Ålderdomliga ord

Ålderdomliga ord, är ord eller term som som räknas som ålderdomliga idag normalt ej förekommer i modernt språkbruk. Vissa ord är så gamla att man idag ej ens känner mot deras betydelse, eller så har ordet idag en annan betydelse än den ursprungliga.

Vissa språkforskare kallar dessa ord för "döda ord". Vissa ålderdomliga ord lever kvar i texter som sällan redigeras t.ex. Psalmer samt bibeltexter, sångtexter etc. Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman innehåller som föredöme en intakt del ord som man idag ej längre använder. I vissa dialekter finns fortfarande ålderdomliga ord kvar. Kanslisvenska innehåller fortfarande en del äldre försåvitt än ej ålderdomliga uttryck.

Här nedan har en förteckning påbörjats med ålderdomliga ord som ej längre används i dagligt nummer samt kanske bör förklaras. Med ålderdomliga menas främst ord som användes kring förra sekelskiftet (kring 1900) eller tidigare. Ord som användes så pass sent som villig 40-50 talet eller fortfarande används, kan inte ej anses ålderdomliga i detta gällande.

Ålderdomliga begrepp

• Att som titel för en madam nämna makens titel med "-ska" (majorska, direktörska etc.)

Ålderdomlig grammatik

• Olika böjningsformer av verb i olika numerus samt persona. (Jag/du/han är, vi äro, I ären, dom äro samt former som varda). Rester av dessa lever likväl kvar idag fastfrusna i vissa uttryck, t.ex. "i vardande" (varda är en gestaltning av ordet vara). Flertal av våra verb som är korta i infinitiv samt verkar böjas villig konstiga fason hade förut ett längre infinitiv som alltid slutade villig -a samt logiskt stämde med böjningarna, t.ex.: taga, hava, giva, bedja. Rester från tiden då vi hade ackusativ samt dativ lever likaså kvar, t.ex. ägo, göro (vilket förklarar varför det heter äga samt producera skada ägodel samt göromål).
• Förr såg böjningen av dom personliga pronomina han samt hon ut såhär:

grundform han hon ackusativ han hana dativ honom henne genitiv hans hennar

A

abcdarius, ack, allernådigst, allestädes, allmoge, arla, automobil, alldenstund, annorstädes

B

begabba, byk, bäva

C

D

daga, dejlig, diger, dithän, däran, därest, däri, därom, därstädes, därvaro,

E

eho, ehuru, eja, eljest, emedan, enkannerligen, enär, evad

F

fager, finne/skogsfinne, fjärdingsman, fjät, flöja, fogde, fåvitsk, fänika, förgäten

G

grossess, gudsförgäten, gårdvar, gärd

H

hakpåse, harg, hjon, hosor, huvva, huga, hugad, hugaligen, hugfästa, hysta, hå, håg, härn, hösta

I

ingalunda, inventionssoffa

J

jungfru

K

karburator, kart, kas, kaupa, klipping, klöpp, kompars, kopist, kravatt, kräfta, knarka, kåre,

L

lagg, lagga, laggband, lavoar, lekamen, likaledes, luguber,luns, läst, löga, lögardagen

M

maga, magararv, magsot, magt, maintinera, maka, maktbrev, makulja, malakarl, malisen, mammeluk, mamsell, maniement, manibus, maniös, markebol, marodie, matstol, melioration, mendax, mer, meridies, missdräkt, misslig, misslikelse, mjuggmord, mjälebotten, mjältsjuka, mo, mol, morian, morior, motus, movotion, mulhandskar, musla, myntrealisation, månadsrening, märr, mässfall

N

nagel, nipper, någonstädes

O

ock, omnibus

P

pantalonger, pampuscher, pipa, pläga, prevetet, prokrastinera,pränt/pränta, puffert, pungbärare, purra

Q

R

ranta, ria, rubb, rumpeskatt, ruska, rya, rydja/rödja, rå, rör

S

schäs, skaplynne, skuru, slik, smädelse, smälek, snöpa, springare, spåka, sta, stubb, stubbholk, styver, stäk, surblanda, svaller, svedja, särla, säv, söckendag

T

talkumera, tarva, ten, tillvita, tinga, tocken, trilla, tölp, täck

U

V

vanlottad, varda, vattengas, vattuflod, ve, ved, velociped, Velocipedryttare, vindöga, vårdkase, kamrat (som adjektiv),

W

X

Y

Z

Å

Ä

ämbar, ämna

Ö

Se även: diskussionen försåvitt sidan samt dess innnehåll.

Redigera?

Artikeln skriven 2009-01-17 av Learning4sharing

Inga kategorier för denna artikel än...

Intresserad av fler artiklar?

SFFS
Norrlands luftvärnsbataljon
Artilleribataljonen
Luftvärn
Säkerhet
Vevlira
Den stora vreden
Cittra
Lodrät