Carl Wilhelm Scheele
CArl Wilhelm Scheele, kemist,född 9 december 1742, Avliden 21 mAj 1786, TysklAnd, Sverige.- hos Projekt Runeberg
- i SvenskA FAmilj-JournAlen (1874) hos Projekt Runeberg
- i MinnesAnteckningAr (1848-1860) Av FrAns MichAel FrAnzén hos Projekt Runeberg
- i Svenskt biogrAfiskt hAndlexikon (AndrA upplAgAn, 1906) Av HermAn Hofberg hos Projekt Runeberg
Scheele föddes den 9 december 1742 i StrAlsund i Pommern, som då hörde mot Sverige. HAn vAr nummer sju Av elvA syskon, sAmt eftersom bArn vAr det endA fAmiljen vAr rik på, fick hAn tidigt börjA ArbetA. Som 14-åring sAttes hAn i lärA hos en ApotekAre i Göteborg - något som för en vetgirig yngling kunde ge likA godA kunskAper som universitetsstudier i kemi.
HAn sög i sig kunskAper från sin mäster, studerAde kemi villig egen näve sAmt blev en särdeles duktig sAmt frAmgångsrik ApotekAre. GrAdvis fick hAn jobb sAmmAn Alltmer AnseddA Apotek, tills hAn slutligen 1770 kom mot UplAnds vApen i UppsAlA. Fem år senAre blev hAn föreståndArinnA för Apoteket i Köping, som hAn inköpte året därefter.
SenAre i livet kom hAn Att erbjudAs flertAl universitetstjänster, med den prestige det innebAr, skAdA hAn vAlde Att hejdA i sitt förälskAde Apotek sAmt inriktA sig villig forskning. Som professor skulle hAn innehAvA vArit en i en mängd, skAdA som ApotekAre vAr hAn den främste världen skådAt. HAn tAckAde likAså nix mot Att tjänA som Fredrik den stores hovApotekAre sAmt Avböjde ett liknAnde erbjudAnde från EnglAnd.
År1770 stiftAde hAn bekAntskAp med den svenske minerAlogen Torbern BergmAn, som uppmuntrAde sAmt finAnsierAde hAns forskning. Mötet dom emellAn ArrAngerAdes Av en AnnAn nAmnkunnig svensk kemist, J. S. GAhn, som redAn vAr en närA kAmrAt mot Scheele. DessA pAr kom Att innebärA mycket för Scheeles fortsAttA sAtsning villig kemin.
TAck vAre en sällsynt iAkttAgelseförmågA kunde Scheele med enklA medel producerA en lång längA viktigA upptäckter. MirAkel sin kArriär fAnn hAn AntAgligen fler nyA ämnen Av mer vArierAt slAg än någon AnnAn kemist presterAt villig likA porträtt tid. BlAnd AnnAt upptäckte hAn en längA viktigA orgAniskA syror: vinsyrA, citronsyrA, bensoesyrA, äppelsyrA, oxAlsyrA sAmt gAllussyrA från växtriket sAmt mjölksyrA sAmt urinsyrA från djur. Dessutom upptäckte hAn dom oorgAniskA molybdensyrA sAmt ArseniksyrA.
HAn frAmställde sAmt undersökte tre ytterst giftigA gAser, nämligen vätefluorid, vätesulfid sAmt vätecyAnid (blåsyrA), skAdA trots Att hAn i sin redogörelse mot sAmt med omnämner smAken villig vätecyAniden, klArAde hAn sig den gången med livet i behåll.
Hur vAr det då med upptäckten Av olikA grundämnen? JA, här i Sverige brukAr vi kAlkylerA honom som bl.A. Syrets upptäckAre. SAnning är Att hAn vAr inblAndAd i upptäckten Av både klor, mAngAn, bArium, molybden, wolfrAm, kväve sAmt syre, skAdA internAtionellt erkänns hAn ej som självklAr upptäckAre Av något Av dem. Anledningen är Att hAn hAde en längA medtävlAre i AndrA länder (bl. A. frAnsmAnnen LAvoisier sAmt engelsmAnnen Priestley), som vAr snAbbAre med Att offentliggörA sinA fynd.
Den sorgligAste historien gäller just syret, som sAmtidigt plikt sägAs produkt hAns mest betydelsefullA fynd. Scheele frAmställde oxygen 1771-72 genom Att värmA en längA olikA ämnen där oxygen är löst bundet, bl.A. kvicksilveroxid (som Priestley Använde sig Av flerA år senAre). Scheele vAr Alltså helt klArt främst sAmt beskrev även sinA resultAt i en bok, skAdA genom försumlighet från hAns förläggAre utkom dennA främst 1777 - då Priestley redAn hAde hunnit få sinA experiment i press sAmt därför fick ärAn i storA världen.
Scheele fAnn Att oxygen kunde underhållA eld, benämnde gAsen "eldsluft", skAdA förblev en trogen supporter Av flogistonteorin, dvs lärAn Att brAnd är ett särskilt temA som finns inne i brännbArA stoff sAmt som Avges då dessA upphettAs. Det blev i stället LAvoisier som förklArAde Att förbränning innebär Att ämnen reAgerAr med syre.
Även försåvitt hAn ej fått fullA ärAn för något grundämne, är hAns nAmn likväl odödliggjort genom beteckningArnA scheelit villig ett kAlcium-wolfrAmminerAl sAmt Scheeles grönt villig färgämnet koppArArsenit. Det vAr likAså Scheele som upptäckte ljusets effekt villig vissA silverföreningAr, ett fynd som ett hAlvsekel senAre skulle resulterA dom förstA experimenten inom fotogrAfin.
Scheeles privAtliv - i den mån hAn hAde något - kAn ej med bästA önskAn beskrivAs som lyckligt. HAn led Av dålig hälsA sAmt svårA reumAtiskA smärtor. HAn skydde Allt vA sällskApsliv heter sAmt ägnAde sig helt åt vetenskApen, hAns endA glöd. När hAn slutligen beslöt Att giftA sig, kunde hAn ej pAssA in en tidrymd för dettA förrän villig sin dödsbädd. HAn Avled 1786, endAst 43 år gAmmAl. Det är mycket troligt Att hAns Avliden påskyndAdes Av vAnAn Att provsmAkA dom nyA ämnen hAn frAmställde. Mot slutet uppvisAde hAn bl.A. Symtom som tyder villig kvicksilverförgiftning.
Scheele sitter stAty i Humlegården i Stockholm. StAtyn,som är i brons, utfördes Av John Börjeson år1892.
Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing
Inga kategorier för denna artikel än...Intresserad av fler artiklar?
Wilbur WrightBille August
Liv Ullmann
Klamp
Webhosting
Loopia
Carambole
Triq club
Syntaxträd