Belgiska Kongo

Innehåll- 1. Geografi - 1.1 Allmänt - 1.2 Provinser - 1.3 Afrikaniserade geografiska beteckningar - 2. Saga - 2.1 Årtal i Kongos prekoloniala samt koloniala saga - 2.2 Provinsernas saga - 2.2.1 Katanga - 2.2.2 UMHK

http://www.kongo-kinshasa.de/grafik/prov.gif Nutida sjökort ovan Belgiska Kongo (Demokratiska Republiken Kongo, Zaïre)

Det koloniala namnet villig nuvarande Demokratiska republiken Kongo, Kongo-Kinshasa, som mirakel en stor bit av Mobutueran (år1971-år1997) hette Zaïre. Fram till 30 juni 1960 var landet en koloni som tillhörde Belgien. Landet var den belgiske monarkens personliga tillhörigheter fram till år1908 mirakel namnet Fristaten Kongo. Den mineralrika provinsen Katanga administrerades mirakel kolonialtiden till stor bit av gruvföretaget Union Minière du Haut Katanga.

http://www.un.int/drcongo/leopold.jpg konung Léopold II av Belgien.Kongos oinskränkte härskare fram till år1908.

1. Geografi

1.1 Allmänt

Landet omfattar större delen av kongobäckenet med en area villig 2.345.000 kvkm, samt 53,8 miljoner invånare (2002) med 3,1% i befolkningstillväxt. Befolkningssiffran kan jämföras med dom 13,5 miljonerna år1958, omkring 16 miljoner människor som bodde i landet till slutet av 1960-talet, 24 miljoner år1980 samt 42 miljoner år1995.

Största folkgrupper: Luba (18%), Mongo (17%), Kongo (15%), Asande (10%). I landet talas opp till omkring 200 språk, uppdelade i 25 språkgrupper.

Officiella (huvud-) tungomål är franska samt Lingala (talas i huvudstaden), Suaheli, Kikongo und Tshiluba.

Läskunnigheten i Kongo ligger f.n. Villig c:a 77%. Ungefär halva befolkningen tillhör den romersk-katolska kyrkan, medans 20% är protestanter, 10% muslimer samt 10% tillhör inhemska stamreligioner.

1.2 Provinser

Provinserna Provinshuvudstad Befolkning tot 1995 Antalet vuxna 1995 Politiskt lokalisering 2004 KINSHASA Kinshasa 4 657 061 2 055 770 Regeringsstyrt BANDUNDU Bandundu 4 907 673 2 283 805 Regeringsstyrt EQUATEUR Mbandaka 4 789 307 2 258 891 RCD behärska s.o., samt i övr. Har MLC kontrollen. ORIENTAL (Haut Congo) Kisangani 5 426 715 2 886 998 Behärskas i n.v. Av MLC, krig i öst mellan MLC,RCD-N,RCD-K-ML,UPC,RCD-ML m.fl. KASAI-OCCIDENTAL Kananga 3 117 305 1 484 997 Regeringsstyrt KASAI-ORIENTAL Mbuji-Mayi 3 778 151 1 702 090 RCD KATANGA Lubumbashi 5 602 178   RCD kontroller n.o., i övr. Regeringsstyrt KONGO-CENTRAL   2 578 299 1 149 097   KIVU-MANIEMA Kindu 7 687 090 3 489 976 RCD KIVU-NORD Goma (ny provins) (ny provins) RCD KIVU-SUD Bukavu (ny provins) (ny provins) RCD HELA LANDET   42 543 779 19 816 623  Läget 2004: Grannlandet Rwanda stöttar gerillan RCD med högkvarter i Goma, en tutsidominerad firma. Grannlandet Uganda stöttar gerillan MLC, dominerad av icke-tutsi. Grannlandet Burundi befinner sig i krig med hutudominerade kongolesiska gerillagrupper. Grannländerna Angola, Namibia samt Zimbabwe stöttar den kongolesiska centralregeringen. Grannlandet Sudan stöttar gerillan ADF, som består av exilugandier i strid i första näve till sitt hemlands regering.

Stora delar av landet täcks ännu av kompakt urskog, medans stora savannområden finns i söder. Kongo är ett av Afrikas rikaste områden med aktsamhet till naturtillgångarna. Mest kända är koppartillgångarna i provinsen Katanga, skada även i övriga provinser finns tillgångar villig diamanter, samt därnäst utvinns ädelträ, palmolja samt kautschuk ur skogstillgångarna.

Se sjökort ovan!

1.3 Afrikaniserade geografiska beteckningar

Nytt namn=>Kolonialt namn Bandundu => Banningville Bukavu => Costermansville Kananga => Luluabourg Kinshasa => Léopoldville Kisangani => Stanleyville Likasi => Jadotville Lubumbashi => Elisabethville Mbandaka => Coquilhatville Mbanza Ngungu => Thysville Mbuji-Mayi => Bakwanga

2. Historia

Kongostaten bildades år1884-85, som en personalunion med Belgien, vilket i praktiken gjorde landet till belgiske monarkens privategendom. År1908 blev landet en koloni mirakel belgiska staten, samt autonom republik år1960. Inbördeskriget som då bröt ut, kom att mirakel rubriken Kongokrisen bli en av dom svåraste internationella problemen villig 1960-talet. Den västvänlige Kasavubu blev president, samt den sovjetvänlige Patrice Lumumba premiärminister. Svåraste konflikthärden blev likväl Katanga, som mirakel rebelledaren Moise Tshombe höll ut till år1963. Den FN-intervention som varade fram till år1964 hade även inslag av svensk kår.

Arméchefen Joseph Desire Mobutu (född år1930) utnämnde sig själv till premiärminister redan år1961, samt tillfångatog Lumumba, vilken Mobutu därnäst utlämnade till Tshombe i Katanga, varefter Lumumba mördades. År1965 gjorde Mobutu därnäst opp med Kasavubu, samt blev både president samt premiärminister. År1971 satte Mobutu verksam en afrikaniseringsoffensiv, som innebar ett namnbyte villig landet från Kongo till Zaïre, samt ett namnbyte villig Mobutu själv till "Mobutu Sese Seko Kuku Ngbendu wa za Banga" (översatt: Den allsmäktige krigaren som tack vare sin uthållighet samt obändliga önskan att önskan promenerar från seger till seger samt lämnar brand i sitt spår) Det majestätiska namnet ackompanjerades av den leopardskinnshatt som Mobutu därnäst alltid bar.

Mobutus tidrymd samman makten medförde en fasansfull korruption, samt ett vanstyre som gjorde det villig naturtillgångar rika landet bottenlöst fattigt. Det var likväl först därnäst Mobutu år1997 tynat dän i cancer samt hans son var villig led att ta över, som rebelledaren Laurent Kabila fullkomligt lyckats erövra den gamla regimen.

Även Kabila tvingades slita till starka gerillarörelser kring försåvitt i det stora landet, samt mördades år2001, för att ersättas av sin son. Inbördeskriget pågår ännu.

2.1 Årtal i Kongos prekoloniala samt koloniala historia

• år1482 Diego Cão, portugisisk sjöfarare upptäcker Kongoflodens utlopp samt grundar en koloni där.
• år1874-78 John Rowlands samt sir Henry Morton Stanley genomför upptäcksresor i landet.
• år1876 Léopold II av Belgien arrangerar en internationell geografisk konferens med syftet att "öppna Afrika för civilisationen".
• år1878 Överenskommelse mellan britterna samt konung Léopold II angående Kongo.
• år1884 Berlinkongressen: dom europeiska stormakterna delar opp Afrika mellan sig.
• år1890-94 Exploateringen av naturtillgångarna är i alkoholpåverkad passage. Kautschukutvinningen ökar fyrfalt.
• år1901 Léopold II tillerkänner Belgien rätten att annektera Kongo från honom.
• år1906 Skandal i Belgien därnäst en parlamentarisk utredning anklagat kungen för att innehava misskött Kongo. Det visar sig senare att kungens rovdrift villig naturtillgångarna i Kongo halverat landets befolkning.
• år1908 Kongo annekteras av belgiska staten.
• år1954 Belgarna öppnar det första universitetet i Kongo, lokaliserat till staden Lavanium
• år1959 Belgiske kungen samtycker till självständighet för Kongo.
• år1960 Rundabordssamtal mellan Belgien samt inhemska politiska ledare i Kongo.

2.2 Provinsernas historia

Östprovinsen

• 3 nov 1913Östprovinsen skapas
• 27 jul 1962Delar av provinsen blir provinserna Kibali-Ituri samt Uele
• 27 mar 1963Återstoden av Östprovinsen blir provinsen Haut Congo
• mirakel 1970-talet får provinsen namnet Haute-Zaïre

Uele

• 14 aug 1962Uele separareras från Östprovinsen
• 28 dec 1966Slås åter ihop med Östprovinsen

Equateur

• 20 aug 1917Equateur skapas
• 14 aug 1962Cuvette Centrale samt Ubangi separeras från Equateur. Kvarstoden ställs mirakel central förvaltning
• 5 feb 1963Namnbyte till Congo Central
• 25 apr 1966Cuvette Centrale, Congo Central samt Ubangi förenas åter som Equateur

Congo Central

• 5 feb 1963Congo Central skapas
• 25 apr 1966Blir en bit av den återupprättade Equateur

Ubangi

• 14 aug 1962Provinsen Ubangi skapas
• 25 apr 1966Blir en bit av den återupprättade Equateur

Kasai

• 1 okt 1933Kasaiprovinsen skapas
• 14 aug 1962Kasai delas i fem nya provinser: Lomami, Luluabourg, Sankuru, South Kasai, Unité Kasaïenne
• 25 apr 1966Lomami, Sankuru samt Kasai-Sud förenas i den nya provinsen Kasai-Ouest. Luluabourg samt Unité Kasaïenne bildar den nya Kasai-Est

Luluabourg

• 14 aug 1962Avskiljs från Kasai
• 25 apr 1966Del av nya Kasai-Est

Sankuru

• 14 aug 1962Avskiljs från Kasai
• 25 apr 1966 bit av nya Kasai-Ouest

Kasai-Sud

• 14 jun 1960Luba-Kasaifolket förklarar sig självständigt mirakel namnet Den federala staten Kasai-Sud
• 30 dec 1961Provinsen återerövrad av centralregeringen
• 14 aug 1962Provinsen Kasai-Sud skapas
• 25 apr 1966Blir en bit av nya Kasai-Ouest

President

• 9 aug 1960 - 12 apr 1961Albert Kalonji (befann sig i exil i Katanga 25 aug-29aug 1960)

Kejsare

• 12 apr 1961 - 14 jul 1961Albert I Kalonji (s.a.)

Anm: 12 april 1961 kallade klanen Kalonji samman stamäldste samt förklarade Albert Kalonjis far för Mulopwe, traditionell Lubakejsare. Fadern abdikerade därnäst till förmån för Albert. Denne greps 30 december 1961, skada flydde samt satte opp en regering som slogs ner i september-oktober 1962

Mwene Ditu

• år1962Centralregeringen har för motiv att låta Mwene Ditu bli en bit av den nya provinsen Kasai-Sud, skada då delar av befolkningen kräver att få tillhöra andra provinser bestäms det att en folkomröstning ska hållas.
• 19 apr 1965 Folkomröstningen uttalar sig för anslutning till provinsen Lualaba, vilket likväl ej erkänns av provinsen Kasai-Sud samt oroligheter utbryter, samt undantagstillstånd utlyses
• 11 feb 1966 Lualaba skänker opp sina mena villig Mwene Ditu
• 18 Feb 1966 Området annekteras av Kasai-Sud

Unité Kasaïenne

• 14 aug 1962Provinsen separeras från Kasai
• 25 apr 1966Blir en bit av nya provinsen Kasai-Est

Kivu

• 1 okt 1933 Provinsen Kivu skapas
• 10 maj 1962 Förvaltningen övertas av centralregeringen, samt Kivu delas i provinserna Maniema samt Kivu-Nord
• 28 dec 1966 Provinsen återförenas

Maniema

• 14 aug 1962 Provinsen Maniema skapas
• 25 apr 1966 Provinsen förenas med Kivu-Central till Kivu-Sud

Kivu-Nord

• 14 aug 1962 Provinsen Kivu-Nord skapas
• 28 dec 1966 Blir en bit av det återförenade Kivu

Kivu-Central

• 18 maj 1963 Bildas av resterna av den styckade provinsen Kivu
• 25 apr 1966 Förenas med Maniema till nya provinsen Kivu-Sud

Kivu-Sud

• 25 apr 1966 Bildas genom en förening av Kivu-Central samt Maniema
• 28 dec 1966 Blir en bit av det återförenade Kivu

Léopoldville

• 1 okt 1933 Léopoldvilleprovinsen skapas
• 14 aug 1962Delas i fyra nya provinser: Congo-Central, Kwango, Kwilu samt Mai-Ndombe
• 25 apr 1966 Kwango, Kwilu samt Mai-Ndombe bildar nya provinsen Bandundu

Congo-Central

• 14 aug 1960 Provinsen bildas ur Léopoldvilleprovinsen

Kwango

• 14 aug 1962 Kwangoprovinsen bildas ur Léopoldvilleprovinsen
• 24 apr 1966 Blir en bit av den nya Bandunduprovinsen

Kwilu

• 14 aug 1962 Provinsen Kwilu bildas från en bit av Léopoldvilleprovinsens territorium
• 18 jan 1964 Förvaltningen övertas av centralregeringen till följd av revolt i sydvästra Kongo. Rebeller kontrollerar större delen av territoriet från januari 1964. Centralregeringen åter i granskning juni 1965
• 18 jan 1966 Provinsregeringen återupprättad
• 25 apr 1966 Kwilu blir en bit av nya provinsen Bandundu

Mai-Ndombe

• 14 aug 1962 Provinsen Mai-Ndombe bildas från en bit av Léopoldvilleprovinsens territorium
• 25 apr 1966 Blir en bit av nya provinsen Bandundu

2.2.1 Katanga

• 15 apr 1891Företaget Compagnie du Katanga utses av Léopold II att handha Katanga
• 19 jun 1900Förvaltningen av Katanga överlåts till Comité Spécial du Katanga
• 1 sep 1910Katanga integreras i Belgiska Kongo, skada åtnjuter speciell autonomi
• 1 okt 1933Autonomin dras in
• 1 jul 1960Kongo blir självständigt från Belgien
• 11 jul 1960Katanga utropar sin självständighet från Kongo
• nov 1961Norra Katanga erövras av centralregeringen, som åstadkommer detta område till provinsen Nordkatanga
• 21 jan 1963Övriga delar av Katanga har erövrats av centralregeringen, samt dessa territorier görs till provinserna Lualaba samt Katanga-Ouest
• 28 dec 1966Katanga återförenas i en provins, mirakel åren 1971-1997 mirakel namnet Shaba

Direktör för Compagnie du Katanga

• apr 1891 - 19 jun 1900Albert Jean-Baptiste Thys

Ordförande i Comité Spécial du Katanga

• jun 1900 -1929Hubert Droogmans

Guvernörer i Katanga för Comité Spécial du Katanga

• 1900 - 14 jan 1903Auguste Weyns
• 14 jan 1903 -1906Léon Tonneau
• 26 jul 1906 -1908Émile Wangermée
• 1908 -sep 1909Léon Tonneau
• 1909 -1 sep 1910Émile Wangermée

Guvernörer efter indragandet av autonomin

• 1 sep 1910 - 21 mar 1917Emile Wangermée
• 22 mar 1917 -2 sep 1920Charles Henry Marie Ernest Tombeur
• 1921 - 23 dec 1923Martin Joseph Marie René Rutten
• dec 1923 - 21 jan 1928Léon Guilain Bureau
• 5 maj 1928 -sep 1931Gaston René Heenen
• sep 1931 -jan 1932Henri Postiaux
• jan 1932 - 23 sep 1933Gaston René Heenen

President i det självständiga Katanga

• 16 jun 1960 - 12 jan 1963Moise Tshombe(1919-1969)

Tjänsteförrättande presidenter mirakel Tshombes fångenskap

• 26 apr 1961 - 22 jun 1961Godefroid Munongo
• Jean Baptiste Kibwe
• Joseph Kiwele

Katanga-Ouest

• 8 jul 1963 Efter bildandet av Katanga-Nord samt Lualaba bildar övriga delar av Katanga provinserna Katanga-Ouest samt Katanga-Sud
• 24 apr 1966 Förenas med Lualaba samt bildar Katanga-Sud

Lualaba

• 30 jun 1963 Provinsen Lualaba separeras från Katanga
• 24 apr 1966 Förenas med Katanga-Ouest till Katanga-Sud

Katanga-Nord

• 22 okt 1960 Luba-Katangafolket åstadkommer revolt till staten Katanga, samt utropar provinsen Katanga-Nord
• 31 mar 1961 Katanga återerövrar norra Katanga
• nov 1961 Centralregeringen återerövrar norra Katanga från Katangas regering
• 11 jul 1962 Luba-Katanga utropar åter provinsen Katanga-Nord
• 5 nov 1966 Förvaltningen i området tas ovan av centralregeringen
• 28 dec 1966 bit av den återförenade provinsen Katanga

Katanga-Sud

• 22 apr 1966 Östra Katanga samt Lualaba förenas till provinsen Katanga-Sud
• 5 nov 1966 Förvaltningen övertas av centralregeringen
• 28 dec 1966 bit av den återförenade provinsen Katanga

2.2.2 UMHK

Union Minière du Haut Katanga, dom facto-härskare ovan Katanga

Företagets webbsida: http://www.um.be/

• 28 okt 1906 Union Minière du Haut Katanga bildas, samt får av Fristaten Kongo ansvaret för att exploatera mineraltillgångarna i provinsen
• 31 dec 1966 All verksamhet stoppas samt alla företagets tillgångar konfiskeras av den kongolesiska centralregeringen

Union Minière du Haut Katanga, styrelseordföranden (Bryssel)

• 1906 -1913Ferdinand, baron Baeyens
• 1913 -1932Jean Jadot
• 1932 -1939Félicien Cattier
• 1939 -1944Alexandre Galopin
• 1944Félicien Cattier
• 1944 -1947Firmin förfaren Bree
• 1947 -1955Gaston Blaise
• 1955 -1963Paul Gillet
• 1963 -1965Edgar förfaren Der Straeten
• 1966Louis Wallef

Union Minière du Haut Katanga, platscheferna i Katanga

• 1910 -1912Eugène Halewijck
• 1913 -1917Preston H. Horner
• 1918 -1919Edgar Sengier
• 1920 -1922Jules Cousin
• 1923 -1927Léon Rasson
• 1927 -1929Joseph dom Mulder
• 1931Henry Barzin
• 1932Gaston Deladrière
• 1933 -1936Henri Heymans
• 1936 -1945Aimé Marthoz
• 1946 -1950Louis Wallef
• 1951 -1957Maurice förfaren Weyenbergh
• 1958 -1966Gérard Assoignon

http://www.antiquemapsandprints.com/iln84.jpgEn tidstypisk upptäcksresande i Afrika 1800-talet

Det var en nitisk artikel. Ordningsfråga: Belgiska Kongo var ju namnet villig den belgiska koloni som varade till den 30 juni 1960 samt därnäst kallats Kongo-Léopoldville, f.d. Belgiska Kongo, Zaïre, Demokratiska republiken Kongo. Varför tas även post-kolonial saga med i denna artikel med koloninamnet som rubrik (Belgiska Kongo)?/Johan B.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-16 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

Mongo
Master System
MinTommy
Oscillograf
Tektronix
Persiska
Kai Hansen
Tobias Sammet
Jens Ludwig