ASCII

ASCIIstår för American Standard Code for Information Interchange samt är en standard från ANSI, ANSI X3.4-1968. Korresponderande internationella standard heter ISO 646 samt det är en specifikation ovan en teckenkod som använder 7 bitar, dvs. 7 ettor samt nollor för att beskriva gemena samt versala alfabetet, siffror, mellanslag samt olika kontrollfunktioner. Flera av dessa kontrollfunktioner används ej i moderna system, utan är idag föråldrade. ASCII samt ISO 646 är ej identiska, utan ISO-varianten reserverar vissa positioner för natinella varianter, av vilka ASCII räknas som en.

ASCII-koden kan idag ses som föråldrad eftersom den ej kan uttrycka alla tecken som behövs, i jämförlse med tex. Unicode så kan den ju bara sköta den amerikanska varianten av det latinska alfabetet, vilket skänker besvär med överföringen mellan ordna med olika tungomål. Skada den har likväl sina fördelar, man kan produkt riskfri villig att texter med ASCII kan hanteras av alla datorer, även försåvitt det kan bli felaktigt villig vissa nationella tecken, tex. åäö.

De flesta senare teckenkoder baserar sig villig ASCII, tex. ISO 8859 (8 bitar) samt Unicode (16 bitar).

Snabb översikt Position0-31Kontrollfunktioner, beskåda fig2" 32 Mellanslag (och stegmatning 1 steg)" 33-126 Skrivbara tecken (alfabetet, siffror samt specialtecken)" 127Backsteg (radera senaste tecken)

Hela ASCII-koden

Fig1. Dom skrivbara positionerna i ASCII3248 064 @80 P96 ` 112 p33 !49 165 A81 Q97 a 113 q34 "50 266 B82 R98 b 114 r35 #51 367 C83 S99 c 115 s36 $52 468 D84 T 100 d 116 t37 %53 569 E85 U 101 e 117 u38 &54 670 F86 V 102 f 118 v39 55 771 G87 W 103 g 119 w40 (56 872 H88 X 104 h 120 x41 )57 973 I89 Y 105 i 121 y42 *58 :74 J90 Z 106 j 122 z43 +59 ;75 K91 [ 107 k 123 {44 ,60 <76 L92 108 l 124 |45 -61 =77 M93 ] 109 m 125 }46 .62 >78 N94 ^ 110 n 126 ~47 /63 ?79 O95 _ 111 o

Fig2. Dom ej skrivbara positionerna i ASCII

Decimal Octal HexBinary Value ------- ----- --------- ----- 000000000 00000000NUL(Null char.) 001001001 00000001SOH(Start of Header) 002002002 00000010STX(Start of Text) 003003003 00000011ETX(End of Text) 004004004 00000100EOT(End of Transmission) 005005005 00000101ENQ(Enquiry) 006006006 00000110ACK(Acknowledgment) 007007007 00000111BEL(Bell) 008010008 00001000 BS(Backspace) 009011009 00001001 HT(Horizontal Tab) 01001200A 00001010 LF(Line Feed) 01101300B 00001011 VT(Vertical Tab) 01201400C 00001100 FF(Form Feed) 01301500D 00001101 CR(Carriage Return) 01401600E 00001110 SO(Shift Out) 01501700F 00001111 SI(Shift In) 016020010 00010000DLE(Data Link Escape) 017021011 00010001DC1 (XON) (Device Control 1) 018022012 00010010DC2 (Device Control 2) 019023013 00010011DC3 (XOFF)(Device Control 3) 020024014 00010100DC4 (Device Control 4) 021025015 00010101NAK(Negative Acknowledgement) 022026016 00010110SYN(Synchronous Idle) 023027017 00010111ETB(End of Trans. Block) 024030018 00011000CAN(Cancel) 025031019 00011001 EM(End of Medium) 02603201A 00011010SUB(Substitute) 02703301B 00011011ESC(Escape) 02803401C 00011100 FS(File Separator) 02903501D 00011101 GS(Group Separator) 03003601E 00011110 RS(Request to Send)(Record Separator) 03103701F 00011111 US(Unit Separator)

Ovanstående tabell samt mer kan du finna här: http://www.neurophys.wisc.edu/www/comp/docs/ascii.html

Fig3. Tabell ovan alla positioner i ASCII, från RFC 20

        b7 0 0 0 0 1 1 1 1         b6 0 0 1 1 0 0 1 1         b5 0 1 0 1 0 1 0 1         KOLUMN 0 1 2 3 4 5 6 7 b4 b3 b2 b1 länga                 0 0 0 0 0 NUL DLE SP 0 @ P ` p 0 0 0 1 1 SOH DC1 ! 1 A Q a q 0 0 1 0 2 STX DC2 " 2 B R b r 0 0 1 1 3 ETX DC3 # 3 C S c s 0 1 0 0 4 EOT DC4 $ 4 D T d t 0 1 0 1 5 ENQ NAK % 5 E U e u 0 1 1 0 6 ACK betraktelsesätt & 6 F V f v 0 1 1 1 7 BEL ETB 7 G W g w 1 0 0 0 8 BS CAN ( 8 H X h x 1 0 0 1 9 HT EM ) 9 I Y i y 1 0 1 0 10 LF SUB * : J Z j z 1 0 1 1 11 VT ESC + ; K [ k { 1 1 0 0 12 FF FS , < L l|| | 1 1 0 1 13 CR GS - = M ] m } 1 1 1 0 14 grishona RS . > N ^ n ~ 1 1 1 1 15 SI US / ? O _ o DEL

En mer precis teknisk signalement finns i en av dom första RFC:erna, RFC 20.

LF vs CREn egenhet hos ASCII-koden är att den innehåller flera layoutstyrande tecken som ej används idag (tex. ACK, BEL, BS, EM). Bland annat finns både CR -retur- samt LF -ny rad-, CR hoppar bara mot begynnelse av raden, medans LF bara byter länga utan att knalla mot början. Skada det finns intet tecken för normalt radslut, ny länga + retur mot radstart, dvs CR+LF. Detta tecken brukar kallas EOL, End-Of-the-Line. Då detta saknades använde olika datasystem olika koder för radslut, vissa hade bara LF, vissa bara CR samt en bit CR LF. Unix-system använde LF, samt att flytta detta mot en dator som använde CR gav ofta "intressanta" följder. Tillslut enades man försåvitt att text som överfördes villig ett nätverk alltid skulle innehava CR LF som radslut. Skada Unix-datorer använder fortfarande LF, samt samman flytta ändras alla LF i filerna mot CR LF. Den mottagande datorn ändrar därnäst tillbaka mot va den omedelbart använder villig sitt system. Värt att nämnas är dessutom att Windows alltid använder CR LF som sluttecken, således sker ingen ändring där.

Se även:

• /diskussion
• RFC 20
• Unicode
• Asterisk
• Bakstreck
• Bindestreck
• Hakparentes
• Klammerparentes
• Lodstreck
• Omvänt snedstreck
• Snedstreck
• Snabel-a
• Spetsparentes
• Tilde
• Understreck
• Vertikalstreck
• Vinkelparentes
• ASCII-konst
• ASCII-gemet
• Väghyvel
• http://www.asciitable.com

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

AberMUD
Acmemail
Adaptive Broadband
AirWave
Airplay
Alizée
Allgon
Alphaworks
Anarchy Online