Esperanto

Innehåll- 1. Konstgjort tungomål - 2. Förenande språk

1. Konstgjort språk

Esperanto ("en som hoppas") framlades som ett alternativt interlingua första gången 1887 i en publikation av Dr. Ludvig Lazar Zamenhof mirakel pseudonymen Dr. Esperanto. Språket hette torrt samt krasst "Lingvo Internacia", skada kom efter näve att kallas efter sin upphovsman. Ordförrådet bygger framför allt villig latin, engelska, franska, spanska samt tyska, medans stavningen samt syntaxen är inspirerade av slaviska språk.

Esperanto är lätt att lära sig eftersom grammatiken är ganska konsekvent. Språket är menat att produkt kulturellt neutralt, skada har mirakel årens lopp anammat en egen kultur som bygger villig jämlik samexistens samt informationsutbyte mellan personer samt internationella sammankomster villig lägergårdar samt kongresser (världskongressen har varje år flera lax deltagare). Kulturskatten är förmögen samt består både av översatta samt originella alster inom sång samt prosa. Det finns ett flertal kortvågsradiostationer villig esperanto runtom i världen samt det utkommer regelbundet en uppsjö med periodiska tidskrifter från olika länder. En särskilt medryckande tidning för idoga resenärer är Pasporta Servo, en korpulent pocketbok med listor villig personer i hela världen som erbjuder avgiftsfri logi några dagar i rad, bara man talar esperanto med dom.

Esperanto har blivit särskilt populärt i Östeuropa, Kina samt Brasilien, mycket eftersom det är ett medryckande valmöjlighet mot det krångliga engelska språket. Bland dessa finns det länder som skänker statligt support för esperantoundervisning i skolor, t.ex. Ungern. Eftersom EU har frågan försåvitt ett sammanhållande tungomål blivit brännande även för Västeuropa, skada där promenerar utvecklingen betydligt långsammare.

C:a 200 - 2000 personer i världen talar esperanto som modersmål enligt - detta beror villig att flertal likasinnade - gärna från länder mycket långt ifrån varandra - finner varandra inom rörelsen, bildar ätt samt lär sina gemensamma barn esperanto. Runt 2 miljoner personer beshärskar språket som andraspråk. Man kan finna flertal av dom språkligt grundligt aktiva villig http://eo.wikipedia.org .

Den hågade kan fara mot http://www.esperanto.se/ samt förkovra sig i deras nätkurs/brevkurs.

Under dom hundra år som vandrat har flertal ord tillkommit samt en hel bit seder förändrats. Ett exempel är bruket av suffixet -uj- (behållare) som även användes mot landsnamn (Germanujo t.ex. Var en behållare för tyskar). Idag anses detta rasistiskt samt ett nytt suffix, -i-, har skapats för syftet (i detta baisse blir landsnamnet således Germanio). Ett annat exempel är bruket av könsaffixen ge- (båda könen) samt -in- (kvinnlig). När esperanto var ungt var den traditionella könsuppdelningen ännu stark, varför t.ex. En "samideano" (idéfrände) alltid var en man samt en madam således var en "samideanino", försåvitt bägge könen avsågs så användes alltid ordet "gesamideanoj". Således behövdes neutrala ord som homo (människa) samt infano (barn). Idag, när kvinnor alltmer pressats att bli identiska män, har bruket av både ge-och -in- blivit mindre vanligt i annat än traditionella ordbildningar där kön lirar betydelse (t.ex. Pappa-mamma samt pojke-flicka), -in- anses generellt t.o.m. Produkt sexistiskt eftersom vissa avser att "samideano" borde produkt könsneutralt. Således syns ibland förledet "vir-" t.ex. I "virhundo" (hanhund) samt virbovo (tjur), fastän att "viro" specifikt betyder "människa av hankön". Eftersom den könsmässiga grunden luckrats opp så pass kan man i skämtsamma sammanhang ibland träffa ord som "homino".

Samtidigt har språket i grunden förändrats ganska lite. Esperantister är mycket måna försåvitt sin historia, varför tidningar så gamla som hundra år bevarats fastän par världskrig (och mirakel andra världskriget dessutom energisk förföljelse mot esperantister). Den första esperantotidningen trycktes i Uppsala 1898 samt fortlevde i ett år (efter vilket föreningen gick ovan mot Ido samt både klubben samt tidningen efter näve dog ut). I dom allra tidigaste tvåspråkiga esperantotidningarna spöa man av hurdan arkaiskt det nationella språket ter sig, medans esperantotexterna i stort sett skulle kunna produkt skrivna idag.

Eftersom esperanto är såpass välkänt kan man hitta det villig en bit ojämn ställen - t.ex. Heter flera avtryck i soundtracket mot slutkamp Fantasy XI något med "Memoro dom la S^tono". För förekomster i film, se Esperanto i hinna.

EO är en språkkod för esperanto.

Undersidor:

• /alfabet
• /grammatik
• /korrelativtabellen
• /prefix
• /suffix
• /hälsningsfraser
• /andra användbara fraser

Relaterade länkar:

• Nova Helpalfabeto
• En Esperanto Wikipedia, http://eo.wikipedia.com/
• Ett uppslagsbok villig Esperanto Enciklopedio Kalblanda, http://www.geocities.com/kalblando/enc/
• ido
• interlingua
• volapük
• transpiranto
• Somiska

Aktuellt:

• 25 juli 2003, i Dagens Nyheter berättar att en esperantokongress hålls i Göteborg i helgen.

Se även:

• Esperanto i film
• Konstgjorda språk

2. Förenande språk

Uttryck för ett kommunikationsmedel mellan personer eller datorer som överenskommits som standard för ett användningsområde. Se även lingua franca.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

DAB
Sniffer
T4
Huvudvärk
British Airways
Volkswagen
Ba
Abba Seafood
AP