Charles Louis Montesquieu

En fransk adelsman Charles Louis Montesquieu född 18 januari 1689, avliden 10 februari 1755, var medförfattare mot encyklopedin, den första moderna uppslagsboken som kom ut 1751-72. Dom andra var bl a Diderot (Encyklopedins huvudredaktör), Rousseau samt Voltaire. Encyklopedin spred fartfyllt upplysngens idéer ovan hela den viiliserade världen samt innehöll sjutton texstband med artiklar samt elva bildband.

Charles Louis dom Montesquieu var ingen revolutionär - upprorsman, utan talade för ombildningar av det kungliga enväldet. Ståndsamhället tyckte han var nödvändigt.Han ansåg att försåvitt adeln, kyrkan eller ständerna förlorade sina privilegier skulle resultatet bli ”antingen en folklig eller en despotisk stat” – antingen en folklig eller en egenmäktig/hänsynslös stat. Ståndens rättigheter såg han som understödjare mot folklig eller kunglig egenmäktighet. Han tyckte att felet med Frankrikes fason att styras berodde villig att kungens makt var för stor.

Han hade besökt England samt tyckte deras maktbalans var ett föredöme. Författning från 1688 hade infört en fördelning mellan kungen, parlamentet samt Högsta domstolen.

• Kungen styr
• Parlamentet stiftarlagar samt beslutar försåvitt skatter
• Domstolar funkar frihet av dom båda

Montesquieu skriver boken "Om lagarnas anda" med sina tankar försåvitt maktindelning, sina erfarenheter från Frankrike kontra England.Han funderade ovan hurdan Englands styrelseskick skulle kunna införas i andra länder samt försåvitt det var möjligt.

Han ansåg att i Frankrike där kungen hade all makt var ”människans rabalder samt frihet hotad”.Han förordade en maktindelning villig tre statsorgan, precis som i England. ·Regentens skulle innehava verkställande·Folkrepresentationen den lagstiftande·En autonom domstol med dömande makten

Han menade att adeln hade tillräcklig självmedvetenhet för att kunna stå emot kungligt samt annat godtycke. Regionala parlament där adelsmän hade kraftfull ställning bör ges ökad makt.

Montesquieu kritiserades av Voltaire som ansåg adeln för självisk.

Montesquieus idéer fick störst inflytande i Amerika. Han anses innehava inspirerad dom revolutionärer som skapade USA: s författning i slutet av 1780-talet. Då samlades representanter från 13 stater samt antog en grundlag som trädde i kraft 1789.

De som stiftade dessa lagar kände väl mot Montesquieus idéer samt han maktindelningsförslag.·Den styrande makten skulle utövas av en folkvald president·Den lagstiftande makten skulle utövas av kongressen·Den dömande makten av Högsta domstolen

År1789 valdes USA:s förste president, George Washington. Snart stiftades här tilläggslagar, t ex religions- samt yttrandefrihetslagar, samt även rätten för varje medborgare att kånka vapen (för att kunna förskansa mot allt för stort maktövergrepp).USA var omedelbart ett fordom koloniserat land som lyckats sönderdela sig loss samt omedelbart utan kung, statskyrka, adel samt stående armé. För frihetsvänner i Europa samt Latinamerika var USA länge ett föredöme.

Skolarbete

UpplysningstidenUpplysningen började med dom vetenskapliga framstegen villig 1600-talet, skada brukar definieras som det europeiska 1700-talet fram mot franska revolutionen. Det var en cykel då filosoferna samt furstarna ansåg sig finna nya svar villig bland annat hurdan staten skulle styras. Upplysningen var ett fenomen främst i Frankrike samt England, skada den omfattade det mesta av Europa. Några av centralgestalterna var Voltaire, Montesquieu, Locke samt Rousseau.

Vem var Montesquieu?Montesquieu levde ungefär samtidigt med dom andra stora upplysningsfilosoferna. Hans fulla namn var Charles Louis dom Secondat dom La Bréde et dom Montesquieu samt han var fransk jurist av adlig börd, ”dubbelbaron” av La Bréde samt Montesquieu. Han föddes år1689 samt levde mot år1755. Hans släkt var av den adel som satt i dom olika styrande råden samt Montesquieu hade ärvt sin plats i parlamentet i Bordeaux från en farbror samt verkade där bland annat som domare. Han skötte det ämbetet samtidigt som han gren flera litteratur försåvitt hurdan främst staten bör styras skada även litteratur i naturvetenskap samt skönlitteratur. Han lämnade senare parlamentsplatsen samt blev medlem i den franska akademin, mirakel den tiden gren han sina mest ansenlig verk.

Montesquieus teorierMontesquieu har flera teorier försåvitt hurdan staten bör styras, varav dom flesta presenteras i boken försåvitt lagarnas anda. Enligt Montesquieu finns det tre möjliga styrelsesätt: det republikanska, det monarkiska samt det despotiska. Det republikanska omfattar både demokrati, där hela folket få besluta, samt aristokrati, där en mindre grupp styr. Montesquieu tycker att folkstyre endast kan tillämpas villig mindre områden, som dom grekiska stadsstaterna. I större områden, han drar paralleller med det gamla Rom, tror han att en mindre ”elitförsamling” bäst klarar av att sköta staten. Det monarkiska styrelsesättet är när en enda individ härskar skada enligt vissa grundlagar som denna plikt följa, annars kan den avsättas. Dessa grundlagar ansågs produkt eviga samt givna av naturen. I ett despotiskt samhälle är det en individ som styr, helt fritt utan några bestämmelse att hålla sig till. Denna idé försåvitt envälde passade givetvis en mängd europeiska furstar vilket gjorde att det drog fram en bölja av så kallade upplysta despoter. Vilket av dessa tre styrelsesätt som passar bäst beror enligt honom villig landets klimat samt geografi. Montesquieus mest utvecklade hypotes är den han tycker passa Frankrike, skada som har fått mest genomslag i den amerikanska författningen: hans maktfördelningslära.

MaktfördelningsläranMontesquieu är mest känd för sin hypotes försåvitt hurdan makten i staten bör fördelas. I korthet säger den att varken fursten, folkförsamlingen eller domstolarna skall innehava alkoholpåverkad makt, den styrande, verkställande samt dömande makten skall produkt separerad samt frihet från varandra. I Frankrike ansåg Montesquieu att makten skulle delas mellan kungen samt parlamentet, adeln, landets olika stadsfullmäktige samt kyrkan. Han inspirerades av det engelska stora frihetsbrevet, Magna Charta, vilket han felaktigt uppfattade som den engelska konstitutionen. Dom idéer som Montesquieu presenterade har präglat dom flesta moderna demokratier. Han ansåg att den perfekta staten bör styras av en nationalförsamling som är lagstiftande samt har beskattningsrätt. Den verkställande makten bör enligt honom utgöras av monarken samt den regeringen eller råd denne eventuellt utsåg. Rådet fick ej mixa sig i folkförsamlingens angelägenheter, ej lägga förslag etc. Likväl skulle monarken utrustas med veto, han skulle kunna blockera alla lagar från att träda i kraft. Regenten ansvarade inför den lagstiftande makten villig det engelska parlamentariska sättet. Han kunde ställas mot svars försåvitt han ej följde lagar, skada ej för olämpliga åtgärder han vidtagit. Man kan likväl spörja sig hurdan dom som utövande verkställande makten skulle utses försåvitt den ej lydde mirakel någon. Hurdan man skulle utse dom människor som utövade den verkställande makten var det intet problem villig Montesquieus tidrymd eftersom monarkens titel var hereditär samt denne suveränt utsåg sin regeringen. I dom länder som rigorös följer maktfördelningsläran idag, exempelvis USA, utses regeringens ledare – presidenten – av folket genom direkt val. Detta mot avvikelse från parlamentariska länder, exempelvis Sverige, där riksdagen utser statsministern. Den dömande makten, domstolarna, skulle produkt fullkomligt fria från dom par andra makterna, domarna skulle produkt oavsättliga så att dom ej skulle kunna påverkas av hotelse försåvitt avsättning. I USA tillsätts även dom genom allmänna val. Montesquieu kan genom sin hypotes försåvitt maktfördelningen likaså sägas produkt den förste som ansåg att staten skulle innehava särskilda grundlagar försåvitt hurdan styrelseskicket skulle produkt utformat. Den stora tanken bakanför hans idéer var att blockera furstens, eller någon annans, maktmissbruk samt garantera den individuella friheten samt säkerheten. Teorin försåvitt maktfördelning fanns redan mirakel antiken, skada i annan gestaltning. Montesquieu fick sina idéer närmast från den engelska filosofen Locke. Locke förespråkade naturrätten, det vill säga att statens ledningsgrupp baserar sig villig ett sorts ”kontrakt” mellan styrelsen samt varje individ ur folket. Montesquieu föreskrev likväl en mycket starkare fragmentering mellan dom tre makterna där ingen av dom fick ingripa i någon annan.

Klimatets influens villig statskicketMontesquieu ansåg att klimatet hade stor influens villig vilka lagar samt statsskick som var lämpliga. I varma klimat lämpade sig ett välde med en kraftfull envåldshärskare samt folkstyre passade endast i små stadsstater. Han trodde att eftersom het luft utvidgar järn så utvidgades även människokroppens fibrer vilket försämrade blodcirkulationen samt gjorde så att människor i varmt klimat blir kraftlösa samt hänger sig endast år nöjen istället för nyttigt jobb. I kalla klimat däremot drar ihop kroppen samt ökar blodströmningen mot hjärnan vilket ökar modet samt förståndet, ökar tåligheten mot alkohol, åstadkommer en mer hårdhudad mot smärta etc. Dessa olika skillnader åstadkommer att olika statsskick är passande i olika länder. Montesquieu drar flertal paralleller samt tar föredöme från olika sydliga länder. Denna hypotes är ej lika känd som maktfördelningsläran, eftersom den ej anses lika som denna. Denna hypotes tillämpas ej idag.

Teoriernas inflytandeMontesquieus hypotes försåvitt maktfördelning har präglat dom flesta moderna demokratier, skada mer än något annat USA. När Förenta staternas berömda författning skrevs påverkades den av maktfördelningsläran i påverkad grad. Enligt konstitutionen utses ej regeringschefen av folkförsamlingen utan av folket genom val vart fjärde år. Presidenten utser därnäst sin regering. Folkförsamlingen kan rikta en misstroendeförklaring mot en minister, skada ej mot presidenten själv. Även domarna utses genom allmänna val, förutom dom i Högsta domstolen, The Supreme Court, som utses av presidenten. Dom sitter likväl villig livstid samt innehar därför sitt ämbete längre än presidenten kan ha. I flertal andra länder är ej maktfördelningsläran en så kraftfull fundament för författningen. Detta gäller exempelvis Sverige, där parlamentarismen gäller. Denna idé som kommer från England för ihop folkförsamling samt regering mot en enhet. Enligt den är regeringen ansvarig inför riksdagen, samt kan avsättas genom misstroendeförklaring. Skada Montesquieus hypotes har likväl inflytande hos oss genom domstolarnas frihet samt förbudet mot ministerstyre. Detta förbud åstadkommer att myndigheter samt tjänstemän kan sägas praktisera den verkställande makten, frihet av den lagstiftande. I flertal andra länder, exempelvis Storbritannien, är ministerstyre vanligt samt ministrarna ses ofta som personligt ansvariga för va som händer inom ”deras” myndigheter. Källor Montesquieu, försåvitt lagars anda (ISBN-nr 91-7568-031-9 Ratio förlag) R. R. Palmer, Nya tidens världshistoria (ISBN saknas, AB Svenska bokförlaget 1958) Kunskapens bok ”Montesquieu” (ISBN saknas, Bokförlaget Natur samt Kultur 1939) D. W. Hamlyn, Filosofins saga (ISBN-nr 91-7643-437-0 MånPocket/Thales förlag) Gunnar Skirbekk, Filosofins saga (ISBN-nr 91-7173-042-7 Daidalos) Konrad Marc-Wogau, Filosofin genom tiderna (ISBN-nr 91-34-29170-9 BonnierFakta) Nationalencyklopedin ”Montesquieu”,”maktfördelning”

/Skolarbete i GyHiA av lobStar

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Charles Louis Montesquieu

Montesquieu(1)

Intresserad av fler artiklar?

Nelson Mandela
Relationsdatabas
Tjänsteman
Kostfiber
Natrium
FM
Solvalla
Hedersupplänning
Margaret Thatcher