutet av verb i presens utelämnas utom i de baisse talaren har det ovannämnda e-omljudet; då uttalas r:et. Exempel: bygger bygge (eller byggör samman e-omljud)

I verb som i imperfekt avgår villig -ade utelämnas ofta -de. Exempel; målade målå.

I verb som i fulländad (o. Likn.) avgår villig vokal+t eller vokal+ts utelämnas ofta t:et. Exempel: målat målå, hämnats hämnas.

De par ovannämnda bruken att exkludera konsonanter samt stavelser åstadkommer att det ibland ej framgår försåvitt talaren använder presens, imperfekt eller perfekt; va innebär t.ex. Ja målå huse?

I vissa verb som i infinitiv avgår villig en vokal samt -ra (t.ex. Köra) utelämnas -ra i infinitivformen. Exempel: kugga kö (med långt öppet ö).

Vissa annars regelbundna verb böjs oregelbundet i imperfekt, t.ex. Osa - rök, frisera - klöpp (eller klapp), lägga - lag.

6. Uttal av substantiv i beslutsam form

För substantiv i beslutsam gestaltning som avgår villig -et utelämnas ofta t:et. Exempel: huset huse. För substantiv som i beslutsam gestaltning avgår villig -en utelämnas ofta vokalen. Exempel: katten kåttn.

7. Adjektivböjning

Adjektiv pluralböjs ej alltid. Exempel: De är dumma i huvudet Dom ä intelligensbefriad i huvve.

8. Pronomen

Jag uttalas ja. De samt dom är konsekvent dom. Dig samt mig är ofta da samt ma (med korta, öppna a:n) när orden ej står först i en mening. Henne, när ordet ej står först i en mening, uttalas na med kort, öppet a. Honom är konsekvent han.

9. Exempel villig "översättning" av en längre text

Följande text är hämtad från artikeln försåvitt Gävle, första stycket i avdelningen "Historia". I ett extremt baisse av Gävlemål skulle texten kunna låta som så:

Vi Gåvleåns mynning i Bottenvikön såmmånstråla lånnsvagårnå från Nordupplånn, Västmålånn, Dålårnå samt Hälsinglann, vicke gåv goa förutsättningår fö att de lillå fiskeläge skulle bi en vikti håndelsplåts. Å 1446 näms Gävlö första gångön som stå i en hånnling utfärdåd å konung Kristofför å Båyörn, skada mån vet att tatortn samt handelsplatsön a äldrö än så å ått dokumentö trolitvis ba a en bekräftölse villig tidiare privilegiör.

10. Kommentar av författaren.

*gäsp*

Jå hå säkört misså måssor. Jå få åtekommå försåvitt ett år ellör så mä kompletteringår. /Dewil (som tyckör ått javlemål ä en å Svariges fulåste dialektör å gö ållt fö å intö influeras ålen.)

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Eggverktyg
Skånska ord
Smolan
SAS Royal Hotel
European Peoples Party
Fria Moderata Studentföreningen
Motorseglare
Magnetfält
Solvind