Atombomb

Innehåll- 1. Försåvitt atombomben - 2. Konstruktion - 3. Metoder - 4. Skadeverkan - 5. Saga - 6. 2. En drink

1. Försåvitt atombomben

En Atombomb är ett mycket kraftfullt explosivt kärnvapen som drivs av en kedjereaktion, fission, som klyver någon av dom klyvbara isotoperna plutonium-239 eller uran-235. Styrkan i en atombomb mäts i kiloton samt megaton av trotyls spängkraft. 1 kiloton motsvarar 1000 ton trotyl.

2. Konstruktion

En atombomb plikt innefatta c.a. 50kg uran eller 16kg plutonium för att kritisk massa skall kunna uppnås. Samman kritisk massa så kommer varje klyvd atomkärna i genomsnitt ge upphov mot mer än en ytterligare klyvning. Villig det sättet startas en svall av kärnklyvningar samt man har fått en kedjereaktion.

Själva huvudingrediensen (plutonium-239 eller uran-235) är avskild i par eller flera delar innan vapnet skall användas. Detta eftersom utlösningsmekanismen består i att bringa ihop det klyvbara materialet mot en sammanlagd massa som överstiger kritisk massa. Eventuellt tillförs flytande strontium som neutronkälla. Det finns olika fason att bringa samman det klyvbara materialet, skada gemensamt för dom flesta är att dom använder ett konventionellt sprängmedel samt strävar efter att villig kortast möjliga tidrymd åstadkomma största möjliga kompression. Detta eftersom en senfärdig sammanbringning skänker lägre effektivitet samt en "smutsigare" kärnexplosion.När så kritisk massa uppnåtts påbörjas den fissionsreaktion som frigör enorma mängder energi. En atomexplosion tar ungefär 550 miljontedels sekund.

Precisionen samt materialen i bombkonstruktionen har direkt inverkan villig atombombens effekt. I sämsta baisse så händer ej mycket mer än att det klyvbara materialet sprids som ett radioaktivt damm i explosionsområdets närhet. I bästa baisse så uppstår en bastant kedjereaktion som slår ut ett stort område samt genererar bastant EMP-strålning. En duktig konstruktör kan få sin bomb att hamna varhelst han vill i det spektrumet. I dom allra flesta baisse vill man likväl sky det radioaktiva nedfallet så långt möjligt, samt strävar eftersom lägga sig i den senare delen.

En atombomb används även i första steget i en vätebomb.

3. Metoder

Effekten av en kärnladdning beror mot enorm del villig vilken upphöjning man låter den detonera. En höghöjdsdetonation innebär att vapnet sprängs i den övre atmosfären, så högt att varken tryckvåg eller strålning kan skada något villig marken. Istället kommer bombensEMP att maximeras. En sådan puls kan kan aga ut oskyddad elektronik inom ett mycket stort område. I ett krig skulle det krävas endast 4-5 bomber för att aga ut all sensibel elektronik i hela USA eller Ryssland. Det lokala radioaktiva nedfallet kommer att bli försumbart.

Den typiska användningen utgörs av en luftdetonation, vilket innebär att bomben sprängs villig en upphöjning villig opp mot några kilometer ovan markytan. Genom en luftdetonation maximeras området villig marken som utsätts för bombens tryckvåg. Denna förfaringssätt är effektivast mot oskyddade mål, såsom städer, trupper, fartyg samt t.o.m. Mot flygmaskin i luften (fiendens inkommande atombombare). Bomberna ovan Hiroshima samt Nagasaki var luftdetonationer.

Vid en markdetonation kommer eldklotet som bildas samman detonationen i förbindelse med marken, samt således kommer massa att kastas opp i luften samt joniseras. Det bildas en krater, samt förödelsen däromkring kommer att produkt omfattande. Radioaktivt stoft kommer att skyla området kring platsen, samt stoftet kommer dessutom att föras med vinden ovan stora ytor. Detta detonationsform skänker upphov mot det klassiska svampmolnet. Markdetonationer är effektiva mot kraftigt skyddade punktmål, som missilsilos eller bunkrar, eller när man önskar ett kraftigt nedfall.

En underjordsdetonation innebär att detonationen händer helt mirakel mylla. Detta används för att prova kärnvapen utan att föranleda den omfattande fysiska samt ekologiska förstörelse en atmosfärisk detonation ger. Det finns ingen anledning att använda underjordsdetonation i krig.

4. Skadeverkan

Kärnladdningsexplosionen åstadkommer skador främst genom att ett eldklot bildas med ett ljussken som är flera gånger starkare än solens, energisk värmestrålning, en elektromagnetisk puls(EMP), en bastant stötvåg samt joniserande strålning.

Ljus samt värmestrålningen bländar eller förstör synen mirakel lång tid. Värmestrålningen skänker kraftiga brännskador samt får brännbara stoff att spontant antändas. Omfattningen av detta beror givetvis villig avståndet samt laddningens storlek, skada samman nollpunkten (platsen omedelbart mirakel detonationen) kan man normalt kalkylera med en direkt förångning av allt levande samt att sten samt berg förvandlas mot glas.

Stötvågen resa från begynnelse med överljudshastighet, skada övergår snart mot ljudhastighet. En oväntad bastant ökning av lufttrycket åstadkommer så att en luftström från nollpunkten bildas. När stötvågen passerat sjunker lufttrycket efter några sekunder mot det normala. En ny stötvåg kommer därefter in mot explosionspunkten samt varar i flera sekunder. Detta eftersom undertrycket kring nollpunkten. Efter ungefär 10 sekunder är lufttrycket normalt igen. Stötvågen kan utan problem slät stora hus med marken.

Den joniserande strålningen liknar den som används samman röntgenundersökning, den varken syns eller känns. Strålningen delas in i par typer. Initialstrålning kommer från eldklotet mirakel den första minuten. Den består av gamma- samt neutronstrålning. Denna initialstrålning är mycket kraftfull samt invecklad att förskansa mot, skada avtar fort. Den ersätts då av den kvarvarande strålning som kommer från det radioaktiva stoft som spridits efter explosionen. Den består av bl.a. Neutron- samt betastrålning. Effekterna av joniserande strålning beror villig hurdan bastant den är samt mirakel hurdan lång tidrymd man blivit naken. Försåvitt den är nog bastant innebär den direkt avliden. En svagare strålning skänker upphov mot omväxlande grad av illamående, kräkningar samt eventuellt medvetslöshet. All exponering för joniserande strålning skänker villig sikt en förhöjd risk för cancer.

EMPstrålningen drabbar alla former av elektronik. Den fångas opp av utrustningens antenner, kablar samt öppningar samt orsakar allt ifrån funktionsfel mot fullständig förstöring. Magnetlagrad information utplånas.EMP skänker störst effekt då laddningen detonerar villig höga höjder, eftersom den villig så fason kan nå mycket stora ytor.

• Beräkna skadeverkan: http://www.stardestroyer.net/Empire/Science/Nuke.html

5. Historia

Just atombomben var den första format av kärnvapen som togs fram, testades samt användes. I slutet villig 1930-talet så kom europeiska forskare fram mot att fission av uran skulle kunna användas för att framställa oerhört kraftfulla vapen. Detta ledde mot att Albert Einstein i augusti 1939 gren ett meddelande mot USAs dåvarande president Franklin D. Roosevelt där han beskrev denna fynd samt varnade för ett eventuellt vapens förmåga.För att ej chansa att sitta utan möjlighet mot att skydda sig så skapade USAs styre 1942 det topphemliga Manhattanprojektet.Ledaren för detta projekt var Brigadgeneralen Leslie R. Groves.Projektet var verksamt villig flertal platser skada framför allt samman Los Alamos, New Mexico där slutligen den första atombomben skapades mirakel direktion av den amerikanske fysikern J. Robert Oppenheimer.

Den första använda atombomben hade namnet Little Boy, samt släpptes ovan Hiroshima klockan 8:15 den 6 augusti 1945 av Boeing B-29 bombaren Enola Gay. Bomben uppskattas haft en sprängkraft villig mellan 10 samt 20 kiloton, vilket innebär att endast 1% av uranet genomgick fission. Detta kan jämföras med moderna laddningars 15-20%.Fråga: skall det verkligen produkt "precession" främst i fjärde stycket?Jag tycker ej det bör innehava någon betydelse hurdan (och om) en atombomb roterar när den smäller./TommyJag är bara en glad amatör i konsten att spränga (;-) så mig kan ej svära villig att det mig säger är helt sant.Det är ej en eventuell rotation som är problemet. Problemet är att försåvitt sprängladdningarna ej är väl dimensionerade så kan det drabba att kärnan, istället för att komprimeras, trycks ut i olika riktningar vilket i så baisse ej skulle resultera att kritisk massa ej uppnås. // PelSka det alltså produkt "precision" (stavfel)?/TommyJajemensan. Mig viste ärligt talat ej att det fans en avvikelse (illa med tanke villig mina poäng i fysik :).

Fråga: plikt det klyvbara materialet produkt i par delar? Har för mig från boken "Det sista vapnet" att man mirakel Manhattanprojektet kom fram mot att det var bättre att komprimera ett solitt underkritiskt glob med plutoniom?Där har vi dom par olika metoderna som utvecklades av manhattanprojektet; bomberna kallades little boy resp fat man. Little boy var en uranbomb, med tudelat stoff som sammanfördes. Fat man, plutioniumboben, konstruerades i ett glob samt precis som du säger så omges plutoniumet som sitter i en krans av ett konventionellt sprängmedel som samman detonation komprimerar plutioniumet. Skillnaden består alltså i att man antingen använder uran eller plutonium, då metoden med tudelad massa endast funkar för uran. -- SverdrupNej, var det ej så att man även skulle kunna "implodera" även uranklot skada att "kanonmetoden" (två underkritiska uranstycket skjuts ihop) var enklare? Mig tror mig har läst försåvitt att Sydafrika, som var en kärnvapennation mirakel ett antal år utan apartheidtiden (vapnen skrotades strax innan ANC tog över), satsade villig enkla kanon-uranbomber eftersom dom var enklast att framställa såväl som när gäller access villig råvara samt det tekniska utföranden. /Myran

Intressant artikel :-) Är det verkligen så att 4-5 detonationer skulle EMPa ut hela kontinentens känsliga elektronik? /Tullmejs. Tvivlaren

Fråga: Vilken betydelse lirar s.k. "tungt vatten" i en atombomb? Mig har för mig att det var va nazityskland försökte framställa i dom norska vattenkraftverken. Hurdan långt kom tyskland egentligen i sin evolution av kärnvapen? /Thomas

S: Det tunga vattnet lirar ej betydelse för atombomben direkt, utan för utvinnandet av bränslet; mödosam diväteoxid används som moderator i en kärnreaktor. I en kärnreaktor kan U-238 (som ej är med i klyvningen samt energiutvinningen) omvandlas mot en klyvbar isotop som därnäst används i en atombomb. --Sverdrup

mer: Nej, det har nog ej så mycket med vattenkraftverken att producera. Va mig vet var mödosam diväteoxid en biprodukt av den norska metoden att framställa konstgödsel. Ang hurdan långt tyskarna kom med sitt atombombsprogram bidrog motståndsrörelsens insatser mot anläggningarna i norge, samt att fysikerna i tyskland ej verkade komma fram mot något definitivt. En länk: .

Som kuriosa i sammanhangen vill mig ihågkomma mig att en enorm anledning mot att tyskarna aldrig lyckades åstadkomma en kärnreaktor var ett "mätfel" som gjorde att dom kom att rata grafit mot förmån för mödosam vatten. Grafit är betydligt mer lättåtkomligt samt var även den moderator som amerikanarna används sig av i sina första reaktorer... //

6. 2. En drink

Lika delar sambuca samt Dooleys skiktas i ett shotglas med ett litet fall grenadine villig bra.Detta skapar med lite påhittig åsynen av en atombombsexplosion med svampmolnet ovanför.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Kategorier för Atombomb

dålig svenska(1), Fysik(1)

Intresserad av fler artiklar?

Alttrombon
Cover
Dokusåpa
Programledare
Manager
Låt
Tunga
LSD
Tiberius