Garvare

Innehåll- 1. Garvarens saga - 2. Yrket garvare i Sverige - 3. 1700-talet - 4. 1800-talet - 5. Redskap - 6. Garvämne - 7. Dagens, gårdagens samt morgondagens garverinäring - 8. Garvningen internationellt - 9. Tillverkning - 10. Berömda garvare - 11. Litteratur: - 12. Se också:

Med garvning menas framtagande av läder, att bearbeta djurhudar så att dom bibehålls. Det är ej bara ett hantverk, utan likaså en vetenskap eftersom det i grunden köper försåvitt kemiska processer. Stabilisering av äggviteämne kedjorna är garvningens viktigaste lott.

1. Garvarens historia

Garvare är ett av dom absolut äldsta yrken som finns, eftersom det har anor retur mot den tidrymd när naturfolk själva var tvungna att framställa sina egna stass samt skor, långt inför tiden när marknader samt handelsplatser bildades där man kunde köpa färdigt matierial. Från början mest försåvitt att gripa fram pälsskinn, (skinn där djurets hår sitter kvar.) Senare blev det aktuellt med garvning av läder.

I Hebreiska skrifter från 200 f.Kr. Kan vi läsa att den madam som äktenskaplig sig med en garvare hade korrekt mot skilsmässa försåvitt mannen förde med sig garverilukt boning.

Under romersk järnålder är skinnen från dom nordliga skandinaviska länderna berömda, samt den romerske historieskrivaren Jordanes skriver försåvitt sveafolket:

I Illiadenbesjungs garvning med oljor, fettgarvning. Garvaren hade i det klassiska Grekland påverkad ställning, något som kan förklaras med att han ombesörjde stoff mot krigsutrustning tex hjälmar, sköldar.

Det kan noteras ur dessa texter att i mer utvecklade kulturer som i Grekland, främre Orienten samt Romarriket betraktades garvning som ett jobb för karlar medans det hos mer primitiva kulturer samt naturfolk ansetts produkt en kvinnosyssla. I Sverige levde garvningen kvar i vissa delar som kvinnouppgift långt in villig medeltiden.

2. Yrket garvare i Sverige

I Malmö fick skinnare sitt första gille år1429. Skinnberedning samt garvning hade då blivit ett hantverksyrke för män. Specialisering skedde inom yrket samt garvarna kunde indelas i egentliga garvare som bereddesulläder samt grövre läder, vitgarvare som gjorde lättare lädersorter, körsnärer ochsämskmakare som tillverkade sämskläder av ren samt älghudar.

Yrket gick i arv från far mot son. Dom stränga gesällproven gjorde det strängt omöjligt attförkovra sig mot champion. Detta vittnar talesättet från 1600- talet om, " I Sverige kan manevertuera sig (anstränga sig) samt bliva konung skada sämskmakare kan man ej bliva ".

I början villig 1700-talet förbjöds allmogen att resa runt i landet samt köpa opp skinn att tillaga föratt därnäst avyttra. En adaptation skedde samt skinnare började istället knalla runt villig landsbygden ochbereda skinn hemma hos kunden. Detta fick särskilt enorm utbredning i Malungssocken iDalarna samt ett känt term är Malungsskinnare.

3. 1700-talet

I renässansens 1700-talet började en fransk garvare, Seguin intressera sig garvningens förloppi naturvetenskapligt gällande. Han fann att en skinn blir tyngre efter garvning varur han drogslutsatsen att garvämne binds i huden. Efter ytterligare experiment med vegetabilisk garvninginsåg han att en betydlig effektivisering sker samman garvning försåvitt koncentrerade extrakt av växtermed garvande egenskaper används. En fynd som fick enorm betydelse samt som industrinarbetar utifrån än idag.

4. 1800-talet

Kemins storartade evolution mirakel 1800-talet kom likaså garverinäringen mot godo. Vidmitten av 1800-talet upptäcktes kromsalters garvande förmåga. Samman sekelskiftet hade metodenslagit igenom med alkoholpåverkad kraft i läderfabriker. Dom små hantverksmässiga garverierna fick lämnaplats åt dom massproducerande jättarna. Den stora nackdelen med kromsalterna är derasgiftverkan samman utsläpp i naturen.

5. Redskap

Att arbeta samman en skavbom har varit främst hantverkarna i stadens förfaringssätt. Tillhörande redskap är skavknivar böjda efter skavbommens rundning. Skinnet kläms orubblig mellan skavbommen samt garvarens buk. Man får se opp så att man ej har en för häftig kniv samt rosa igenom huden. En favör är att lägga något sviktande mellan huden samt skavbommen.

Vid garvning i hemmen villig landsbygdens har utnyttjats en enkel räckbänk För räckningen har använts räckspadar av olika design.

6. Garvämne

I en fullständig vegetabilisk garvning används garvämne. Man kombinerar olika garvämnen så att dom kompletterar varandras egenskaper. Det är en konst att gripa fram garvmedelsblandnigar som skänker lädermotsvarande önskan.

7. Dagens, gårdagens samt morgondagens garverinäring

I Sverige fanns år1998 4 garverier med industriell business. Inom produktionen ärdrygt 400 aktiva. Detta kan vi jämföra med att det för 25 år därnäst fanns ett 10-tal garverierdär ungefär 700 personer arbetade. Promenerar vi ytterligare 25 år tillbaka i tiden fanns 20-25 garveriermed antagligen 1.500 arbetande personer.

Dessa siffror visar klart vilken evolution som skett mirakel detta århundrade. Dom små mot speciell delhantverksmässiga garverierna har konkurrerats ut mot favör för större mer effektivaanläggningar. Den totala produktionen inom landet är föga mindre idag än för 50 årsedan. Idag tillverkas årligen 2,5 miljoner kvadratmeter läder i Sverige mot närmare 3,0miljoner för 50 år sedan. Man ska likväl innehava i åtanke att vår population ökat kraftigt såkonsumtionen per individ har minskat.

8. Garvningen internationellt

Totalt i världen tillverkas 1.300 miljoner kvadratmeter läder varje år. Garveriindustrin iEuropa samt Nordamerika har mirakel dom seanste åren minskat mot förmån för garverier i Asien samt Sydamerika. Orsaken är bl a billigare produktionskostnader menockså ökad efterfrågan villig läder i dessa länder, som fordom ej hade samma ekonomiskamöjligheter som västvärlden att köpa lädervaror.

9. Produktion

Idag liksom för 50 samt 25 år därnäst dominerar framtagning samt bruk av läder mot skor.Därefter kommer läder mot beklädnad ( konfektion ), lädervaror dvs väskor, plånböcker m m,klädsel mot möbler, bilar, tåg samt fartyg. Övriga användningsområden är bl a läder mot remmar,seldon, proteser samt inom industrin.

10. Berömda garvare

I Sverige har Stockholmsfamiljen Lundin särskilt utmärkt sig, kända bl.a. Genom Garvar Lundin som gett namn åt en gata villig Kungsholmen, Garvar Lundins Gränd. Lundins drev garveri villig Kungsholmen mellan år1825 samt 1900.

11. Litteratur:

• Skinn samt läder, Ingrid Wincent
• Garvning samt beredning, Lotta Rahme
• Garveriteknik, utgiven av Nordisk Garverskole

12. Se också:

• garvare
• garvning
• Tranås Skinnberederi
• Sveriges Garveriidkare förening
• Skinnarviksberget

Författare:

• Dan Koehl

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

S1
Ambulanssjukvården
Miljökatastrof
Brandstation
Rosenbauer
Swed Cat
Skuminblandningssystem
RB90
Baklastare