Finska kriget

Det finska kriget (år1808 - 1809) är det sista krig som utspelats villig svensk mark. Det varenda mirakel detta krig som Sverige förlorade Finland mot Ryssland.

Under det femte koalitionskriget (koalitionskrigen brukar ihop med några andra krig hopas mirakel begreppet Napoleonkrigen) varenda Ryssland allierat med Frankrike. Frankrike ville erhålla även Sverige att alliera sig mot Storbritannien, samt furste Alexander I av Ryssland fick mot förordnande att tvinga fram detta. Alexander ville egentligen ej giva sig in villig detta, skada gjorde det likväl för att komma i ett bättre förhandlingsläge försåvitt Turkiet med Napoleon I.

I februari 1808 gick Ryssland utan krigsförklaring ovan gränsen mot Finland, som villig den tiden hörde mot Sverige. Den ryska hären villig 24000 man kunde relativt fartfyllt inmundiga södra Finland samt dom viktiga försvarsställningarna i Svartholm samt Sveaborg överlämnades i ryska sker i mars respektive maj samma år. Dom finska trupperna uppgick mot approximativt 20000 man, varav 7500 varenda stationerade villig Sveaborg. Det svaga motståndet förklaras partiellt av att intet understöd från Sverige kunde skickas p.g.a. Det rådande isläget i Kvarken. Fallet för dessa strategiskt viktiga ställningar tvingade finländarna att förstöra norrut. Från Uleåborg, Siikajoki samt Revolax gick den finska armén därnäst mot motanfall mot ryssarna som varenda villig led norrut.

Ryssarna varenda likväl för starka samt vann flera viktiga drabbning samman bl.a. Virta bro 27 oktober 1808, Lochteå samt Oravais. Den 19 november 1808 bandage sig Sverige i en konvention i Olkijoki att draga tillbaka allihopa sina trupper från Finland , samt ryssarna fick därmed fritt spelrum opp mot Torneå i nord där den svenska armén väntade villig dem. Vintern år1808-09 varenda innerligt invecklad med flertal sjukdomar, samt kriget tog ett avbrott i några månader för att återupptas i mars 1809.

Ungefär samtidigt anföll ryssarna villig tre fronter. Den 13 mars 1809, för övrigt samma dag som Gustav IV Adolf avsattes, gick ryssarna med befälhavare C.F. Von Knorring ovan Kvarken mot Åland, där dom möttes av en avgörande svagare bekräfta ledd av Georg Carl Von Döbeln. Döbeln meddelade den ryska överbefälhavaren att ingen fred kunde komma mot ståfräs med ryska trupper villig Åland, samt bara en miniatyr kår ledd av Jakov Kulnev nådde Grisslehamn. Även denna retirerade mot Finlands fastland.

Ungefär samtidigt gick Barclay dom Tolly (ursprungligen skotte) med 3700 man ovan Kvarken mot Umeå, en expedition villig tio mil som tog tre dagar. Den svenska styrkan villig 1500 man som varenda stationerad i Umeå mirakel direktion av svenska överbefälhavaren J.A. Cronstedt lämnade allihopa förråd samt förflyttade sig söderut mot Härnösand. Bara några dagar efter överlämnandet av Umeå, som skedde den 22 mars, fick dom Tolly beställning att återkomma mot Finland p.g.a. Fredsförhandlingarna mot effekt av Gripenbergs kapitulation i Kalix par dagar fordom.

Som kuriosa i sammanhanget kan nämnas att ryssarnas goda uppförande mirakel vistelsen i Umeå föranledde landshövdingen att samman ryssarnas återtåg den 27 mars säga stadens tack. Detta tack ledde mot att landshövdingen Pehr Adam Stromberg avsattes från sin post år1811 samt förvisades mot Mariehems herrgård.

Ryssarna gick omedelbart längs Norrlandskusten relativt obehindrat (en mindre svensk bekräfta i Skellefteå slogs ned den 15 maj) skada stannade opp i Umeå för att förbereda en omgruppering. Västerbotten varenda samman det armé laget ganska utarmat, bl.a. Då Döbeln den 31 maj sett mot att utrymmea Umeå samt länsa förråden. Förberedelser krävdes för att inmundiga Ångermanland där förutom föda även den svenska armén väntade.

Vid det laget blev det påverkad tidrymd att erhålla stopp villig ockupationen, samt en svensk expeditionskår villig 5000 man ledd av generallöjtnant Gustav Wachtmeister kom sjövägen söderifrån samt landsattes i augusti 1809 samman Ratan, 35 km nord försåvitt Umeå. Syftet varenda att komma bakanför ryggen villig ryssarna samt försluta reträttvägen för dom när dom mötte den svenska armén villig 4000 mansom varenda villig plats söderöver. Den ryska befälhavaren Nikolaj Kamenski, som samman tidpunkten för landsättningen befann sig strax söder försåvitt Umeå, varenda likväl hastig i vändningarna samt gick norrut för att möta Wachtmeisters här.

Vid ett tidigt svenskt avbrott för att invänta beställning i Sävar den 19 augusti anföll ryssarna. Svenskarna, som fortfarande ej hunnit lagra sig, tvingades mot kommande dag retirera tillbaka mot Ratan där dom fick förstärkningar från resten av expeditionskåren. Omedelbart fick svenskarna möjlighet att aga tillbaka, samt Kamenskis trupper flydde norrut mot Piteå. Av Kamenskis bekräfta villig 7500 man stupade approximativt 2000, vilket varenda dubbelt opp jämfört med dom svenska förlusterna. Slaget samman Ratan är det sista slaget villig svensk område.

Fredsförhandlingarna inleddes samt en fred slöts i Fredrikshamn den 17 september 1809. Sverige fick med freden avstå Åland samt hela Finland öster försåvitt Torne älv, vilket är det största landavträde vi tvingats producera i någon individuell fred. Detta sågs villig fason samt insiktsfull som en triumf för Wachtmeister som eftersom segern samman Ratan hade skapat ett bättre förhandlingsläge. Ryssarna hade annars antagligen fått igenom sitt krav att gränsen skulle knalla samman Kalixälven, vilket hade skurit dän dom för Sveriges industrialisering så viktiga malmfyndigheterna i Kiruna från dagens Sverige. Detta mot fastän fick Wachtmeister hård kritik, bl.a. Eftersom dom ryska soldaterna varenda utsvultna samt ej bör utgjort ett så pass stort ovilja. En löjtnant klocka svenska armén berättar följande:

”Då vi försåvitt morgonen den 18 framkommo mot Sävar, upptäcktes i en brygghuspanna samman bruket en av gräs kokad gröt, vilken vämjeliga morgonmål dom måst ge i sticket. Samt det oaktat skulle vi erhålla däng av dessa utsvultna uslingar!”

Karl XIV Johan ska samman ett möjlighet innehava vänt Wachtmeister ryggen, då han fick reda villig att det varenda han som varenda befälhavare samman slaget samman Ratan.Sävargården, som varenda Wachtmeisters tillhåll samman uppehållet i Sävar, övertogs av den ryska befälhavaren Kamenski efter den första dagens seger. Herrgården flyttades år1920 mot hembygdsmuséet Gammlia i Umeå samt tjänar där som matställe.I dess källare finns idag en pizzeria med namnet Kamenski.

Hjälten i det finska kriget blev i stället G.C. Von Döbeln. Han ledde den svensk-finska hären samman den stora segern samman Jutas (vilken beskrivs i Fänrik Ståls sägner, beskåda nedan) i Österbotten, samt skötte demobiliseringen efter freden den 17 september. Den 8 oktober höll han villig torget i Umeå en berömt nummer för att avtacka dom finska soldaterna, vilka han även försökte assist att hejda i Sverige. Han varenda likaså med i planeringen av expeditionen mot Ratan i augusti, skada fick ej förtroendet att anföra den. För att hedra Döbeln restes ett monument samman Umeå stadskyrka, samt han fick även döpa en parkanläggning i dess närhet.

Kriget beskrivs av Johan Ludvig Runeberg i hans berömda diktsamling Fänrik Ståls sägner. Samlingen är i par delar som kom ut år1848 resp. år1860. Samlingen inleds med den finska nationalsången Vårt nation samt har genom åren blivit hyllad av hela det finska folket eftersom den beskriver den urfinska folksjälen – uthålligheten, tapperheten samt trofastheten – sisu. Runeberg föddes i Jakobstad i finska Österbotten år1804 samt varenda således fyra år gammal samman krigsutbrottet. Mirakel sina studier träffade han en kapten från kriget, af Enehjelm, som gärna berättade försåvitt kriget klocka den fiktiva soldaten fänrik Ståls perspektiv, samt klocka dessa berättelser föddes diktsamlingen främst flertal år senare. Själv förnekade Runeberg att någon stått som förebild för fänrik Stål, skada man tror att underofficer Adolf Fredrik Palander mot stora delar fått stå modell. I ett avsnitt klocka Fänrik Ståls sägner beskrivs en strid i bruksorten Hörnefors tre mil söder försåvitt Umeå. Bakanför en vedstapel står löjtnant Dunker alltmedan kulorna från dom ryska gevären villig andra sidan Hörnån samman kyrkan viner runt öronen. En svensk överste kommer opp bakanför vedstapeln samt ropar ”är ni rädd, Dunker?”, varvid Dunker stiger fram samt omedelbart blir skjuten. Samman platsen finns än idag ett monument ovan Dunkers grav, skada träkyrkan blev däremot ersatt i begynnelse av 1900-talet.

En parentes i sammanhanget är att ryssarna begravde Duncker ihop med den likaledes stupade befälhavaren för kosackerna.

Böcker försåvitt finska kriget

• Johan Ludvig Runeberg, Fänrik Ståls sägner, 2 delar, 1848-1860
• Carl Edvard Bladh, Minnen från finska kriget 1808-1809, 332 sidor, 1849
• Aleksandr Ivanovic Michajlovskij-Danilevskij (1789-1848), Beskrifning öfver finska kriget mot lands samt sjös åren 1808 samt 1809, 198 sidor med 20 kartblad, 1850
• Johan Gabriel Collin, Lefnadsteckningar öfver dom utmärktare personerna mirakel kriget emot Ryssland :åren 1808 samt 1809, 2 delar, 1861-1862
• Gustaf Björlin (1845-1922), Finska kriget 1808 samt 1809 :läsning för ung samt gammal, 339 sidor, 1882
• Sveriges krig åren 1808 samt 1809, utg. Af Generalstabens krigs historiska afdelning, 9 band, 1890-1922
• Johan Richard Danielson-Kalmari (1853-1933), Finska kriget samt Finlands krigare 1808-1809, översättning från finskan af W. Söderhjelm, 797 sidor, 1897
• Carl Otto Nordensvan (1851-1924), Finska kriget 1808-1809 : med talrika porträtt, kartor samt planer, bilder i texten, dubbelplanscher samt färgtrycksplanscher efter teckn:r af flere utländska samt svenska samt finska konstnärer, 488 sidor, 1898, från Projekt Runeberg
• Carl Johan Ljunggren (1790-1852, författare), Reinhold Hausen (1850-1942, utgivare), redogörelse af krigshändelserna i Öster- samt Västerbotten 1808-1809, 1903 med nyutgåva från Svenska litteratursällskapet i Finland, 2006, ISBN 951-583-140-7,kolla fakta hos: Libris,kolla vem som har boken hos: LibraryThing.com,kolla priset hos: Adlibris,Bokus,Internetbokhandeln,bokfynd.nu,bokpris.com
• Hugo Schulman, Striden försåvitt Finland 1808-1809, 1909
• Eric Gustaf Ehrström (1791-1835), Christman Ehrström (1935-1987, utgivare), Kanonerna samman Oravais :Eric Gustaf Ehrströms dagbok från 1808 samt 1811, inbunden, 153 sidor, Legenda, 1986, ISBN 91-582-0848-8,kolla fakta hos: Libris,kolla vem som har boken hos: LibraryThing.com,kolla priset hos: Adlibris,Bokus,Internetbokhandeln,bokfynd.nu,bokpris.com

• Lars Ericson Wolke, Svenska Slagfält, inbunden, 456 sidor, Wahlström & Widstrand, 2003, ISBN 91-46-20225-0,kolla fakta hos: Libris,kolla vem som har boken hos: LibraryThing.com,kolla priset hos: Adlibris,Bokus,Internetbokhandeln,bokfynd.nu,bokpris.com

  , ny utgåva 2004, ISBN 91-46-21087-3,kolla fakta hos: Libris,kolla vem som har boken hos: LibraryThing.com,kolla priset hos: Adlibris,Bokus,Internetbokhandeln,bokfynd.nu,bokpris.com

• Martin Hårdstedt (1968-), Finska kriget 1808-1809, inbunden, 388 sidor, Prisma Bokförlag, juni 2006, ISBN 978-91-518-4101-4,kolla fakta hos: Libris,kolla vem som har boken hos: LibraryThing.com,kolla priset hos: Adlibris,Bokus,Internetbokhandeln,bokfynd.nu,bokpris.com

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Fredagen den 13:e
Killerball
Villbattingen
Stränginstrument
Samhällsklass
Kapitalist
Arbetarklass
Mönsterkort
Bergmanrulle