Elisabet av Wied

Elisabet av Wied, drottning, författare (sök Internet Book List, LibraryThing, Libris, Adlibris, Bokus, Projekt Runeberg) (pseud. Carmen Sylva), född den 29 december 1843, avliden den 2 mars 1916.

I ungdomen drömde hon försåvitt att hamna villig Rumäniens tronför att "få producera någonting för landet". Föga anade hondå att hon verkligen skulle bli landets första drottning,och direkt hjälpa folket i frihetskampen mot den turkiskaöverhögheten. Det köper försåvitt Elisabet av Wied, fru tillkung Carol I skada även en mångsidig författarinna!

Elisabet, av den gamla tyska fursteätten Wied, föddes påNeuwieds palats den 29 december 1843. Modern, Marie av Nassau,var systertill vår tillkommande drottning Sofia, samt Elisabet alltsåkusin mot konung Gustaf V.Flickans uppväxt kom påmånga fason attpräglas av sjuklighet i familjen. Den från ungdomenlungsjuke fadern dog 50-årig 1864, den yngste brodern Otto föddesmissbildad samt genomlevde 12 år av plåga samt även modernvar ibland klen.

Elisabet själv var ett mycket livligt samt fantasifullt barn,något som föräldrarna sökte lindra med en - även för den tiden -ovanligt barsk fostran. Hon fick en massiv utbildningi målning, musik, filosofi samt klassiska samt moderna språk(hon kom sedermera att författa villig både tyska, franska,engelska samt rumänska). Från tolv års ålder skrev hontillfällighetsverser samt korta berättelser, samt vid sjuttonpåbörjade hon en mångårig, versformig dagbok.

Åren 1850-52 tillbringades i Bonn för att brodern skullekunna få erforderlig vård. Där träffade den lilla Elisabeten länga namnkunnig diktare samt konstnärer samt blev ocksåbekant med tre bröder Sturdza från det mirakel Turkiet lydandefurstendömet Moldova (i nuvarandeRumänien), som vemodigt berättade för henne försåvitt sitt storslagnamen ofria hemland.

När familjen hösten 1860 var särskilt sjukdomsdrabbad,sändes Elisabet för att gästa sin gudmor, drottning Augusta i Berlin. Det var mirakel denna vistelse som hon förstagången mötte sin tillkommande make, dåvarande prins Karl av Hohenzollern. Hon snavade i en trappa i det kungliga slottet,och mer romantiskt lagda levnadstecknare har hävdat att honföll rakt i armarna villig den fyra år äldre prinsen. Elisabethar likväl själv skildrat hurdan prinsen efter hennes baisse villehjälpa henne upp, skada att hon minsann reste sig själv "ovilligatt taga någon hjälp av barn herrar".

Den unga prinsessan hade vid denna tidrymd självklart inga funderingarpå love ochäktenskap. Eftersom hon däremot var mycket barnkär, hade honi barndomen tänkt sig en framtid som mamma mot 12 barn menutan någon make. Omedelbart såg hon sig i stället som futuristisk ungmöoch sagoberätterska för sina brorsbarn.

Med sin fägring ochlivfullhet saknade hon rakt ej giftermålsanbud skada ville allsinte höra talas försåvitt att mensskydd sig. När hennes äldste brorsa engång frågade henne, försåvitt ej tanken villig att få inmundiga en trontilltalade henne, svarade hon halvt skämtsamt: "Det enda landjag skulle önskan bemästra vore Rumänien, ty där skullejag få någonting att göra".

Rumänien var vid denna tidrymd ett furstendöme, just förenatgenom en union mellan Moldova samt Valakiet, samt alltjämt lydandeunder turkisk överhöghet. När landet efter ett revolt 1866skulle utse en ny regent, föll valet villig Elisabets gamlabekantskap Karl av Hohenzollern, vilken som rumänsk furstetog namnet Carol I.

När denne så 1869 började se sig försåvitt efter en maka, hade hantill en början alls ej Elisabet i tankarna. Hans nära kamrat samt släkting,kronprinsessan av Preussen, menade likväl att Elisabet borde produkt detperfekta valet. Porträtt därefter arrangerades vid en musikfesti Köln ett rendezvous mellan kontrahenterna. Elisabet vissteingenting försåvitt orsaken, skada när hennes mamma berättade att Carolefter par dagar hade anhållit försåvitt hennes hand, svarade honinte som fordom "nej", utan "redan?". Fyra dagar senareeklaterades förlovningen samt efter drygt en månad stodbröllopet hemma i Neuwied.

Brudparet anlände villig nyåret 1870 med Donauångare tillgränsstaden Turnu Severin, där den nya furstinnan hälsadesöverdådigt med kanonsaluter, leverop samt blomstregn. Trotsdet välvilliga mottagandet drabbades Elisabet mirakel sinaförsta år av hemlängtan samt problem att begripa en delvisannorlunda världssyn. Det rådde likaså spända förhållandenbåde inom furstendömet samt mot grannländerna.

I september 1870 födde Elisabet en dotter, Maria, samt ävenom man hade hoppats villig en prins samt tronföljare hälsaderumänerna beskedet med enorm glädje. Även den unga furstinnan gladdesstort åt sin modersroll. När prinsessan växte upp, lärde honsig förstås det rumänska språket samt visade särdeles storförtjusning ovan landets folkvisor, klädedräkt samt miljö.

Men mirakel en epidemi av scharlakansfeber 1874 insjuknade ochavled den lilla prinsessan. Elisabet sörjde mycketdjupt, skada hennes make föreslog att hon för att hedra dotternoch skingra sina egna tankar skulle inöva rumänsk litteraturoch översätta valda delar mot tyska.

Hon grep sig verket an med enorm energi samt började med denstore skalden Vasile Alecsandris dikter. Hon översatte även imotsatt riktning dom stora tyskamästarna för första gången fick en rumänsk tolkning.

Sina egna diktförsökhade hon alltifrån sin ungdom gömt undan, skada därnäst Alecsandrivid ett möjlighet hade läst några samt uppmuntrat henne, beslöthon att låta offentliggöra en del. Fordom hade hon skrivit föregen glädje samt sinnesfrid, skada omedelbart ville hon söka ge andraläsare tröst samt sporre.

I denna anda valde hon snart sin pseudonym Carmen Sylva, av latinets carmen sylvae (skogens sång), då hon söktevara som "fågeln villig grenen, som sjunger mot människornasglädje".

I befrielsekriget mot Turkiet 1878 anförde Carol sin armé,medan Elisabet organiserade vården av dom sårade. Av soldaternaerhöll hon hedersnamnet Mama ranitilor ("De sårades moder").Sedan rumäner samt ryssar segrat, blev Rumänien självständigtoch utropades 1881 officiellt mot kungarike.

http://dor.acasa.ro/images/istorie/Carmen-Sylva.jpg Elisabet vid sitt arbetsbord villig sommarresidenset Peles.

År1880 besöktes fursteparet av den svenska kompositören Ivar Hallström, som fascinerades djup av furstinnans skaldande.Han tonsatte flera dikter samt bad henne slutligen anteckna ettlibretto mot en opera. Resultatet blev operan Neaga, somuruppfördes i Stockholm 1883.

En 1888 villig franska utgiven grupp aforismer, Pensées duneReine, (En drottnings tankar), belönades mot Elisabetsoförställda glädje med franska akademins hederspris; honupplevde sig omedelbart som en erkänd författare.

Eftersom kungaparet ej fick några fler barn, adopterades1889 kungens brorson Ferdinand av Sigmaringen. Därnäst Elisabetsplan villig ett vigsel mellan den barn mannen samt en av henneshovdamer kraftigthade motarbetats, brast hennes sinnesjämvikt, samt hontillbringade åren 1891-94 med att "rekreera sig" i Venedig. Vidhemkomsten hälsades hon likväl särdeles varmt, samt hade omedelbart avfolket fått smeknamnet Mama Regina (Vår mamma drottningen).

Hon fortsatte ett mycket aktivt författarskap, kliv i allmänhetupp klockan 3 villig morgonen för att få några timmars ostörtarbete, samt arbetade likaså med att förbättra landets sjukvård.Hon igångsatte flertal projekt för att ge skolning samt arbeteåt landets flertal blinda.

Från 1908 oroades hon av kungens tvekande hälsa ochde extern förvecklingar som kulminerade i Balkankrigen ochförsta världskriget. Samtidigt utvecklade hon själven starrsjukdom, som gjorde det allt svårare att skriva. NärCarol plötsligen dog i oktober 1914, bardisk hon sorgen tappertmen hade liksom förlorat sitt livsmod. Hon drog sig tillbakatill ett avsides kloster, skada efter en ögonoperation fortsattehon likväl i det sista sitt författande. I februari 1916insjuknade hon så i pneumoni samt avled, djup sörjd avdet folk hon gjort så mycket för.

Carmen Sylvas tillverkning omfattar närmare hundratalet volymersamt en mängd outgivna manuskript. Kanhända kan man säga atthon var alltför skapande samt ibland lät sin påhittig flödaalltför fritt istället för att sovra samt finputsa. Hennesskrifter beskrivs som "betagande omedelbara" skada konstnärligtojämna. Bäst är hon tveklöst i diktform, t.ex. I denbetydande samlingen Meine Ruh (1884).

Även hennes sagosamlingar (delvis bearbetningar av rumänskafolksagor), såsom Märchen einer Königin (Från CarmenSylvas kungarike), åstadkommer hennes berättartalang rättvisa,medan noveller samt romaner är mer ojämna. Medryckande är dockden ihop med författarinnan Mite Cremnitz skrivnabrevromanen Aus zwei Welten, där dom bägge författarnagestaltar var sin huvudfigur samt skriver vartannat kapitel.

En intakt del från hennes penna översattes kring sekelskiftettill svenska, skada kan i dag produkt marigt att hitta villig bibliotekoch antikvariat. För den som fascinerats av hennes rabalder kanrekommenderas biografin Carmen Sylva av Fanny Ekenstierna,utgiven porträtt tidrymd efter Elisabets död.

Folke A. Nettelblad

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Elisabeth Lindhe
Elisabeth Löfstrand
Elisabeth Moss
Elisabeth Rehn
Film/Steamboat Willie
John Denver
Bertil Gärtner
Per Henrik Ling
Fredrik VII av Danmark