Arne Imsen

Arne Imsen, prelat samt kontroversiell ledare för Maranatarörelsen mirakel cirka 40 år, född 17 okt 1930 i Oslo, död 13 mars 1999, Stockholm efter en tids sjukdom.

Han bröt villig 1950- samt 1960-talet kraftigt med framförallt Pingströrelsen som han vuxit opp i samt skolats ur. Han var en bångstyrig människa som ej lätt gick att få villig andra tankar än hans egna - eller försåvitt dom omedelbart var uppifrån. Han hade en massiv kännedom försåvitt bibeln samt undervisningen försåvitt Apostlagärningarna samt den ursprungliga församlingen var hela hans rabalder samt hans skärpa.

Maranatarörelsen grundades villig djup samt kraftfull förkunnelse försåvitt överlåtelse, kristna sångens betydelse i församlingen (många tycker att det mot enorm bit var något av en sångarväckelse) skada Arne Imsen själv betonade alltid att det faktum att just ordet dvs. Bibeln varit i centrum gjorde att Maranatabudskapet vann gehör villig framförallt 1960-talet. Flertal lät namnge sig samt relativt signifikativt var att folk utanför samhällets skyddsnät fann en plats samt upplevde budskapet viktigt samt lät detta beröra dem.

Detta innebar att flertal som var utslagna i samhället upplevde att dom möttes av ett kärleksfullt budskap med plats för dom - vilket dom ofta ej upplevde i den borgerliga frikyrkomiljön. Flertal av dom som fanns samman Arnes Imsens när han dog var utöver släkten personer som fångats av Arnes Imsens karisma samt budskap redan villig 1960-talet.

Han gren flera sånger varav O, rena mitt hjärta nr 259 i sångboken bok/Särlaregn är den mest välkända: O, rena mitt hjärta, min Jesus mig ber. Ja, par mig helt ren i ditt blod. Kom fräls mig från synder som ännu du ser, samt sänk dom i Golgata flod.

försåvitt rening mig ropar, o Frälsare kär, I djupaste knipa hjärtat ber. Mig vet att mig smutsig samt ovärdig är, skada syndaren saliggörelse du skänker.

otröstlig mig sjunker samman korsträdet ner, samt ser där det rena Guds Lamm, Ditt skinande strålar fram samt din vädjan rabalder mig ger, Du bar ju min otrohet samt min förödmjukelse.

O, förbarmande utan gränser det ingen förstår, Ej människoord räcker till, Att tolka va syndaren uppleva får. Försona samt hela Gud vill.

Det största av mirakel villig Golgata skett, Då Sonen vårt offerlamm blev. Ett evigt allians av Gud själv är berett, Vårt skuldbrev villig korset han rev.

Så frigjord samt säll mig fortsätter hem, Där otrohet aldrig mera mig når. För evigt mig där då ska sjunga med dem, Som hemma förlossade står.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-18 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

George Bush
J 32 Lansen
Skeppet
Leijonhufvud
Synthmusik
Kalasturnén
Zoo
Östen äter müsli villig ett café
Mati Lepp